Månadsarkiv: april 2007

Den här filmen ”Gangster” måste jag bara se. Den sågas så enhälligt överallt att jag blir otroligt nyfiken. Om inte annat för att få skratta. Producenten Collert säger i en intervju att de inte fick några filmpengar för att konsulenterna tyckte det var för mycket knark i manus. Säkert.

Kjell Bergqvist är mannen som retar folk till vansinne. Och vi älskar honom för det. I morse satt skådespelaren Martin Aliaga, som gör en mindre roll i filmen ”Gangster”, i radio och berättade om filminspelningen.Han tyckte det var svinkul att jobba med hela gänget, men han var missnöjd med lönen. Sämre än för sju år sedan. Antagligen är det så att höjdare som Mikael Persbrandt och Kjell Bergqvist tar större …

Hej!Det var mycket bra tankar du skrev under rubriken ”När barn chattar ska de ha hjälm”. Jag håller helt med om att barn ska ha flytväst, cykelhjälm och säkerhetsbälte. Än bättre blir det när du tycker att föräldrarna ska ut på samma community som barnen. Det du skrev om den stora riskgruppen borde läsas av ALLA föräldrar.Tack för dina åsikter.Irene Milsten

Ibland känns det som om jag vill sluta titta på tv, att det bara är program för barnen numera, och jag förstår heller inte var alla som Häglund och Gradvall hittar tiden att se alla de här serierna de laddar ned och kollar på i förväg för att avgöra om det är tv som förändrar världen, värt att skriva en essä om till något magasin eller bara skit.Jag hinner knappt …

Jag ska försöka att inte missa Bryan Ferry hos Stina i SVT på lördag.Vad menade han egentligen med sin hyllning till nazismens arkitektur och estetik? Jag har trots allt biljett till konserten på Cirkus i Stockholm.För säkerhets skull tänker jag ta med mig min advokat till spelningen, om det skulle bli oroligheter.

Hårda vindar över skånska slätter. En natt vaknar jag i en hård säng i ett hotellrum i Malmö och känner draget över ansiktet trots att fönstret är stängt. Jag huttrar, som om kärrens råa dunst gått in och gjort kallt i mitt bröst, som Dan Andersson skrev.Först några timmar senare, när jag hört familjens röster över en telefonlinje, tagit en varm dusch, druckit hett kaffe och ätit en läcker äggröra, …

Svetten trängde ut ur de tusentals körtlar som trängs under huden i Lars Leijonborgs panna och samlades i droppar som blänkte i skenet från fotoblixtarna.Jag stod på fp-kansliet när Leijonborg skulle ”hantera” spionskandalen i höstas och tänkte då inte ”om” utan ”när”.I dag meddelade han beslutet.I höst går han.

Efter en veckas tokshoppande i Paris (jag kom hem med en ny skiva) upptäcker jag att debatten om lyxväskorna här hemma nått helt absurda höjder.Tänk att lite kritik mot konsumismen lyckas provocera en hel generation popliberaler så!De låter så förtvivlade att man blir rädd att de ska börja skära sig med kreditkorten.

Mejl från Broberg:”Min systers karneval!”Mitt svar:”…min drottning av den arbetande klassen!”Språket vi använder kallas pluralism.

En gång såg jag Jonathan Richman i Rom.Nu har jag sett Herman Düne i Paris.Det var nästan lika roligt. Jag släpade med hela familjen till Le Bataclan på Boulevard Voltaire för att se ett konstigt franskt folkrockband med skäggig sångare och sin egen basist som countrybluesuppvärmare, och allt gick bra.Familjen var kanske inte lyrisk, men ingen grät och ville hem.