Av allt fantastiskt Sten-Åke Cederhök gjorde är det särskilt en föreställning för teve mot slutet av sitt liv som jag minns. Han spelade mot Von Brömsen, som i Albert och Herbert men det här var ingen komedi, utan mer en sorglig, men vackert vemodig liten pjäs om tidens gång, om tystnaden efter applåderna, om ansiktet, det riktiga, under scensminket. Han dog kort efter den där pjäsen. Det har varit en …
Hoppsan!
Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?
Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.