Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Lars Lindström

ALHOLMEN: I husbilen firas just nu att det var 40 år sedan…

The Who gav ut dubbelalbumet ”Quadrophenia” för exakt 40 år sedan… i går. Äsch, man kan inte ha koll på allt. Men jag minns när ”Quadrophenia” kom i oktober 1973, jag var 17 år, jag var förhäxad av detta.

Här fanns allt jag kände igen, började upptäcka eller fantiserade om. Tonårens osäkerhet kring det mesta, särskilt kärleken och sexualiteten, frågorna om framtiden, missnöjet med att känna sig både som vuxen och barn, de spännande musikklubbarna som fanns någon annanstans, insikten att jag var arbetarklass och att det fanns en skillnad… här fanns allt.

Men framför allt musik med en otrolig pondus. Rock’n’roll. Jag köpte och lyssnade igenom alla fyra sidor av dubbel-LP:n fyra gånger i rad. Fjärde gången lyssnade jag enbart på hur Keith Moon spelade trummor. Tänk vad gott om tid man hade när man var 17.

Nu firar jag detta i husbilen Akka på min resa genom det inre av Sverige, just nu på en gräsplätt i ett regnigt och mörkt Alholmen nära Sölvesborg i Blekinge, genom att spela ”Quadrophenia” åtminstone en gång rakt av. ”The punk and the Godfather” är The Who när de var som allra bäst.