När de flesta poplåtar på 1960-talet handlade om kärlek och ömma kyssar – då berättade han om hur det var att gå på heroin. Han var den farlige New York-poeten med mascara. Han var killen i skinnjacka och med nålstick i armvecket. Han var Lou Reed. I bandet Velvet Underground och på sina första soloskivor utvecklade Lou Reed en rudimentär och minimalistisk rockmusik, som inte liknande något som gjorts …
Hoppsan!
Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?
Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.