Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Biltemas skyltar förmörkar den svenska himlen

Med anledning av de folkliga protesterna mot Biltemas gigantiska skyltar i Varberg publicerar jag åter en text som jag skrev i ämnet för fem år sedan.

Jag gjorde då en resa genom det inre av Sverige under en månad och rapporterade varje dag om stora människor på mindre orter.

 

Krönikan finns här och publiceras åter här:

Det som har förbluffat mig mest under min resa genom det inre av Sverige den senaste månaden är inte alls att det finns människor som bor ensamma i en husvagn, 365 dagar om året, i många, många år, bara för att de måste.

Inte heller består den största överraskningen i att holländare och tyskar strömmar till Gällivare i Lappland för att ta jobben som svenskarna inte vill ha. Eller att det i Valdemarsvik i Östergötland finns en spökstad som har stått övergiven i 16 år. Eller att en uppskattad musiker i en professionell orkester i Skåne måste mörka sina romska rötter för att släktingar är rädda för följderna om detta kommer ut.

Biltema – groteskt stor skylt

Nej, det som har förvånat mig mest är att det finns så många städer i Sverige som heter BILTEMA. Många gånger när jag har närmat mig en mindre stad har det vid stadens infart på många kilometers avstånd hälsats välkommen med ett helt annat ortsnamn än namnet på den tätort som jag – och faktiskt även mobilens GPS – trodde låg där.

För att det inte ska gå att missa att staden eller rättare sagt städerna vi närmar oss verkligen bär namnet BILTEMA har pelaren som skylten sitter på ungefär samma diameter som pelaren till ett vindkraftverk och är i det närmaste lika hög.

Men där vindkraftverken i toppen har smäckra vingar som sakta vevar sig runt i vinden och skapar skön och hälsosam elektricitet för samhället har dessa pelare en groteskt stor namnskylt med groteskt stora bokstäver som tar över hela det offentliga rummet, ja hela staden känns det som i vissa fall.

Om jag ska försöka att bedöma hur stora bokstäverna är tror jag att en reguljär småländsk kossa är mindre än det enorma B som står i början. Och även om skyltens totala storlek är svår att bedöma eftersom den sitter på så hög nivå att den ska siktas på en mils radie kan jag tänka mig att en lång- tradare med lätthet skulle kunna parkera inne i skylten, vore den ett garage och stod på marken.

Himlen förmörkas

När jag åker riktigt nära någon av dessa monsterskyltar känns det som att himlen förmörkas. Hela tillvaron blir dunklare. Vår civilisation mår plötsligt lite sämre.

Det är ofattbart hur kommunfullmäktige, länsstyrelse, polis, vägverk eller regering – eller vilka det nu är som tillåter detta – resonerar när godkännande ges för de löjligt stora skyltar, som sprider sig över landet som ett elakartat virus.

Den uppmärksamma och intelligenta läsaren har naturligtvis redan räknat ut att det inte ÄR ett ortsnamn på skyltarna, utan ett företagsnamn. Men det känns som om ett flertal städer där ute i vårt köpstarka land väljer att hälsa besökaren med: Välkommen till BILTEMA – staden utan kommersiell broms.

Vad håller ni på med? Vad håller vi på med?

Bedrövligt är ordet, och även om just detta företag innehar rekordet finns det fler reklamskyltar i tätorternas utkanter som skriker så vansinnigt högt att jag bara får lust att vända bilen och åka åt andra hållet. Om jag nu inte hade ett uppdrag, vill säga.

Att en stilla eftermiddag i oktober vandra omkring i Visby, innanför stadsmuren, är den rakt motsatta upplevelsen. Butiksskyltningen, som antagligen lyder under stränga bestämmelser, talar i vanlig samtalston och är diskret målad i svarta nyanser på grå fasader.

Känslan är som att slå över till SVT efter att nyss ha torterats av vrålen i Kanal 5.

Nu kanske det kommer ett mejl från BILTEMAS informationsdirektör som påstår att så här illa är det inte alls och kanske kommer också hen att påstå att jag överdriver storleken på reklamskyltarna. Då kommer jag att svara: ”Nä, det är ni som överdriver.”