Månadsarkiv: januari 2011

När Mourinho var i Italien hamnade han i ordstrid med Claudio Ranieri. –          För Mourinho är det bara titlar som räknas, sade Ranieri. –          Ja… Just det, svarade Mourinho. –          Men i Italien är det också viktigt att vara en gentleman, svarade Ranieri. Att vara en gentleman är ingenting man kan beskylla Mourinho för. Han är en burdus segerherre. Han spelar ett högt spel. Med sina enorma framgångar i Portugal, …

Journalister brukar beklaga sig över fyllan i samband med fotbollsmatcher. Det är en av få gånger jag delar deras indignation. Jag går längre. Jag vill förbjuda superiet i samband med fotbollsmatcher. Tommy Körberg tyckte i en intervju nyligen att jag blivit en rätt hemsk människa sedan jag blev nykter. Jag har nu aldrig träffat Körberg, varken full eller nykter, men han har, liksom alla andra, sin självklara rättighet att gödsla …

Att vara naiv är att sitta vid telefonen under varma sommardagar eftersom man fortfarande hoppas att hjärtats älskling ska ringa fast man vet att hon skrevar över halva stan och redan glömt ens namn, att hon stammar ett nytt namn under lilafärgade himlar i andra sängar, i djävulska, främmande mäns händer. Att vara naiv är att se sina medmänniskor i ögonen och tro gott om dem. Vi finns. Vi är …

Ranieri förödmjukades av Juventus så det är nog ingen överdrift att säga att han var berörd igår kväll. Jag skrev om vattenbärarna i min måndagskrönika. Frågan då löd:Hur många har Taddei som affisch hemma på pojkrummet? Antagligen några fler efter hans grymt snygga mål igår mot Juve. Vucinic gjorde också ett fint mål. Han fortsätter vara en av världens mest underskattade spelare, alla kategorier. Grande Roma: http://www.youtube.com/watch?v=iyuIRyUPKPI&feature=channel

Jag samlade ihop allt jag hade av ömklighet, utsatthet, försök till ärlighet. Som att sama vind i sina lådor, som att trä mörkret på ett strå. Sedan dumpade jag allt det där vid den där gläntan i skogen där vi lovat varandra att vi skulle möta varandra, hur sent det än hann bli på jorden, vilka andra vi än kommit att älska längs resan så skulle vi träffas där… För …

Det har varit på många sätt en helt galen vecka. Det har också på många sätt varit en helt vanlig vecka med tider att passa, barn att hämta, blöjor att byta, mat att lága, böcker och krönikor att skriva. Ibland har det hänt att jag suttit med blicken som död fisk mot fönstret och bara långtat till Rom. Italien är ett märkligt land. Där samsas yta och det vackraste djup …

Eftersom jag är en rätt löjlig man brukar jag tänka löjliga grejer. Som: – Vad skulle Totti gjort i det här läget? Man vill ju tro att han skulle rest sig och slagit in en straff i sista övertidsminuten. Man vill inte tro att han skulle springa ikapp Balotelli och sparka ner honom bakifrån. Jag har fått nog av Sverige. Inte av er. Jag har inte fått nog av er …

Jag har aldrig trivts särskilt bra i vardagen. Jag har försökt borra mig vägar ut ur detta förbannade ghetto, denna förstad av grådaskisg sten, regn, snö, leda. Det har blivit bättre. När man får barn förskjuts tillvaron. Eller om det är man själv som rört sig. Man tippar livet mot sig med något större omsorg än tidigare. Igår kväll tog jag och Milo en sen kvällspromenad till Östgötateatern där jag …

Ljuset svider i ögonen. Sömnen har varit en strid. Milo saknar mamma och vägrar äta. Att vara pappa är tiotusen gånger svårare än något annat jag gjort, än allting annat jag gjort. Man gör ju det inte heller, man ÄR det. Zlatan tycker inte Balotelli hör hemma i Milan. Fast att döma av den frekvens som den gode Mario frotterar sig med Galliani på rödsvarta restauranger i Milano är bara …

Det har inte varit en av mina snyggare veckor så här långt. Vintern biter mig i ballarna. Dagarna är som gift. Jag är Bilbo med ringen, osynlig, sorgsen, frusen, rädd. Har ingen anledning egentligen. Mer än den här förbannade förkylningen. Köpte några fina böcker om Roms kyrkor som anlände igår. Jag förlorade mig i läsning några timmar. Som när jag var ung och byggde en magisk, oerhörd, sagolik bro rakt …