Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Made of action

Tre år på två hjul genom en äventyrskas ögon


(Fredrika in action. Foto: Privat)

Har du någon gång tänkt tanken att du skulle vilja cykla genom Latin- och Nordamerika, men sen ändrat destination till Afrika – eftersom du tror vissa sträckor i Amerika skulle bli för enkla? Förmodligen inte.

Men det har äventyrskan Fredrika Ek – som just nu är i norra Marocko, där de sista milen av hennes cykling på den afrikanska kontinenten går av stapeln.

Fredrika Ek, 25, är äventyrskan med stort Ä. Hennes första, och långt ifrån sista, äventyr är en cykelresa jorden runt – på tusen dagar.

Hittills har hon avverkat drygt 40 länder och 4500 mil på sin cykel – och mer kommer det bli.

Vid knappt fyllda 23 år startade Fredrika sin resa från Sundsvall i Sverige i en sydöstlig riktning. Efter att ha tagit sig genom flertalet länder i Europa, Mellanöstern, Centralasien och Sydostasien var det därefter dags att ta flyget över till Australien – för korsning av landet på cykel – och sen Nya Zeeland.

Efter att ha avverkat sistnämnda på cykeln flög hon till Ushuaia – världens sydligaste stad – i Argentina, för att därefter cykla genom hela Sydamerika, längst med den färgstarka kontinentens västra sida.

När Fredrika kom fram till Ecuadors huvudstad Quito stod hon inför ett tufft beslut. Antingen fortsätta cykelresan norrut, genom samtliga centralamerikanska länder och sen över USA – från väst till öst – eller att ta flyget till Afrikas västkust, för att sedan cykla upp mot Europa.


(En utsikt värd att beundra. Foto: Privat)

Det blev det sistnämnda alternativet. Fredrika kände att Latinamerika skulle bli en rolig och utmanande sträcka, men ansåg att USA sedan skulle bli för lätt att cykla igenom. Afrikas västra delar – från Togo till Marocko – lockade mer och skulle bli en större utmaning samt kulturkrock.

– Efter allt jag har fått uppleva de senaste åren på cykeln kändes en asfaltskorsning kust till kust i USA som en riktig antiklimax. Det hade säkerligen varit en fantastisk upplevelse – men jag är ute efter äventyr. Med facit i hand kan jag definitivt konstatera att beslutet att avsluta resan genom Väst- och Nordafrika bjuder på den varan så det räcker och blir över, säger Fredrika.

Fredrikas bästa minnen på resan genom Afrika är från de veckorna som hon spenderade på cykeln mellan små byar i Guinea.

I ett av världens fattigaste, minst besökta och utvecklade länder väntade flera av de vänligaste och varmaste människorna Fredrika någonsin träffat.

– Även om regnperioden stundvis gjorde cyklingen i Guinea till en utmaning, var varje dag i landet en gåva olik någon annan, säger Fredrika.

(Varje dag i Guinea bjöd på nya och spännande möten. Foto: Privat)

Saharaöknen – Fredrikas tuffaste utmaning

Fredrika påpekar dock att alla länder hon cyklat genom i Afrika inte varit en dans på röda rosor. Senegal och Mauretanien är två länder som Fredrika är osäker på om hon vill besöka i framtiden igen.

– Västafrika är ett magiskt hörn av världen som alldeles för få av oss får uppleva. Men Senegal – Afrikas kontinents västligaste land – blev aldrig någon favorit. Och trots att jag är oändligt tacksam över att ha fått se och försöka förstå situationen i ökenlandet Mauretanien, är jag tveksam till om jag kommer vilja ta mig dit igen.

(På ingång till Senegal. Foto: Privat)

Sträckan som Fredrika var tvungen att cykla i Saharaöknen – världens största icke-arktiska öken – beskrev hon som spännande, men samtidigt en riktig utmaning.

– Att ge sig på en korsning av Sahara söderifrån innebär en 200 mil lång, tjock vägg av motvind. Så sent som förra veckan kom jag ut på andra sidan öknen, och jag kan bara konstatera att jag är glad över att nu ha den sträckan bakom mig.

Tackar sig själv för valet av Afrika framför Nordamerika

Beslutet att välja Afrika framför den nordliga amerikanska kontinenten som cykeldestination tackar Fredrika sig själv för – varje dag.

Hon beskriver dock känslan av att snart behöva lämna Afrika för att fortsätta cykelresan på den europeiska kontinenten, med start i en av Iberiska halvöns sydligaste och mest välkända punkter – Gibraltar – som väldigt annorlunda.

– Känslan kring att vända hemåt är en mix av precis allting. Efter flera år utanför Europa finns det så mycket jag ser fram emot därhemma. Däremot kan jag – redan nu – komma på mig själv med att sakna livet här ute, trots att jag fortfarande är kvar i Afrika.

(Fredrika njuter av cyklingen genom Afrika. Foto: Privat)

Flicka i Guinea döptes – efter Fredrika

För den som släpar på allt den äger och har på pakethållaren blir regelrätta souvenirer kanske något man gärna undviker. I alla fall enligt Fredrika. På frågan vad för sak – om hon bara fick välja en – Fredrika skulle vilja ha med sig från Afrika, förutom alla fantastiska foton och minnen, har hon ett rätt unikt svar.

– Bilden på en två dagar gammal flicka, som efter en magisk natt i en liten by i västra Guinea gavs namnet Fredrika, kommer jag att bära med mig hem med både stolthet och ödmjukhet livet ut.

(Fredrika – som döptes efter Fredrika. Foto: Privat)

Fredrika Ek beräknar gå i mål med sin cykelresa kring jul i år. Och målsnöret är? Sundsvall – hennes hemstad.

Följ Fredrikas resa på: www.thebikeramble.com och Instagram: @thebikeramble


Emil Carlberg