Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sävsjö – Sveriges mest kristna plats

SÄVSJÖ
I Sävsjö vilar det mesta på kristen grund. Den som inte är troende kan lätt känna sig lite utanför i den lilla orten sex mil sydöst om Jönköping, mitt i det som kallas det svenska bibelbältet.
Svenska kyrkan har elva kyrkor i pastoratet och i centrala Sävsjö ligger en frikyrka i varje kvarter. Kommunalrådet är kristdemokrat och var femte väljare röstar på KD. Den populära grundskolan drivs av frikyrkan Guds kraft – och i elektronikbutiken kan man köpa ett särskilt satellitpaket med kristen tv för 1 495 kronor.


Stegen knastrar i snön, järngrinden knarrar i mörkret. Stearinljusen är tända, och det är onsdag kväll i en kyrka med anor från 1100-talet i Gamla Hjälmseryd, söder om Sävsjö. Som vanligt är det completorium, kvällsbön, klockan halv nio.
Väggarna är vitkalkade, kormålningen är från 1200-talet och träsnidaren Eva Spångberg har gjort altarkorset. Maria Nilsson och tre andra kvinnor står framme i koret och läser växelvis ur Psaltaren och räknar upp namn på människor de ber för. Bidragsgivare, sjuka. Stämningen påminner om ett kloster.
Tidegärden, bönestunder på särskilda tider, kommer från judendomen men har förts vidare till islam och kristendom. Det är inte särskilt vanligt längre i kristna kyrkor, men här lever traditionen vidare.
Året om, varje dag, tre gånger om dagen håller medarbetare från Hjelmserydsstiftelsen bönestund i kyrkan. Maria Nilsson är en av dem. Hon har intensiv blick och blossande kinder. Efter kvällsbönen berättar hon:
– Vi har till och med en helt ny app för mobilen. Den heter Tidegärden och har tagits fram av vår medarbetare Gabriel Fjellander. Han använder ibland sin surfplatta under bönen.
Såväl Svenska kyrkan som de många frikyrkorna i Sävsjö pastorat använder sig av den senaste tekniken. Höglandskyrkan sänder gudstjänsterna live på webben varje söndag. Alla har förstås egna hemsidor och flera finns på Facebook. Några spelar in predikningar och musik och erbjuder på mp3 eller cd. Guds kraft har en blogg och finns på Twitter.
Butiken Sävsjö Digital på Västra Järnvägsgatan har hittat en egen nisch: kristen satellit-tv. De säljer ”minst ett paket i veckan”. Då kan man titta på bland annat God Channel, norska Visjon och Kanal 10, där Guds kraft brukar visa sina gudstjänster.
Även om det pratas om ett ökat intresse för religion i yngre generationer och en del menar att sekulariseringen har avstannat visar statistiken något annat. De aktiva i Svenska kyrkan blir färre och frikyrkornas medlemsantal sjunker stadigt. Även i superkristna Sävsjö märks detta: församlingar har lagts ned, andra har slagits samman.
Ändå: på söndagarna kan befolkningen i trakten välja på minst sex olika gudstjänster, ibland ännu fler.
I en soffa hos Allians-Pingstförsamlingen sitter pastorerna Mats Sturesson och Ronny Jansson, två 60-talister i blårutiga skjortor och mörka tröjor. Vi fick inte delta i bönesamlingen kvällen innan eftersom den var ”av konfidentiell natur”. Däremot får vi vara med på en senare gudstjänst. Om frikyrkornas tillbakagång säger Mats Sturesson:
– Jag tycker att vi som kyrka ska vara självkritisk. Det känns som att vi skäms ibland, skäms för att berätta vad vi har upplevt. Vårt uppdrag är att göra Jesus känd.
På sitt kontor hos Guds kraft i Sävsjö lutar sig Peo Svensson tillbaka i kontorsstolen. På väggen har han en detalj ur Michelangelos fresk ”Skapelsen av Adam”: två fingrar som möts. Trots en förkylning och orakad haka har Peo Svensson anledning att vara nöjd. Församlingen, som han startade med sin fru för mer än 20 år sedan efter en bibelkurs hos Livets ord, är i dag en maktfaktor i Sävsjö.
Guds kraft är en av få kyrkor som ökar sitt medlemsantal, och församlingen driver dessutom den populära kristna friskolan med klasser upp till nian. Den kristna hållningen präglar inte undervisningen, menar Peo Svensson, helt enkelt för att den inte får göra det. Däremot får skolan ha konfessionella inslag utanför läroplanen: morgonsamling, kristendomsundervisning och andakt varje vecka. Den brukar Peo Svensson leda.
Faktum är att Guds kraft och kristna skolan för några år sedan lockade människor att flytta till Sävsjö. Peo Svensson säger:
– Under några år ökade befolkningen med 150-200 personer. Det var inget vi hade tänkt på eller räknat med.
I dag minskar befolkningen igen: Sävsjö kommun har omkring 11 000 invånare och tätorten omkring 6 000.
En företagare är starkt kritisk till att Guds kraft får driva skola i Sävsjö. Han säger:
– Jag tycker att skolan ska vara fri från religion och politik. En individ i den åldern ska inte behöva bli påverkad av skolan på det viset.
Men företagaren vill inte stå för sina åsikter med namn. Anledningen? Många andra företagare i Sävsjö är troende, och han har inte råd att skada sina jobbrelationer. Men han har inga problem med de kristna grupperingarna i affärslivet.
– Jag känner knappt av att vi lever i ett starkt religiöst samhälle. De håller på med sitt, vi håller på med vårt. Jag kan säga att kristna företagare i allmänhet har en väldigt positiv attityd… hela dan. Jag kan bli trött och sur ibland, men inte de.
På andra sidan gatan från Guds kraft ligger Svenska kyrkans församlingshem. Där blir vi hjärtligt mottagna av komminister Erik Karlsson. Han visar de delvis nyrenoverade lokalerna, och förklarar de historiska skälen till att man inte har en enda kyrka i centrala Sävsjö – trots att man i pastoratet har inte mindre än elva. Det handlar om järnvägen som byggdes mellan två medeltida församlingar och om striden mellan tätort och landsbygd.
Svenska kyrkan i Sävsjö har över 900 sammankomster om året. På helgerna får kyrkobesökarna ta sig några kilometer till Vallsjö kyrka, en lätt skräckinjagande 1800-talsborg i nygotisk stil.
På frågan om Sävsjö är Sveriges mest kristna plats svarar Erik Karlsson att det nog är väldigt svårt att mäta:
– Men man kan säga att kyrkan spelar en väsentlig roll i bygden. Mer än på andra platser.
Erik Karlsson, som vikarierar för den barnledige kyrkoherden Carl Cedermark, berättar att han har kört både taxi och buss. När jag säger att jag trodde att prästerskapet skötte kommunikationerna lodrätt ler han och säger:
– Vi har faktiskt en präst till med busskort i Sävsjö. Och jag flyger också.
Församlingshemmet ligger centralt, har en del gudstjänster, öppet hus, barnverksamhet, körrepetitioner. En eftermiddag sjunger ett dussin små flickor ”Åh, vad lycklig jag är att få vara här med dig” och kantorn och körledaren Carina Hult kompar på piano och ukulele.
Här repeterar också kyrkokören och ungdomsmusikalen. Och i Kamelen, en möteslokal på andra sidan järnvägen, träffas konfirmander, flyktingar, pensionärer och andra. Ilse Karlsson, som håller i den verksamheten, säger:
– Det har blivit en succé. Det är alltid fullsmockat.
En som brukar gå dit är Satara Nasrullah, som kommer från Afghanistan. Hon förklarar:
– Jag är muslim, men jag känner mig välkommen där. Jag pratar med svenskarna… och fikar.
I Vrigstads församlingshem utanför Sävsjö håller Eva Kirell morgonandakt för några få pensionärer. Rummet är ljust och fräscht, med vitt trätak, ljus parkett, vita linnegardiner och stora fönster. Eva Kirell ber ”för alla folk och stater, för alla med makt och inflytande, för vårt eget land och vår kommun”.
Kanske är vinterkylan en orsak att det är ovanligt få denna torsdag morgon. Det tror i alla fall Britt-Marie Broman, som spelar stämningsfullt på pianot och efteråt försöker sälja rättvisemärkta gelémöss – med begränsad framgång.
Vid kaffebordet skojas om att de brukar vara fler när de bussar hit folk från ålderdomshemmet. Någon säger allvarligare att det är gott om barn i församlingen, men dåligt med ungdomar. Även om de egentligen inte vill erkänna det.
I Missionskyrkan mitt i Sävsjö serveras en gång i veckan sopplunch med andakt. Ove Petterson har lett andakten den här onsdagen, precis som varje onsdag, trettio gånger om året de senaste fem åren. Han är 75 år och egentligen pensionerad, men har svårt att sluta.
– Jag är uppväxt i pingströrelsen, och på den tiden var allting mer uppdelat. Var och en höll på sitt. Nu kan han hålla andakt i Missionskyrkans lokaler för alla. Att starta sopplunchen på onsdagar var hans ”hugskott”, men han tillägger att ”jag tror att det var Herren som gav mig idén”.
Hilma Wiberg är inte med i Missionskyrkan, men tycker att det här är ett trevligt evenemang ändå.
– Ta ingen bild av mig. Då kan mina barn i Malmö tro att jag har blivit religiös, säger hon och skrattar.
Prästerna i Svenska kyrkan och pastorna i frikyrkorna Guds kraft, Höglandskyrkan, Allians-Pingstförsamlingen och Missionskyrkan står varandra så nära att de käkar lunch med varandra en gång i månaden. Endast Jehovas vittnen står utanför gemenskapen. ”De skulle aldrig tillåta en beblandning”, som en av frikyrkopastorerna uttrycker det.
Även om den starka kristna gemenskapen i Sävsjö är värdefull kan Peo Svensson i Guds kraft förstå att det kan vara lätt att känna sig utanför.
– Jag har förstått att det finns en känsla av att det finns en inre cirkel, och att det kan vara svårt att komma in. Men den som bryter igenom vallen känner sig desto mer välkommen.

FOTO: Annika af Klercker

[Publicerad i Expressen 10 mars 2012]