Månadsarkiv: september 2009

Såg ni? Fiorentinas magiska första halvlek? SÅG NI?! Jag har inte sett ett italienskt klubblag spela så vacker fotboll sedan Milan körde över United den där regniga kvällen på San Siro 2007. Florens vibrerar i kvällsljuset. Det finns nog ingen vackrare stad på jorden (kanske Rom) än Florens när solen kanar bakom husen på andra sidan floden och det är varmt fortfarande, och man blir bara glad attdet bor för …

Att lämna Italien tar tid. Man är över alperna på en kvart men hjärtat är kvar bland gränderna, stöket, värmen, maten, människorna. Hjärtat blir kvar länge. Man går runt här uppe och andas. Man lever. Man är med. Man handlar mjölk och kattsand. Man leker med sin son. Man handtvättar sina italienska landslagströjor. Man tömmer diskmaskinen. Man kastar ett öga på Allsvenskan. Man somnar och vaknar. Till slut hinner hjärtat …

Jag håller den grönvitröda elden vid liv genom att gå på La Terazza vid Mässan i Göteborg. Sitter perfekt i ett hörn med ryggen mot väggen. Ensam. Alltid skeptisk mot italienska krogar i Sverige. Det brukar nästan enbart betyda för hårt kokt pasta och för mycket grädde i såsen. Men den här krogen är fantastisk. Jag sitter där helt för mig själv och känner den italienska lågan hålla sig vid …

Ett varmt, stilla ljus från gatlyktorna. Guldfärgat. Höga klackar mot gatstenarna. En del rullande skratt. Det är sensommarkväll i Florens. Det är höst. Snart är det vinter. Men här viker jag upp skjortkragarna och blommar som torgen, som kvinnorna här nere, blommar som leendet på de vi möter, blommar som tidens gång, blommar som vin i artärerna, som ett långfinger åt förskingring, ålderdom och död. Varje kväll är den första …

Vanberg rundar av vår fantastiska vecka på flyget mot Stockholm. Han beställer in en liten flaska Gin och en renklämma. Han har ett ord för sin beställning: – Magisk. Det skulle kunna gälla för hela veckan. Det sägs ibland att Italien är ett land i total kaos, att ingenting fungerar, att folk inte bryr sig, att hela landet är som en trög kugge utan olja. Det är pungkulor som Pistols skulle …

Glömmer min kavaj på hotellrummet i Rom men kameraman Tomas ringer och styr upp det hela och dagen efter, alltså igår, kommer kostymen i ett paket till hotellet här i Florens och visst är det kaos här nere men det är inget fruktansvärt kaos, ingen storm, mer som ett sorts pussel, en vardaglig upphöjd nivå av besvärlighet. Men kostymen kommer fram och det är närmare trettio grader varmt ute så …

En morgon som glöder. Varmt. Balkongen som en bassäng av ljus. Jag står kippande med ögonen. Bergen rullar därborta. Husen som omkullkastade världar med fönster som ögon. Vu ser på varandra. En morgon i Florens är solidarisk och vacker. Frukosten stökas över i ett fullständigt kaos. Det är mycket folk jämnt överallt i det här landet. Man blir trött av all trängsel men alla är i samma fantastiska sagobåt så …

Det är mörkt här ute på balkongen. Ett stearinljus i en flaska fladdrar oroligt. Bergen en bit bort tindrar som stjärnor med sina små hus på kullarna, sina kyrkor och byar. I ett av de där husen bodde Batistuta när han spelade i Fiorentina. Nere på staden träffar vi en barista som äger mer insikt om fotboll än tio tusen skolade Hasse Backe. Det är sagolikt att dricka sin kaffe …

– Vardagen är ett blåmärke, säger en man i filtkeps på baren jag dricker min kolsvarta, superstarka och livsviktiga kaffe på. Italien. Igår var vi i Rom, idag är vi i Florens. Jag är här med Vanberg och Tomas för att spela in ett gäng reportage om italiensk fotboll för Kanal 9. Det är inte lätt att leva i Italien. Allting tar tid. Det enkla blir väldigt fort mycket, mycket komplicerat. …

Vad är detta? Jag har varit uppe i min arselgång senaste veckorna. Bara vid fotbollsmatcher med italienska lag har jag kikat ut. Jag tycks dock inte ha missat något. Kändisdjungeln mina vänner… Jag gick (för) hårt fram mot de som reste till Japan och kanade runt i säldräkter. På riktigt. Det är att sparka neråt. Människor har anledningar till sina val. Det är rätt otrevligt att fördöma folk för att de …