Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Made of action

Förhandsreportage: Sickla Gruvlopp 2016.

 (Caveman Carlberg)

Förra året, i oktobers början, när jag var på väg hem med flyget från San Fransisco, USA (efter att ha deltagit i ”Spartan Race World Championship”) satt jag och trött spontanbläddrade i ett nummer av tidningen Runners World. Mitt i skummandet bland tidningens sidor såg jag en reklamaffisch där det med stora bokstäver stod ”SICKLA GRUVLOPP”. Min första tanke var ”Läste jag fel nu, eller stod det verkligen att det var ett lopp där man sprang i en gruva…?”. Letade genast upp sidan där jag läste det, och ja, där var det igen. Ingen felläsning för min del, utan det var verkligen ett lopp där man sprang i en gruva. Folket i bild hade t.o.m. blåa skyddshjälmar på
huvudet…  

Efter att jag gick i mål på ”Spartan Race World Championship” var det lite som att den här extrema träningslusten jag alltid haft innan var försvunnen, eftersom det var det överlägset jobbigaste jag har gjort rent tävlingsmässigt i hela mitt liv… någonsin. Tanken på att jag skulle bli sugen på att ställa upp i någon annan OCR, hinderbana eller löptävling fanns inte på världskartan. Men den känslan ändrades snabbt när jag läste om” Sickla Gruvlopp”.  

Otvivelaktigt en av årets coolaste tävlingar!

Det första jag gjorde när jag väl var hemma i Sverige igen efter flygresan var att kolla upp samt skriva ner kontaktuppgifterna till arrangörerna för loppet, så att jag inte skulle glömma bort att kontakta dem sen i vår/sommar när tävlingen närmade sig. 

Så nu i förra helgen mejlade jag dem, beskrev vem jag var och att jag skriver bl.a. recensioner för GT/Expressen om tuffare tävlingar jag deltar/deltagit i. Så förutom att ha säkrat en efterlängtad startplats till ”Sicklaloppet” och ”Sickla Gruvlopp” den 18 september, så fick jag även en rundtur i Atlas Copco gruvan, där en del av loppet går, nu i onsdags. En häftig upplevelse? Minst sagt!

 
Jag blev mer taggad och förväntansfull än innan inför det kommande loppet.

Efter alla OCR och hinderbana-tävlingar jag deltagit och tävlat i de senaste åren, så börjar vanlig löpning för min del kännas en smula trist och händelselöst. Så detta är alltså den första ”vanliga” (eller hur vanligt är det att springa i en gruva ca 40m under jord?) löpartävlingen där man bara springer jag egentligen sett fram emot på drygt 2 år nu (tillsammans med Midnattsloppet).

Jag har höga förväntningar inför Sickla Gruvlopp, men tvivlar inte sekund på att loppet kommer leva upp till dem. Framförallt inte nu efter att jag fick besöka gruvan i ”förväg” med arenachefen Tomas Björelind (som guide) och två av de trevliga arrangörerna, Jonas Andersson (projektledare & tävlingschef) samt Lotta Gill (från Atlas Copco), som berättade mer om det kommande loppet/loppen. 

http://www.sicklaloppet.se/sickla-gruvlopp/

En löpartävling ovan och under jord att se mycket fram emot, helt enkelt.