Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Wallraffandet – en metod att använda varsamt

Det finns en journalistisk metod som bildat skola, skapat en förebild och till och med nått ända in i Svenska Akademiens Ordlista, SAOL.

Att wallraffa.

Metoden går ut på att en reporter, i journalistiskt syfte, uppträder under falsk identitet och har fått sitt namn efter den tyske reportern och författaren Günter Wallraff.

Expressens uppmärksammade artikelserie ”Bluffdiagnoserna” har använt sig av denna metod.

Vår medicinreporter, Anna Bäsén, friskförklarad av läkare, har gått till sex olika alternativmedicinska terapeuter och sammanlagt fått 83 diagnoser.

Anna Bäsén har wallraffat. Hon har uppträtt som patient, sökt hjälp, klagat på värk och fått ”diagnoser” och – naturligtvis – råd om behandlingar, piller och vitaminer för tusentals kronor för att åkommorna ska botas.

Att wallraffa är en journalistisk metod som ska användas varsamt, när andra möjligheter att avslöja eller dokumentera något är uttömda.

I Expressens kvalitetspolicy står det bland annat:

”Presentera dig alltid med för- och efternamn och gör klart att du kommer från Expressen. Det gäller både på fältet och när du svarar i telefon på redaktionen. Den som intervjuas ska förstå att det handlar om en intervju. I de allra flesta fall jobbar vi helt öppet. När vi undantagsvis arbetar med ”wallrafferi” ska det vara förankrat hos arbetsledningen och beslutat av ansvarig utgivare.”

I artikelserien ”Bluffdiagnoserna” ansåg vi att det bästa sättet att ta reda på hur det går till, vad som sägs – och att dokumentera detta med dold kamera – var genom att wallraffa.

Resultatet: ett bra och viktigt reportage.

PER-ANDERS BROBERG, Bitr chefredaktör