Månadsarkiv: oktober 2011

Första halvlek Inter-Juventus var verkligen strålande. – Som brittisk fotboll, sade Salvatore från Jursla… När den är som bäst, lade jag till. Igår strosade vi fram längs Södra Mälarstrand, jag och familjen. Det är en vacker promenad. Vi mötte upp Salvatore och Inger i Gamla Stan och förlorade oss i fotbollssnack och turistfällor. Den italienska maten var trestjärnig, inte mer. Väl hemma igen travade jag runt lägenheten. När matchen började …

Kärlek gör ont. Särskilt om man älskar Roma. Italien har världens bästa tränare. Ändå valde Roma att hämta sin framtid i Spanien. I Barcelona. Barcelona B… Det här handlar inte om tålamod eller framtidsprojekt. Det här handlar om att Enrique inte är rätt man att leda Roma. Om tio år kommer alla, Enrique själv, att sitta i en korgstol och konstatera detta. Res hem, Luis.  Det här håller inte. Låt …

Fredagen förflöt hastigt med möten länkade som en grå kedja, en kätting av grått som satte såväl hjärtat som Västerbron i varsam gungning. Spännande grejer på gång. I morse började Mimmi, vår yngsta dotter, sjunga sånger klockan 0630. Det är mörkt då. Sista dygnet med sommartid så jag kliver upp och brygger kaffe så starkt att man måste skära i det med kniv och när jag vaknat och den vackra …

Jag fick ett mejl från Thomas Salme. Vi känner inte varandra men han hade läst texten jag skrev till Expressen, om Milans match igår. Han höll inte med om att Zlatan var dålig. Jag förklarade att jag numera har skyhöga krav på Zlatan. Som tack för att jag svarade (vilket inte är en bedrift, det är ren och skär uppfostran) fick jag bilder som han tog i går kväll från …

Tidigt tåg igår, möten i Göteborg om spännande projekt, sedan hem till brorsan en sväng och så en promenad på min favoritkyrkogård, den vid Svingeln, den med Tänk På Döden-skylten, och så en hastig blick in i mitt gamla trapphus, Folkungagatan 8, där jag bodde 1995-2003, på 21 välsignade kvadratmeter, och sedan en rask promenad med The Cult i lurarna och så hotellet First G vid stationen, stort panoramafönster mot …

Det är när jag motvilligt möter min egen blick i ett skyltfönster på staden som det blir omöjligt att ljuga för mitt hjärta. Jag är 39 år. Det syns. Jag tänker ofta på döden numera. Jag tänker på döden som jag tänker på en främling jag inte sett men hört väldigt mycket om som sägs dyka upp när man minst anar det, och jag tänker på döden som en avlägsen …

När jag uppträdde på Södra Teatern i Stockholm förra året lovade jag i en krönika innan att alla som kom i italienska matchtröjor skulle få en bok signerad gratis. Jag fick dela ut sjuttio böcker. En av dessa sjuttio hade Lecce-tröja. Efter 37 minuter av dagens möte mellan Lecce-Milan står det 3-0. 3-0. Receptet? Milan spelar som bakfulla örnar. Parad med en hederligt stor dos underskattning och du har 3-0 …

Pendlar i humör. Ena dagen är det rätt bra. Solen smiter upp ovanför Västerbron glöder som ett bruddiadem. Promenaderna är lätta och uppfriskande. Även löprundorna på Långholmen känns bra. Andra dagar… Som förr, när man ung och trodde livet var för evigt och man kunde ägna halva veckan åt att äta vindruvor och glo på repriser på Tv 3. Man får tvinga sig upp. Milo ligger och skriker i hallen …

Ibland känns mål som flott. Eller meningslöst fågelskit på nya kostymen. Ibland känns mål som en sten i skon. Jag är mycket perverterad människa, jag älskar fint försvarsspel. I ett land och en tid där folk enbart berömmer offensiva spelare kan jag ibland känna mig rätt ensam. Förr om åren, för länge sedan, kanske så länge sedan som trettio år sedan,  det faktiskt italienska lag gjorde 1-0 och stängde sedan …

Det blev rätt få mål i italienska ligan i helgen. Genast seglade gamarna ner från sina brittiska berg och förklarade med emfas vilken tråkig fotboll det spelas i Italien. En omgång och fördomarna blåser upp sig igen. Som herpes, dessa ständiga lögner. I våras stannade Napolis Cavani på 26 mål. Han kom tvåa i skytteligan. Antonio Di Natale gjorde nämligen 28. Under flera år har serie A öst in mål. …