Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Mats Larsson

Startskottet har gått


Som det verkar klia i fingrarna för Barack Obama. Att få komma ut och kampanja på riktigt, försvara sin tid vid makten och peka ut sina planer för framtiden. Klart är att det är två mycket olika visioner för USA:s framtid som de amerikanska väljarna har att välja på när de går till val i höst.

Startskottet för valkampanjen 2012 gick på allvar här i kväll när president Obama höll sitt årliga State of the Union tal. Och det skedde med en smäll som hördes. Och syntes.

De republikanska tv-debatterna har lockat storpublik med ibland upp emot sju miljoner tittare. Men cirka 40 miljoner tros ha sett kvällens presidenttal som sändes på alla amerikanska stora kanaler. Sådana tillfällen får han inte ofta mer detta valår.

Tonvikten låg som väntat på ekonomin. Och ett av de konkreta förslagen i kväll var att alla som tjänar över en miljon dollar inte ska kunna betala mindre än 30 procent i skatt. Han nämnde inte Mitt Romney vid namn, men de flesta vet vid det här laget att Romney 2010 betalade 15 procent i skatt på en årlig inkomst av cirka 140 miljoner kronor.

– På grund av undantag och avdragsregler i skattelagen så betalar en fjärdedel av alla miljonärer mindre i skatt än vad miljoner i medelklassen gör. Just nu betalar Warren Buffett mindre i skatt än sin sekreterare.

Miljardären Warren Buffett är en av USA:s rikaste och har själv efterlyst högre skatter för de superrika. Hans sekreterare var en av de inbjudna gästerna i kväll.

– Vill vi behålla dessa skattesänkningar för de rikaste amerikanerna? Eller vill vi göra investeringar i andra saker, som utbildning, medicinsk forskning, ett starkt försvar och omsorg för våra veteraner. Om vi menar allvar med att betala av vår skuld, så kan vi inte göra bägge.

– Ni kan kalla detta klasskamp om ni vill. Men att be en miljardär att betala lika mycket i skatt som sin sekreterare? De flesta amerikaner kallar det sunt förnuft.

President Obama verkade också vilja parera några av anklagelserna som dagligen kommer från de republikanska presidentkandidaterna. Som att han är emot amerikansk oljeutvinning och bara vill satsa på alternativ energi.

– Under de sista tre åren har vi öppnat mer än 75 procent av våra potentiella olje- och gastillgångar offshore. Just nu är den amerikanska oljeproduktionen den högsta på åtta år. Just det – åtta år.

Presidenten efterlyste som väntat också ett rättvisare samhälle där ”alla får sin rättvisa chans, alla får sin rättvisa del och där alla spelar enligt samma regler”. Som exempel nämnde han billigare universitetsavgifter. Och han varnade universiteten:

– Om ni inte kan hindra att era avgifter går upp, så kommer de bidrag ni får från skattebetalarna att gå ner.

Presidenten ägnade  en hel del av talet åt saker han vill göra. Mycket av det har vi hört förr, som att satsa på infrastrukturen. Han lovade göra något åt byråkratin för att få ingång projekten snabbare.

– Men ni måste finansiera dessa projekt. Ta pengarna som vi inte längre spenderar på krig och använd hälften av dem åt att betala ner statsskulden och använd resten till lite nationsbygge här hemma.

Det är den typen av rader som får alla demokrater på fötter, men som får republikanerna att tigande sitta stilla med något tomt i blicken. Republikanerna vill se nedskärningar i statsutgifterna, inte nya statsfinansierade projekt. Republikanerna konstaterade mycket riktigt efteråt att presidenten ägnade lite tid åt att berätta hur han ska får ner statsskulden.

När president Bill Clinton höll sitt State of the Union-tal 1996, samma år som han ställde upp till återval, så sa han minnesvärt att ”den stora statens era är förbi”, en signal att han tänkte styre mer mot mitten och anamma en del av republikanernas politik. Obama gjorde inget liknande i kväll. Han tror på statens möjligheter att förbättra livet för USA:s medborgare. Det är en tydligt kontrast till de republikanska politikerna som vill att staten ska hålla sig undan i största möjliga mån.

Obama talade däremot inte särskilt mycket om sin utrikespolitik. Republikanerna har kritiserat honom kraftigt för att bland annat ha varit för mjuk mot Iran, att USA blivit svagare. Obama slog tillbaka.

– Den som säger att Amerika är på nedgång eller att vårt inflytande har minskat, vet inte vad de talar om.

Obama ramade dock in hela talet med två utrikespolitiska framgångar. Han inledde med Irak och konstaterade att för första gången på nio år så finns inga amerikanska soldater som krigar där.

Och han avslutade med Usama bin Ladin. Det blev en retoriskt kraftfull final, där han fick återkomma till ett kärt ämne. Att USA är som starkast när landet är enat, där det inte spela någon roll om du är republikan eller demokrat.

– En av mina stoltaste ägodelar är den flagga som Navy SEAL-teamet hade med sig på uppdraget att fånga bin Ladin. På den står deras namn. En del kanske är demokrater. Andra kan vara republikaner. Men det spelar ingen roll.

– Precis som det inte spelade någon roll den dagen i Situation Room när jag satt bredvid Bob Gates – en man som varit försvarsminister under George W Bush – och Hillary Clinton, en kvinna som kämpade mot mig om att bli presidentkandidat.

– Allt som betydde något var uppdraget. Ingen talade politik. Ingen tänkte på sig själv.

– Och så är det med Amerika. Varje gång jag tittar på den där flaggan, så påminns jag om att vårt öde är sammanlänkat som de där 50 stjärnorna och de 13 ränderna. Ingen bygger detta land på egen hand.

Vackra ord. Han kan sånt. Men uppdraget han nu har 2012 är att bli återvald. Och det kommer att bli en tuff, tuff kamp. President Obama verkar redo. Han blir en svår motståndare för republikanerna. De ska inte tro annat.