Som nioåring gick jag med mamma och såg filmen ”Att angöra en brygga” på en av Skellefteås biografer, kanske en som hette Grand eller Palladium. Möjligen var min bror med. Vi hade inte köpt biljett i förväg och fick sitta längst fram. Jag kände mig en smula sjösjuk av att försöka ta in allt som hände på den närgångna bioduken. Förutom den för en nioåring skrämmande men ändå fruktansvärt roliga …
Hoppsan!
Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?
Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.