Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Östeuropeisk fotboll

Muscle Control

I dag, söndag, väljs Vladimir Vladimirovitj Putin till ny president i Ryssland. När medier i väst mest fokuserat på vilka ryssar som inte kommer att förära 59-åringen sin röst har försvinnande få av rapporterna kretsat kring den taktik som gör att Putin tar en jordskredsseger och som inte handlar om direkt valfusk.

När invånarna i Tomsk går till urnorna i dag kommer de allra flesta precis som i alla andra ryska städer att rösta på Vladimir Putin. Men de starka sympatierna i den västsibiriska metropolen skiljer sig från grannorternas. Allt tar sin början i en ölsejdel, uppställd på ett bord i en lokal i utkanterna av S:t Petersburg en kulen januarikväll för några veckor sedan.

Den ryska fotbollen är, vare sig man vill det eller inte, i ropet just nu. CSKA Moskva och Zenit kämpar ännu med näbbar och klor för att hålla sig kvar i Champions League i ett med ryska mått mätt mycket sent skede av turneringen, 2018 arrangeras fotbolls-VM i Ryssland och redan den här sommaren ska landslaget bekänna färg i EM i Polen och Ukraina.

Men bakom den putsade fotbollsfasaden i Ryssland döljer sig en ekonomisk misär. När flera mindre föreningar i landet försökt hålla jämna steg med de stora drakarna i det nya årtusendet har de gjort slut på sina finanser och tvingats gå i graven. Listan på klubbar i den ryska högstaligan som fått lägga ner sin verksamhet på grund av allt för vidlyftigt leverne de senaste åren blir längre och längre, och när rysk fotboll nu gör anspråk på en av de mest framskjutna positionerna i Europa är det inte klädsamt med ansvarslösa misslyckanden bland utfyllnadslagen i den nedre delen av tabellen. Något har behövt göras för att ändra färg på de röda siffrorna i smålagens kassaböcker, och det är ungefär här som landets blivande president kommer in i bilden.

En helt vanlig onsdag i mitten av januari kliade Vladimir Putin, Fifa-överhuvudet Sepp Blatter och hans Uefa-kollega Michel Platini varandra på ryggen på ett möte på Michajlovskijteatern i S:t Petersburg med anledning av det ryska fotbollsförbundets hundraårsjubileum. På mötet drogs riktlinjerna för de kommande fotbollsturneringarna upp för ryskt vidkommande, och Blatter och Putin blev så till den milda grad kärvänliga mot varandra att den senare till och med övervägde att häva förbudet mot ölförsäljning på ryska fotbollsarenor, något som naturligtvis skulle gynna Blatter och hans penningstinna ölsponsorer lagom till VM-slutspelet i öst om sex år.

Nå, när sittningen med Blatter och Platini var överstökad tog sig Putin över bron vid Vinterpalatset till Vasiljevskij-ön i Petersburgs nordvästra utkanter för att delta i en informell middag med företrädare för den ryska fotbollssupporterrörelsen. Ögonblicket när Putin och fotbollsfanatikerna satte sig till bords ackompanjerades av ett rungande ”Rossija! Rossija” (”Ryssland! Ryssland!”), förevigades på film och kan ses nedan.

Under måltiden, där det förutom öl också bjöds på ett rikt utbud av zakuski, tilltugg, pepprade supportrarna Putin med frågor om rysk fotbolls framtid. Ett av spörsmålen som dryftades handlade om laget Tom Tomsk. Östeuropabloggen berättade i höstas om ligajumbons usla ekonomi, och i samband med ölhävningen på Vasiljevskij-ön kom lagets dystra finanser åter upp på tapeten. Stålskodd av de fruktsamma diskussionerna med de glada gamängerna Blatter och Platini tidigare på dagen, alternativt av det läskande innehållet i den rejält tilltagna sejdeln, lovade Putin att han skulle göra ännu ett försök att hålla Tom Tomsk på fötter:

–  Jag ska be företagen i regionen att investera i klubben.

Med ”företagen” menade Putin Tomskneft, oljemånglaren som köpts upp av de stora jättarna Rosneft och Gazprom Neft, båda storskaliga aktörer hos vilka Putin har betydande försänkningar. Så kom det sig att bland annat just Rosneft sköt till 30 miljoner kronor till Toms klubbkassa, ett tillskott som med hjälp av diverse andra justeringar innebar att klubben kunde fortsätta att bedriva sin verksamhet. Rosneft, Gazprom Neft och det regionala styret i Tomsk har nu tagit över rodret i en klubb som blivit mästare på att överleva på konstgjord andning – frågan är nu om det finns någon framtid för laget i den ryska högstaligan.

Under de kritiska vintermånaderna flydde av naturliga skäl flera av spelarna klubben, och de efterträdare man lyckats rafsa ihop i elfte timmen är ett potpurri av tilltufsade fotbollslegionärer som inte kommer att ha en chans att rädda ett sjunkande skepp. Tom Tomsk ligger redan sist i ligan, förlorade i helgen på ett andefattigt sätt en match mot bottenkollegan Terek Groznyj med uddamålet och kommer att ha säkrat en relegeringsplats till andradivisionen redan innan den rysk-ortodoxa påsken dånar ut över den sibiriska tajgan i mitten av april.

Varför har då Vladimir Putin i sådan utsträckning valt att engagera sig i ett så till synes hopplöst fall som Tom Tomsk? Svaret är enkelt. Putins domderande är inget annat än en simpel maktdemonstration då han via sitt finmaskiga kontaktnät, som alltså spänner över styrelserummen också i de allra mäktigaste oljebolagen, har kunnat pressa de ryska företagstopparna till att hosta fram rubel på kommando. Putin har visat vad han är i stånd till att göra när det blåser snålt, men också vilken hyvens kille han är när någon ropar på hjälp. Ryska medier har under årets första månader analyserat företeelserna på ett liknande sätt, men när man försiktigt närmade sig Putin med dessa teorier slog han ifrån sig:

–  Det är min personliga önskan att Tom Tomsk fortsätter att existera, att folk kan roa sig genom att gå på fotboll istället för att bli fulla på vodka.

Alldeles oavsett vilka bevekelsegrunder Putin har haft för sin kamp för just Tom Tomsk går det att dra slutsatser utifrån hans hållning när det gäller fotbollens framtid. Den ryska fotboll som hela Västeuropa allt oftare kommit att snegla på de senaste åren rider just nu på en framgångsvåg som är helt avhängig de stora oljejättarnas välmående. Lag som Zenit, CSKA och Spartak vore inte mycket för världen om inte de stora oljesponsorernas namn prydde spelarnas matchtröjor. Kreml vill inte missa chansen att inom några år sola sig i den glans som Champions League-pokalen avger. Genom att utöva kontroll över sponsorernas öronmärkta pengar till olika klubblag positionerar man sig strategiskt när det är dags för Blatter och Platini att delas ut ryggdunkar vid nästa stora fotbollsframgång. Samtidigt kan Putin och hans vapendragare, som i fallet Tom Tomsk, staga upp verksamheter på ekonomiskt glid de närmaste åren och därigenom vinna förtroendepoäng i den ryska idrottsrörelsen. Att spänna musklerna där det syns som mest har genom åren vid makten visat sig vara en av Vladimir Putins absolut bästa grenar.

”Det måste finnas fotboll i Tomsk!”