Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Marcus Birro

Birros kärleksfulla brev till Zlatan!

Tjena Zlatan.


Först. Till alla smårunkare där ute. Jag fattar att Zlatan inte läser det här. Jag är ingen idiot. Jag älskar dock brevformen. Jag tycker om att skriva brev helt enkelt.


Det blev som vi visste. Det blir alltid som du bestämmer att det ska bli. Jag skrev det i vintras redan.


Man ska inte skiljas som ovänner. De frågade Lundell; när är en skillsmässa som värst?


– Innan, under och efter…


Så är det kanske. Fast allt har sin tid.


Man ska inte vara en småsint liten pissmyra. Säga vad man vill om dig och din agent. Säga vad man vill om ditt hänsynslösa ego. Säga vad man vill om en man som tystar sina egna supportrar. Säga vad man vill om en man som bestämmer helt själv vilken klubb han ska spela för och som har klubbkänsla som ett Amsterdamluder.


Du anser sig själv vara viktigare än laget. Varför? Därför att du nästan alltid är det. 


My God. Där har vi det ju. Du lyckades bli Inters stora fixstjärna utan att gå på djupet hos en enda supporter. Javier Zanetti är älskad. Du är beundrad och respekterad. På sin höjd. Men ändå. Det var likafullt du (och Matrix) som stod längst fram på omslagen.


Säga vad man vill om en man som nog alltid innerst inne spelat för Zlatans BK och inget annat lag.


Säga vad man vill om Morattis citat idag:


– Det rör sig om en man som är likgiltig på ett känslomässigt plan…En yrkesman…


För när man ser dig sitta där på presskonferensen med ditt leende så minns man ju varför man en gång förälskade sig i dig, din kärleksfulla gangster…


Jag minns varför jag älskade din revolt mot ditt ursprung, hur jag hyllade ditt skoningslösa långfinger mot hela förbannade Sossesvärjä med all sin patetiska tystnad och kletiga korrekthet.


Jag minns varför man en gång, redan när du var i Ajax, hoppades få se dig i Italien en dag. Och det fick man. Och där stannade du faktiskt i flera år.


Det får vi inte glömma. Vi får inte förvandlas till pissmyror, Zlatan.


Du är värd allting gott, Zlatan, och detta är din stora dröm, och idag blir den verklig för dig och jag älskar när folk uppnår sina drömmars mål, det är så rörande naivt och vackert på något sätt, så det är bara att lyfta på hatten och tacka för fina år i Italien och lycka till nu, älskade, förbannade grymma jävla superZlatan i din nya klubb.


Spela brallorna av Spanien!


Och tack för all god konst du bjöd serie A på.


Kram.
Marcus.