Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lotta Gröning

Mineralavgift ja tack!

Jag är överlycklig över att ESO forskare har tittar på hur Norge hanterar sina oljepengar. Norge är rikast i världen när oljefonden hanterar över 4000 miljarder.
Forskarna på ESO kom fram till att Sverige ska ha en gruvskatt eller vi bör kanske kalla det en avgift!
Att vi efter norsk modell inrättar en fond för inkomsterna från mineraltillgångarna. Jag vill lägga till inkomsten från vattenkraften.
Dessutom tycker jag att från den fonden ska pengar betalas till de regioner som hyser våra tillgångar.
Därutöver ska pengarna förvaltas till kommande generationer. Kanske om fonden går bra kan alla medborgare få en skattefri månad, precis som i Norge.
Dessutom att staten via LKAB investerar betydligt mer i gruvnäringen. LKAB är ett föredöme låt dem expandera.

Länge har de kommuner som hyser Sveriges naturtillgångar tigit och levererat tillväxten. De har tillhört landets mest produktiva områden men ändå de absolut fattigaste. Gruvor, vattenkraft eller skog som är grunden för svensk tillväxt har utrotat och exploaterat stora delar av landet.
Men utvecklingen är inte ödesbestämd. Tvärtom är den organiserad av politik och marknadskrafter i gemenskap. Med idén om att urbanisering och storskalighet är tillväxt organiserades Sverige. Statsstödda forskare fick leverera teser om stödjepunkter som sprider tillväxt allt medan statliga myndigheter och organisationer flyttade till städerna.
Allt detta har skett med politisk enighet och utan några större protester.
Men det har hänt någonting, inte bland politikerna men väl bland folket, de protesterar villt. Anledningen är gruvbommen och det faktum att Sverige som enda land i världen ger bort sina mineraltillgångar, trots att en bra gruva genererar miljarder i vinst till ägarna.
LKAB ger årligen en vinst på 10 miljarder. Enligt branschens egna bedömningar kommer efterfrågan fortsättningsvis att bli hög och den förväntar sig en fördubbling möjligtvis en tredubbling av volymerna från 50 miljarder till 150 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 till 4 procent av Sveriges BNP.
Även många lokala politiker är upprörda även om det inte syns. De har inte vågat ryta till i rädsla för att reta gruvbolagen, och dessutom vill de inte bråka med sina centrala partiledningar. Enigheten om att ge bort malmfyndigheterna är stor.
Kommunerna satsar stora pengar, men får lite tillbaka. De flesta arbetspendlar och bolagen uppmuntrar dem med bra arbetstider och lång ledighet. Gruvorterna har blivit en oljeplattformsekonomi.
Hanteringen av svenska folkets naturtillgångar är ansvarslös. Lägger vi dessutom till de inkomster som vattenkraften genererar finns det anledning till folkligt uppror. Därför känns det hoppfullt med att finansdepartementet utredningsorganisation tagit sig an minerallagstiftningen och analyserat nyttan av en eventuell gruvskatt.