Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Medicinbloggen

Vi barn kan vara hindret för kärlekslyckan

Livet är verkligen inte slut efter 60. Det är min 80 åriga pappa Rune ett bevis på.
– Jag har haft 20 bra år efter 60. Förstås hade jag velat att din mamma var med hela tiden. Men nu blev det inte så. Då får man välja om man ska ge upp eller om man ska fortsätta.
Jag är innerligt tacksam över att pappa valde att fortsätta. En del äldre män som blir änklingar ger upp. De slutar sköta om sig och dör i förtid.
Vi svenskar lever allt längre och många seniorer är i dag friska under lång tid efter pensionen. De vill ha ett aktivt liv, också ett aktivt kärleksliv, långt upp i åren. Och varför ska den som vill och orkar inte få arbeta, resa, roa sig och älska hela livet?

Pappa har en förtjusande jämnårig väninna som bor i närheten. De äter middag, kollar på film och gör utflykter. Hade de varit 60 år yngre kanske man sagt att de ”hänger” med varandra. Hur relationen ser ut exakt lägger jag mig inte i. Som barn önskar man förstås sin förälder lycka, men man vill helst inte veta något om kärleks­livets detaljer.

Ibland är det största hindret för seniorernas kärlekslycka just vi barn. Jag har pratat med äldre som tvingats smussla, ja till och med gifta sig i hemlighet, av rädsla för barnens ogillande.

Jag får ibland också samtal från oroliga vuxna barn som motsätter sig mammas eller pappas nya vän eftersom denne är för ung, för gammal, ”kanske ute efter arvet” eller på annat sätt opassande. Jag brukar säga att ”din mamma/pappa är sin egen människa och måste få ta sina egna beslut”.
Alla vuxna människor har förstås rätt att bli handlöst förälskade, internetdejta, strula runt, gifta sig, ja till och med bli kär i fel person eller olyckligt förälskade. Så länge man är vid sina sinnes fulla bruk får man göra vad man vill med sitt liv – oavsett om man är 40, 60, 80 eller 100 år.

För även om kroppen förändras med åren så ändras inte känslorna. Så leve kärleken – hela livet!


Den här krönikan publicerades den 1 december i pappers-Expressen