Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Vi har anledning att vara oroliga

När ska socialdemokraterna hitta sin plats i 2000-talets samhälle? Frågan är berättigad särskilt nu när SD väljer att fälla regeringens budget och alliansen väljer sitt eget budgetförslag. Regeringskrisen är ett faktum och förhoppningsvis innebär den också att partierna självkritiskt granskar sitt agerande. Stefan Löfven greppade över för mycket och förlorade. Han fick god hjälp av alliansen som i dålig förloraranda inte kunde bidra till en fungerande minoritetsregering. Vi har haft en märklig situation i riksdagen. Samtliga partier bestämde redan före valet att de inte ska samarbeta med SD och då skulle det naturliga ha varit att de samarbetade med varandra efter som SD är tredje största parti.
Men så är inte fallet. Istället har samtliga partier förväntat sig att SD ska ställa upp och vara ansvarsfullt trots att de varit fullständigt utfrysta från de övriga partiernas samtal om politiken.. Det är ett agerande som är ren dumhet och som tyvärr gett SD fritt manöverutrymme och en ypperlig plattform av arbeta ifrån. Med andra ord, ansvarslösheten har varit total. Vad värre är, just nu är det SD som håller i taktpinnen. Partiet har lovat att fälla alla budgetar som är för positiva till invandring och de har krävt att Stefan Löfven ska slänga ut miljöpartiet från regeringen.
Stefan Löfven framstod i valrörelsen som en samarbetsman, men förvillade sig i regeringsbildningen och kom att lita på vänstern och miljöpartiet för sin regering. Han ville till varje pris visa att socialdemokratin var en vinnare trots ett dåligt valresultat. Han litade på att alliansen skulle samarbeta och att SD skulle följa praxis, dvs rösta på sin egen budget och inte fälla regeringen. Men SD följde inte den praxisen utan valde den grundläggande praxisen att makten kommer från folket. Som tredje största parti tänker de nu göra allt för att ändra invandring – och integrationspolitiken. De har stöd för det från många väljare även inom andra partier. Det innebär att nyval för SD kan leda till att de blir ännu större.
För de rödgröna och alliansen kommer trycket att bli stort. Istället för att ha tagit ledningen i flykting- och integrationspolitiken kommer de nu att få agera svans och bli tvingade till eftergifter. Agerandet i den här frågan och bemötandet av SD visar på stor inkompetens från samtliga partier. Det är ett mycket sorgligt kapitel i svensk politisk historia.
Ett nyval är givetvis nödvändigt. Men det krävs också stor självkritik och förnyelse i ledningen i det etablerade partierna. På område efter område tappar Sverige sina positioner, i allt från utbildning, forskning och näringsliv. Socialdemokratin som så länge brottas med interna kriser har fortfarande stora problem. Stefan Löfven är sympatisk, och duktig men är mer fackföreningsman än politiker.Det visade hans regering.

Kampen om makten och blockpolitiken har förblindat uppdraget att utveckla och styra landet. Vi har anledning att vara oroliga.