Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Expressen 16 februari 1945: Dresden har "atomiserats" – bara brinnande ruiner kvar

Den 16 februari 1945 rapporterar Expressen om bombningarna av Dresden, ett anfall som är en av de mest ifrågasatta operationerna från västsidan under kriget.

Anledningen är att man använde mycket effektiva brandbomber som skapade eldstormar ingen kunde värja sig mot. Det berättades att människor ute på gatorna sögs in i brinnande hus.

Och de som gömde sig i skyddsrummen blev snabbt överraskade av dödande brandrök.

Dresden har "atomiserats", bara brinnande ruiner kvar


BERLIN, fredag. (Expressen)

Sent i går eftermiddag utsattes Dresden för ännu ett amerikanskt storangrepp, det femte inom loppet av några dygn. Staden, som till ytinnehållet var en av Tysklands största och som hade betydligt större invånarantal än Stockholm, har under denna vecka totalt pulvriserats.

Flygarna har belagt stadsdel efter stadsdel med en tät matta av fosfor- och

sprängbomber, och av hela bebyggelsen återstår nu blott ett brinnande ruinfält.

De centrala stadsdelarna vid Elbe har enligt en uppgift från auktoritativt tyskt håll "atomiserats''.Ruinstaden alldeles isolerad.

BERLIN, fredag. (Expressen)

Inom regeringskretsar i Berlin härskar den största bestörtning över det mest koncentrerade luftangreppet under detta krig, engelsmännens och amerikanernas anfall mot Dresden för att strategiskt understödja ryssarnas frammarsch mot Tysklands centrala delar. Varje förbindelse mellan Dresden och yttervärlden har avbrutits, eftersom huvudtelegrafstationen, posten, samtliga järnvägsstationer och  generalkommandot har förstörts.
För första gången sedan det koncentrerade stora angreppet mot Hamburg i juli 1943 än antalet dödsoffer oproportionerligt stort, eftersom staden var mer fullpackad än Berlin med flyktingar från Tjeckoslovakien och Schlesien och kasernerna var överbelagda.
Antalet döda anges till 70 000, det vill säga en tredjedel av det antal, som omkom under storanfallet mot Hamburg, vilket dock varade en vecka.
Enligt alla erfarenheter är i allmänhet dessa första uppgifter något överdrivna på grund av förvirringen ornedelbart efter angreppet, men man måste förmodligen räkna med minst 50 000 offer.

Ny effektiv brandbomb.

Det meddelas att amerikanerna använder en ny och särskilt effektiv sorts brandbomb, som snabbt satte eld på en stor yta, framförallt i Dresdens äldre stadsdelar, där bebyggelsen var mycket tät, och som man inte hade några medel mot.
På grund av den starka hettan kvävdes ett stort antal människor i källare, som i och för sig var alldeles oskadade.




Historiker kallade attacken "förintelseanfall"

Foto: Matthias Rietschel

Bombningen av Dresden 13-15 februari är en av de mest ifrågasatta insatserna av de amerikanska och brittiska styrkorna under kriget. Historiker har i efterhand kallat attacken för ett "förintelseanfall" när 772 engelska och 311 amerikanska bombplan släppte 3500 ton bomber över stan och dödade minst 25 000 människor. Speciellt förödande var brandbomberna med petrolium som skapade en eldstorm i staden. Det berättas att personer som stod ute på gatorna sögs in i brinnande hus.
Staden var full av flyktingar som tagit sig västerut från Sovjets framryckningar. Dessutom fanns ett antal allierade krigsfångar i staden, bland annat författaren Kurt Vonnegut, som senare skulle skildra bombningarna i sin roman "Slakthus 5":
"Ni brände ner hela stället, gjorde det till en enda pelare av eld. Fler människor dog där, i den där eldstormen, än vad som dog i Hiroshima och Nagasaki tillsammans."