Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Avfärda inte extremvänsterns polishat som twittertrams

Det är mycket nu. I torsdags skakades Moderaterna av att en av deras kommunikatörer kallade socialförskringsministern Annika Strandhäll (S) för hora. Under fredagen kunde GT avslöja att chefen vid Göteborgs tillståndsenhet Annelie Silvander blivit hotad upprepade gånger och fått sin bil vandaliserad och sönderbränd. Och under helgen har Syndikalistiska Ungdomsförbundet i Göteborg twittrat om att de gärna skulle ringa alla Sveriges poliser och be dem dö – ”helst på ett sätt som innebär mycket lidande för dem och deras anhöriga”.

Tre helt olika situationer, tre helt olika fall, med tre helt olika kontexter som ändå hör samman. Tre helt olika former av kommunikation som plågar vår samtid. Ingen politiker, tjänsteman eller lagens väktare ska behöva bli hotad eller hånad.
Syndikalistiska Ungdomsförbundet är dock en våldsbejakande, och våldsförhärligande, extremiströrelse. Samarbeten med militanta Afa, Antifascistisk aktion, är inte ovanligt. Men om det finns något som SUF:arna hatar antingen lika mycket eller i vissa fall mer än nazister, så är det svenska poliser. Att poliser beviljar demonstrationstillstånd och även skyddar nationalister och nynazister vid offentliga demonstrationer gör att den vänsterautonoma miljön ser polisen som en legitim fiende. De erkänner heller inte polisens våldsmonopol utan anser att de som vänsterautonoma har rätt att bekämpa fascism (som kan bestå av många olika saker beroende på tillfället) med våld.

 

Därför var det heller inte överraskande att syndikalister vägrade prata med polisen för några veckor sedan när en bomb exploderade utanför Syndikalistiskt forums lokal, en annan gren men inom samma rörelse, i Göteborg. Man pratar inte med snuten, helt enkelt. De är fienden.

 

Tilläggas bör är att extremvänstern knappast är särskilt förtjust i den fria pressen heller – något som de har gemensamt med extremhögern.

 

Den aktuella tweeten från SUF i Göteborg är inte bara tramsig och obehaglig – det är ett vittnesmål om att inte heller extremisterna på vänsterkanten längre håller tillbaka i det digitala samtalet, som under de senaste åren dominerats av högerextremas vrål och dumheter.

 

De vänsterextrema vill vara lika svinaktiga som högertrollen på nätet. Och i ett samtalsklimat där en ledande moderat kallar ett statsråd för hora, så blir de vänsterextremas gläfs lite mindre uppseendeväckande. För så har väl extremister alltid betett sig?

 

Skillnaden är att Säpo tydligt uttalat att den autonoma miljön, dit SUF räknas, utgör ett hot mot ”delar av det demokratiska statsskickets grundläggande funktioner”.

 

I en tid när retoriska ytterligheter normaliseras, bör vaksamheten mot extremisters språkbruk ökas. För vad är poängen med att ta i så man spricker på Twitter när alla andra redan gör det? Då kan det vara läge för konkreta våldsaktioner istället.

 

Extremvänsterns polishat bör inte avfärdas som twittertrams.