Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Kvalitetsbloggen - Expressens kvalitetsredaktör

Viktigt att bryta tabu om självmord

KRÖNIKA:
Hur tänker ni på Expressen när det inträffar ett självmord? Berättar ni eller berättar ni inte?
Den frågan ställde i veckan Urban Björstadius, reporter på Vetenskapsradion Forum. Han bevakade en internationell forskarkongress om mediers rapportering om självmord.

Finns det risker för att själva rapporteringen leder till fler självmord?

Det är en svår fråga och det finns inga enkla svar.

Normalt rapporterar Expressen inte om självmord. I de etiska reglerna för press, tv och radio står det: ”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och privatlivets helgd”. Vi följer reglerna.
Men vi tycker inte att ämnet ska vara tabubelagt. Det handlar om ett stort folkhälsoproblem. 1 500 självmord varje år, tiofalt fler självmordsförsök. Det finns en skam och skuldbeläggning som är viktig att göra upp med. De få gånger vi skriver om självmord är kontakterna med de anhöriga viktigast av allt. En förutsättning är att de anhöriga ger sitt fulla medgivande och också, om de vill, berättar. Det är då man kan få fram vittnesmål om bristande stöd från samhällets sida eller om vård som misslyckats. De sakerna kan aldrig förbättras om inte medierna rapporterar.

När sångaren i Nirvana Kurt Cobain 1994 tog livet av sig kritiserades medierna för att romantisera händelsen. Det var omöjligt att rapportera om Kurt Cobains död utan att nämna att det var självmord. Samtidigt kritiserades medierna för den detaljerade skildringen, dramatisering och romantisering.

Ett annat självmord som också beskrevs detaljerat i svenska medier var när Marc Wallenberg tog livet av sig 1971. Som äldste son till Marcus Wallenberg var han tänkt att ta över som familjens ledare. Händelsen hamnade på kvällstidningarnas löpsedlar eftersom Wallbergfamiljen dominerade företagandet och bankväsendet i Sverige.

Den kände brottaren Mikael Ljungberg tog livet av sig 2004. I den första rapporteringen kring brottare nämndes inte dödsorsaken. Men när en känd OS-hjälte hittas död vill läsarna veta varför. Spekulationerna sätter igång.

Expressen hade då kontakt med anhöriga i Mikael Ljungbergs familj och intervjuade pappan och därefter flickvännen. Rubrikerna löd: ”OS-hjälten Mikael Ljungberg hittad död” och Flickvännen berättar om tragedin”. På ledarplats skrev vi: ”Tala högt om självmorden”. Vi hade en intervju med en representant för Spes, riksförbundet för anhöriga till människor som tagit sitt liv. (www.spes.se)

Andra sammanhang som det finns skäl att skriva om självmord är när när det är viktigt att skriva om omständigheterna. Människor som inte får stöd eller hjälp. Mobbing som ingen ser, eller vill se. Följder av traumatisk stress.

Skälet att vi skriver kan då vara att ge röst åt de anhöriga om att vården har misslyckats. Att vården måste bli bättre. Att minska skam- och skuldbeläggning. De frågorna är för viktiga för att bara sopas under mattan.

Expressen bör hjälpa till att ta bort tabubeläggningen men viktigt att tänka på hur vi skriver. Det är viktigt att ledningen vid nyhetsdesken diskuterar etik, hur man kan kontakta anhöriga, hur man berättar och hur man formulerar rubriker.

Anhöriga måste ge sitt medgivande och deras åsikter om vården och inställning till samhällets stöd måste komma fram.

I samband med artiklarna redogör vi alltid för var man kan få stöd. En lista med ställen där man kan få hjälp och beskrivningar om hur man kan få hjälp.

Vetenskapsradion Forum som handlar om forskarseminariet sänds på tisdag kväll i P1.

www.spes.se och www.självmordsguide.se ger stöd och hjälp för att förebygga självmord.