Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Marcus Birro

Finalminnen

Det värsta minnet är från 1985. Vi hade samlats tidigt på kvällen för att se Juventus möta Liverpool. Året innan har vi gråtit med Roma när Liverpool vunnit på straffar men nu skulle italiensk fotboll ta revansch.


Först förstod vi inte bilderna på teven. Det såg overkligt och skrämmande ut. Folk sprang. Folk klämdes. Folk grät. 39 italienare dog i massakern. Engelska lag förbjöds i Europa.


1994 satt jag indränkt i Grappa på en krog i Pordenone och såg världens vackraste Milan besegra Barcelona md 4-0. En fantastisk uppvisning av Milan i sina vackra, vita extratröjor.


1996 satt vi på italienska föreningen och såg Juventus vinna mot Ajax. Kan man tänka sig (det tog två dygn innan vi gjorde det) att ett italienskt lag faktiskt kunna VINNA på straffar. Helvetet serverade isglass hela den kvällen och i baren på italienska föreningen var det gratis rödvin.


2003 ringer jag brorsan i halvtid och vi sjunger italienska nationalsången tillsammans. Det står 3-0 till Milan i paus. Vad vi inte vet är att Milan också sjunger segersånger i paus så att Liverpoolspelarna hör det.


Efter den matchen sjunger jag inget alls på bra länge.


I dag har jag varit och druckit kaffe md Salvatore och han har givit upp hoppet om italiensk fotboll. Han är sur på Lippi, sur på Torino och Genoa som slogs som packade byfånar nu i helgen, sur på Milans hardcore fans som buar ut den störste efter hans sista match på hmmaplan, sur på Roma och Spalletti, sur på Totti, sur på allting.


 Den gode Salvatore har gått över till att kolla på cykel… Detta är samme man som stod på en klippa 2006 i italiensk landslagströja och samme man som tidigare alltid älskat il calcio…


Nu sitter jag ensam hemma med Milo och hoppas att världens vackraste Rom kommer bjuda på ren och skär magi.


Faktiskt ganska skönt att inte hålla på något lag. Kanske kan man njuta av fotbollen istället för att sitta gastkramad av kallsvett en centimeter framför teven.