Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
GT Ledarbloggen

Grauers kräver snabbare puckar i arenafrågan

Det brukar sägas att idrott i sina finaste stunder kan inspirera och förena. Så är i alla fall fallet med frågan om en ny arena i Göteborg, där Frölundas stridbare ordförande Mats Grauers krav på en ny multiarena i våras fick blocköverskridande stöttning i och med tillsättandet av en utredning.

Två faktorer spelade in: dels hade Anneli Hulthén avgått som kommunstyrelsens ordförande, och dels hade både Moderaterna och Martin Wannholt visat framfötterna i frågan genom skarpa förslag och initiativ. Ann-Sofie Hermansson rensade då bordet från en tänkbar valfråga. Det var dock ett beslut som tärde på det rödgrönrosa minoritetsstyret: Miljöpartiet var med på överenskommelsen fram tills dagen innan det presenterades. Ulf Kamne fick skamset gå runt till de övriga partierna och meddela att Miljöpartiet backade.

Utredningen ska leverera sitt förslag 2017. Trots detta fanns det anledning för en avstämning under Lokalmarknadsdagen på Clarion Hotel Post under måndagsförmiddagen. På scen stod herrarna Jonas Ransgård (M), Mats Grauers och byggherren Ola Serneke.

För Grauers var grundkravet tydligt. Den nya arenan måste vara multifunktionell.

– Det är ett krav, det är inget att diskutera. Det måste gå att ställa om så att den går att använda flera gånger om dagen. Det är absolut ett krav, dundrade Mats Grauers och tillade: Annars behöver man inte bygga en ny arena.

Ransgård försökte vända se det positiva i att arenafrågan i Göteborg dragits i långbänk:

– Vi har ganska stora fördelar av att vara sist ut med en ny modern arena. Att bli omsprungen innebär också att alla andra har hunnit klart med sina arenor, och att det finns lärdomar att dra.

Ola Serneke vände på en kritisk fråga om att omfattande byggnation i Göteborg under de kommande åren med Västlänken, ny arena samt omfattande bostadsproduktion med hälften egenintresse, hälften allvar:

– Att Göteborg blir en byggarbetsplats under flera år framöver låter bara bra tycker jag, sade byggherren och rev ned skrattsalvor.

Grauers var dock i sedvanlig ordning svårimponerad:

– Kommunen kallar det snabbutredning om man blir klar med arenautredningen 2017. För mig är det inte särskilt snabbt, och lade till:

– Visar man politisk vilja så skulle en ny arena kunna stå färdig 2021. Och det skulle vara jättekul att kunna få berömma våra politiker sade Grauers med glimten i ögat.

När publiken fick svara på frågan om ägarfrågan blev svarsalternativet ”Staden/privata ägare/föreningslivet” det enskilt största svarsalternativet. Mats Grauers avvisade dock att föreningslivet, trots att det är han som väckt frågan, skulle kunna vara med i finansieringspotten:

– Ingen förening i Sverige har möjligheter att gå in med kapital och drämde till och med klassikern:

– Vi bryr oss inte så länge den blir som vi önskar, sade Grauers om ägarstrukturen bakom en ny arena.

Jonas Ransgård ”lutar” åt ett helt privat ägande bakom en ny arena.

– Tio år skrämmer mig, sade Grauers.

Ola Serneke såg inget hinder för att arenans framtida ägare hitta investeringskapital på ”flera miljarder”:

– Så länge kommunen tar sitt ansvar med hyreskontraktet.

Serneke lanserade även ett nytt namnförslag på den nya arenan: ”Jättenya Ullevi” som alternativ till ett ”Serneke Arena” eller ”Volvo Arena”.

Är arenan en mansfråga? Frågan var berättigad med tanke på de tre panelmännen.

– Kvinnorna kommer till hockeyn i ökande grad. Vi har familjeläktare och tjejkvällar. Kvinnorna blir fler. Vi ska bara knuffa undan lite män först, dundrade Grauers.

– Arenan ska vara till för alla göteborgare. Och som ni vet så är man göteborgare om man är född i Göteborg eller någon annanstans, deklarerade Ransgård. Hur detta överensstämmer med Moderaternas krav på en ”flyktingpaus” är dock lite oklart.

Vad gäller placeringen var det 2-1 för Valhallavägen gällande Ransgård och Grauers. Serneke vidgade dock blicken (givetvis med ett tydligt egenintresse):

– Lite längre bort mot Nya Ullevi. Ta ett större helhetsgrepp med logistik och bostäder och kontor.

Serneke tyckte även att göteborgare skulle rösta om namnförslaget. Realistiskt enligt Serneke står arenan färdig tidigast 2023. Han föreslog även att hela föreningslivet i Göteborg skulle få ta del av intäkterna för namnförsäljningen av den nya arenan.

Själv skrev jag i maj att: ”De flera hektar stora Ullevikvarteren bör i stället omvandlas till flera tusen nya bostäder, gärna en blandform av boendetyper mellan hyres- och bostadsrätter. Det är en unik möjlighet att förtäta centrala Göteborg, som även kan öka tryggheten längs arena-stråket.

En sådan central nybyggnation bör tänka innovativt. Arkitekturen måste ges samma vikt som funktionalitet. Sverige har tillräckligt många anonyma betong- och glasmonument. Det som behövs är en arkitektonisk pendang till Västkustens historik, samtidigt som staden tar klivet in i framtiden. Varför inte dra nya kanaler in i området från Stora Hamnkanalen samt skapa en löpande stadspark på taken med promenadstråk och övergångsbroar och passager mellan husen, likt en göteborgsk version av The High Line i New York.”