Nazisternas utrotning av judar blev känd tack vare Warszawasvenskarna

En grupp svenska affärsmän i Polen är några av andra världskrigets okända hjältar. De riskerade sina liv för att hjälpa den polska motståndsrörelsen.
Svenskarna arbetade för svenska storföretag som Asea, L M Ericsson och Tändsticksbolaget. Samtidigt var de hemliga kurirer som smugglade ut de första uppgifterna om nazisternas förintelse av judar i det av Tyskland ockuperade Polen.
Gestapo grep dem och fyra dömdes till döden – men benådades av Hitler.
Expressen kan i dag publicera ett utdrag ur den nya boken "Warszawasvenskarna" av Staffan Thorsell. Vi kommer in i handlingen när svenskarna ställs inför tysk domstol:

Diplomaterna driver på rättegången mot svenskarna


Utdrag ur kapitlet "Fyra dödsdomar i Volksgerichtshof" i boken "Warszawasvenskarna – De som lät världen veta" av Staffan Thorsell. Albert Bonniers förlag.



Nästan ett år efter att de arresterats står sju av Warszawasvenskarna inför rätta. Diplomater och kolleger som arbetat för deras sak ser det som ett framsteg. Diplomaterna har hela tiden krävt att Gestapo skall skynda på utredningen och precisera anklagelserna så att saken kan ha sin gång. När det är klart, när rättegången är över, kan man nog klara av de bytesaffärer som troligen väntar. Men att driva på processen är ett högt spel.
Ingen vet säkert vad som skall hända när svenskarna väl står inför skranket.
i Folkdomstolen i Berlin och när deras öde sedan slutgiltigt avgörs av Tredje rikets högsta ledning. Ärendet skall behandlas av domstolens första avdelning som alltid har hand om de viktigaste fallen. Ord­föranden Roland Freisler är också ord­förande och chef för hela Folkdomstolen. Han ingår i den skara höga ämbetsmän som på den berömda konferensen i Wannsee i januari 1942 drar upp riktlinjerna för den slutgiltiga lösningen av judefrågan. Några månader senare utnämns han till ordförande för Folkdomstolen. Han tackar Hitler för förtroendet med ett brev som han undertecknar: "Er politiska soldat."
Ju sämre kriget går desto mer arbete får Folkdomstolen och desto hårdare blir domarna. 1940 har man 1 094 ärenden som bland annat resulterar i 53 döds­domar. Året därpå har man 1 237 ärenden och utfärdar 102 dödsdomar. 1942 är man uppe i 2 573 ärenden och 1 192 döds­domar och på det viset fortsätter det.


Robert Freisler – Hitlers ökända domare