Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Eld, is och 2014

Holabola, ännu en gång var det ett tag sen jag uppdaterade den här lilla bloggen men så här lagom till årsskiftet tänkte jag droppa några rader. Det känns som en pokerblogg om att spela på nätet är en rätt dödsdömd idé från början… Så kommer fortsätta ha bloggen på lite semi is men försöka uppdatera lite under resor då man kan skriva lite roligare inlägg.

Hösten har faktiskt varit lite sådär, gamesen på stars börjar bli rätt så jävla tuffa faktiskt. Men på något vänster känns det fortfarande rätt att spela där, håller mig fortfarande rätt högt upp i näringskedjan på 5/10$ och kan hålla nya bord öppna hyffsat ostört. Det är skönt att inte behöva slåss med för mycket reggs om borden samtidigt som det känns som ett bra kvitto på att man börjar bli riktigt bra. När jag kom till stars för två år sedan ska jag i ärlighetens namn säga att jag inte riktigt visste vad jag höll på med, PLO var så ungt då. Jag körde min vanliga stil och spelade så mycket jag orkade mot massa olika spelare. Jag förstod inte då hur pass bra reggsen där faktiskt är, variansen i plo är så sjuk att till och med dom sämsta spelarna kan känna sig som vinnare i långa perioder innan motriggen slår ner som en jävla blixt och man trillar ner på jorden. Jag är glad att jag fick rusha till en början och hitta tillbaka till kärleken till spelet, att få in hög volym mot duktiga spelare är verkligen A och O om man ska ha en chans att bli bra, och efter att precis ha passerat 1 miljon spelade händer på stars börjar jag faktiskt känna mig riktigt riktig bra men resultaten har väl typ uteblitt litegrann..

Det är svårt att ta på, känslan av att variansen inte är på ens sida för tillfället. Men efter ändlösa timmars vridande och vändande i HM, range stovening i oddsoracle och en vinnarskalle av trä så känns det ändå som att jag är så sjukt långt före många av dom andra reggsen på stars men samtidigt så sjukt långt efter dom bästa. Det svåraste känns som att knyta ihop säcken och bara låta allt bli naturligt, dom absolut bästa spelarna nuförtiden har antingen själv gjort ett teoretiskt hästjobb eller har någon som gör det åt dom. Dom naturliga talangernas dagar är helt enkelt förbi, nu är poker ett krig mot tiden för dom flesta. 2014 kommer det nog gnällas som aldrig förr, och alla som överskattar sin egen förmåga i kombination med den patenterade pokerspelar latheten kommer börja svinga ner för att aldrig svinga upp igen.

Mitt i allt det här så kan jag ändå säga att jag känner ett lugn för min egen del, dom två år jag spenderat på stars kan rent ekonomiskt verka helt efterblivna men för mitt game var det nog utan tvekan det bästa jag gjort i mitt liv, hade jag lirat eurositer 2012-2013 hade jag nog också gått en säker död tillmötes 2014 medans nu istället har jag nog aldrig varit så laddad för ett år av poker i hela mitt liv. Det gäller bara att aldrig ge upp, att våga tro på sig själv och sin förmåga och att våga ta chanser när dom kommer. När det misslyckas finns det alltid faktorer i sitt game och sin mentalitet som man kan förbättra, variansen är en faktor när man har bestämt sig för något man den är långt ifrån allt. Att titta på gamla misslyckade 25/50$ kliv är nog det nyttigaste man kan göra när man vill upp dit för att stanna, med nyktra ögon kan man ofta se hur brutalt uselt man kan spela när man spelar så högt och hur man kan radera ut månaders slit på en session. Men det är inte så lätt heller, att kunna hantera vad som händer med en själv när man spelar så högt att man kan tappa några årslöner en dålig timme har väl mer eller mindre alla med highstakes ambitionen misslyckats med ett gäng gånger, men dom som tagit sig igenom och förbi den där sjuka spärren som är 25/50$ är väl egentligen dom man kan säga verkligen lyckades om man ser poker om man tittar sig omkring nu efter några år som varit tuffa för alla i branschen, speciellt svenskarna.

Hur som haver så behöver jag en rejäl islossning under 2014 för att ta mig upp. Jag är inte riktigt där än och just nu är väl målet med 2014 bara att börja etablera sig mer internationellt, det känns egentligen som det första året som jag kan kalla mig för proffs om jag lyckas ta ytterligare några kliv framåt. Allt jag vet är att jag känner mig starkare och bättre än någonsin och ens databas ger en kvitton på allt man undrar över. Jag är 22 nu och kan väl vaska 3 år till på det här kriget om det inte vill sig… Jag har bestämt mig för att aldrig ångra mig att jag inte slöt upp med dom som börja bumhunta om allt skulle skita sig. Det är klart det är en väg men jag tycker ändå det blir fel iom att man får in lite volym mot bra spelare och när allt går så fort så är man helt plötsligt den killen dom pratade om i rounders, killen som har svårt att se värdet vid bordet. Och även om jag misslyckas med mina mål så kommer jag aldrig behöva ångra att jag inte försökte när jag hade chansen om man en dag av en andledning eller en annan måste lägga av och jag hoppas verkligen fler av er slutar va så inriktade på att jaga fisk, det riktigta värdet finns i att vara bättre än dom reggs man möter varje dag.

GL god jul och ett gott nytt år till alla er som försöker bli bättre, det har ingen betydelse vilken nivå man är på man blickar alltid mot en högre //ISILDRoooN