Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Marcus Birro

Att falla mot det egna svärdet.

Romaklacken hälsade sina grekiska gäster välkomna i torsdags med en stor banderoll. Grekerna, ett civiliserat folk, hyllade värdstaden med en stor flagga.


Det talas ofta om italiensk fotboll som den sista utposten med hat och våld. Det är inte sant. Jag ser oändligt mycket mer snedsprungen fylla och aggresivitet i en allsvensk match än jag gör i Italien.


För övrigt lärde grekerna Roma en läxa på det mest brutala sätt som finns. Man kan inte falla mot det egna svärdet och överleva.


Under hela matchen, också sedan det stod klart att Roma var utslaget, sjöng klacken och curvan ut sin kärlek till laget, till staden, till spelet, till skönheten.


Roma är alltid världens vackraste klubb. Hur det än går.


Att Totti inte snackar om att vinna ligan (enligt Il Tempo) är inget konstigt. Skrock är nästan en religion i Italien och skulle kaptenen gå runt och snacka om att vinna ligan kan man bara vara säker på en enda sak; nämligen att Roma inte vinner ligan.


Annars har smärtan i min kropp blivit en match jag ständig förlorar. Det är som att springa ut med fyra man mot United. Det blir storstryk varje gång.


Idag ska jag occkupera soffan och se exakt all fotboll jag kommer åt.