Inget innehåll här

Eva Braun följde Hitler troget ända in i döden

Ryssarna är nästan där. Granaterna regnar över rosenträdgården utanför Rikskansliet. Himlen är röd av eld och svart av sot och kanonerna spyr död och förintelse.

I den underjordiska bunkern hörs inte krigslarmet.

Eva Braun höjer sitt glas med sekt och mannen hon just gift sig med skålar i tokajer. Hans namn är Adolf Hitler.

Ett kort ögonblick av lycka. Det varar inte länge.

Eva Braun hade oturen att bli kär i ett monster.

I 16 år har Eva Braun älskat despoten.

Det är nästan slut nu. Det långa och plågsamma kriget ska vara över om bara några dagar.
För de nygifta finns ingen plats i en ny och fri värld. 38 timmar har gått sen Eva Braun och Adolf Hitler lovat att älska varandra i evighet i nöd och lust.

De går in i führerbunkerns vardagsrum och stänger den tunga järndörren bakom sig. Eva Braun har tvättat och lagt upp håret. Hon bär klänningen som Hitler tycker mest om. Den är av svart siden med rosor på.


Vissa menar att Eva Braun var en lyck­sökerska. Andra att hon var naiv - att förhållandet med den ­betydligt äldre mannen var en protest mot föräldrarna och hennes stränga katolska uppfostran.

Beslutet är fattat. Ingen återvändo finns. De biter sönder var sin glasampull som innehåller vätecyanid, och Hitler skjuter sig i högra tinningen med sin 7,65 mm Watherpistol. Klockan är 15.30 den 30 april 1945. Hitlers trogne betjänt Heinz Linge och Martin Bormann, chefen för partikansliet, går in efter tio ­minuter. De har fått order om det.
Hitler och Eva Braun sitter intill varandra i soffan, de är döda, och det luktar bittermandel och krutrök.

❊❊❊

Eva föds den 6 februari i München. Pappa Fritz är lärare på en yrkesskola, mamma Franziska är hemmafru. Eva Braun är mellandottern. Storasyster heter Ilse och lillasyster Gretl.

Även Gretls liv kommer att krossas av Hitler. Hon älskade två män i sitt liv - och führern skickar den ene till döden och den andre till östfronten. Vi återkommer till det.

Tyskland på den tiden är ett konservativt land där anständiga flickors framtid stavas med tre K: Kirche, Küche, Kinder (kyrka, kök, barn). Kvinnans plats är hemmet.
Fritz Braun är en sträng herre, och framtiden för sina döttrar har han stakat ut. Eva går i klosterskola, och efter det ska hon fortsätta i hushållsskola och lära sig laga mat och sy.

Eva Braun blir en tonårsrebell, i ständig strid med föräldrarna, och har helt andra drömmar. Hon vill bli balettdansös, eller skådespelerska.

Hon struntar i föräldrarnas protester och skaffar ett jobb. På Schellingstrasse 50, mitt i Münchens bohemkvarter, ligger Heinrich Hoffmanns blomstrande fotofirma. Eva Braun är 17 år, och i arbetsuppgifterna ingår att stå bakom disken och ta mot kunder, skriva fakturor på maskin och ibland sitta modell åt fotograf Hoffman.

En eftermiddag i oktober 1929 klingar klockan då ytterdörren öppnas, och Eva Brauns liv förändras för alltid.

Mannen som kommer presenterar sig som Herr Wolf, och luggen faller ostyrigt över höger öga. Han vill titta på foton från en plåtning som Hoffman ny­ligen gjort.
Eva Braun har ingen aning om vem mannen är. Hade hon läst dagstidningar och följt vad som händer i landet så hade hon nog känt igen honom.

Mannen har några år tidigare startat ett nytt politiskt parti, ­Nationalsocialistiska tyska arbetar­partiet, kallat nazistpartiet. Han har försökt göra statskupp på ölhallen Bürgerbräukeller, suttit i fängelse för det och skrivit en bok som heter "Mein Kampf".
Wolf brukar han kalla sig ­ibland, men hans riktiga efternamn är Hitler.

Han är besvärad av sin knöliga näsa och sina ovanligt stora näsborrar. Därför har han mustasch. Han är politiker, och vill se bra ut på bilder som tidningar publicerar av honom, eller som trycks på valaffischer. Han vill välja foton själv.

Där och då börjar kärleken mellan den sportiga skönheten och tyrannen som ska bli världens mest hatade man. Adolf Hitler är 23 år äldre än Eva Braun.

Eva Braun och Adolf Hitler på Berghof, där de bodde, 1942.

Han bjuder henne på varm choklad med vispgrädde på Café Heck, de går på Operan, på promenader i Englische Garten eller längs Isarfloden. Eva Braun är förtrollad, förblindad, kanske också förälskad.

❊❊❊

Fritz Braun blir rasande när han inser vem dotterns hemlige pojkvän är. Då har förhållandet pågått i sex år. Hitler hade startat marschen mot Tysklands katastrof: blivit rikskansler, utnämnt sig själv till führer. Han är landets envälde diktator.

Systrarna vet allt om smusslandet i kärlek, och de brukar hälsa på Eva Braun i Hitlers Berghof i de bayerska Alperna. För föräldrarna har de tigit.

Fritz Braun är arg av tre anledningar. Förstås för att dottern inte har berättat. Men ännu mer för att han hatar Hitlers politik och för att familjen har många judiska vänner som råkat illa ut.

Han går till skolans rektor och säger upp sig. Han anser sig inte värdig att uppfostra andras barn när han - säger han - har misslyckts med sina egna.

Han skriver också ett brev till Hitler:
"Ärade herr rikskansler, Det är mycket oangenämt för mig att behöva betunga er med en privat angelägenhet, nämligen mina bekymmer som familjefar.
Jag skulle vara er mycket förbunden om jag kunde få förståelse för detta, samtidigt som jag innesluter en bön att ni inte understöder min dotter Evas frihetslängtan - även om hon är myndig - utan i stället ser till att hon återvänder till sin familj."

Fritz Braun får aldrig något svar. En förklaring kan vara att Hitlers sekreterare aldrig vågar ge det till führern. Brevet lämnas i stället till fotograf Hoffman, som är Hitlers gode vän, och i hans arkiv hittas det efter kriget.

❊❊❊

Hitlers förhållande med Eva Braun är andra världskrigets bäst bevarade hemlighet. Skulle det dyka upp en bild på dem tillsammans förses den av censuren med stämpeln "Inte för publicering" och ingen tysk tidning ­vågar bryta mot det förbudet.

Führern anser att han är gift med det tyska folket, och en kvinna ska aldrig ses vid hans sida. Tyskland är führerns enda kärlek - så säger nazipropagandan. Hitler är en övermänniska, utan privatliv, han är gift med sitt land och invånarna är hans barn.

Rustningsminister Albert Speer är en av få i nazitoppen som vet, och han skriver i memoarerna vad Hitler sa:
"Många kvinnor attraheras av mig för att jag är ogift. Det är precis som med en skådespelare. Om jag gifter mig tappar beundrarinnorna intresset."

❊❊❊

Eva Braun blir aldrig den berömda artist som hon fantiserar om i flickrummet hos föräldrarna. Hon kan handla i affärerna i Berchtesgaden, byn i dalen nedanför Hitlers Örnnäste, eller i det myllrande München utan att någon vänder blicken mot henne. Hon blir kändis senare - och då är hon redan död.

Eva Braun är en sprudlande glad flicka, attraktiv och rolig, levnadsglad, och i smyg läser hon böcker av Oscar Wilde (som nazisterna förbjöd och brände på bokbål). Hon gillar att festa, ställa till med glada upptåg och ha skrattande vänner omkring sig. Hon älskar att fotografera och Hitler köper fina Leica­kameror åt henne.

Führern överöser henne med fina presenter. Pärlhalsbandet och platinaklockan med diamanter som hon bär vid det hastiga bröllopet i bunkern är gåvor från führern.
Hon får en Volkswagen, med livréklädd chaufför som kör ­henne runt, och en villa i den flotta Münchenförorten Bogenhausen.

Mest mallig är Eva Braun över en nymodighet som kallas television. Hon får en apparat 1936, och kan på den flimrande svartvita skärmen se de första tyska sändningarna från olympiaden i Berlin.

Visst drömmer Eva Braun också om ett alldeles vanligt liv, en man som bryr sig, barn och hemma­kvällar framför brasan det avslöjar hennes dagböcker som nu förvaras i amerikanska senatens National Archives i Washington.

Amerikanska soldater hittar dagböckerna, samt 33 fotoalbum med över 2 000 foton som Eva Braun och systern Gretl tagit, då de går in i führerbunkern i maj 1945.

Ryssarna har redan varit där. De tar plåtskåpen. Men det som ligger i häller de ut på golvet.
En del av bilderna visar Hitler och Eva Braun tillsammans, de flesta från Berghof. Hon ­verkar överdrivet vördnadsfull i sin blommiga dirndelklänning. De ser inte ut som ett kärlekspar.

Andra foton ger en helt annan bild av Eva Braun. Hon festar med systrarna och jämnåriga väninnor - hon brukar ställa till med kalas när Hitler inte är där.

På några foton solar hon i minimal baddräkt vid Königsee i de österrikiska Alperna. På en annan bild gör hon yoga på en filt vid alpsjön med de mäktiga bergen i bakgrunden.
Eva Braun är särskilt stolt över ett porträtt hon tagit av sin ­führer. Hon ramar in det och hänger det över byrån i vardagsrummet i villan.

❊❊❊

En gåta för historikerna är hur Eva Braun kunde bli så förälskad i mannen som var ett monster.

Eva Braun var Hitlers totala motsats - hon var en sprudlande glad kvinna som gillade att festa och ställa till med glada upptåg. På bilden är det fest i föräldrahemmet i München 1938. Eva Braun längst ut till höger.

Hitler var Eva Brauns totala motsats. En fanatiker, en dysterkvist som inte ses le på en enda bild. Han rökte inte, drack inte (annat en sipp tokajer ibland), åt bara vegetariskt, helst linser och sallad.

En del forskare har kommit fram till att Eva Braun var en lycksökerska. Hon bländades av strålglansen kring Hitler och var nöjd med att leva sitt eget anonyma liv nära mannen som allt ljus riktades mot. Dessutom var han generös.

Andra menar att Eva Braun var naiv. Att förhållandet med den betydligt äldre mannen var en protest mot föräldrarna och hennes stränga katolska uppfostran.

För två år sen utkom den tyska historikern Heike B Görtemaker med boken "Eva Braun - kvinnan som älskade Hitler" (utgiven av Norstedts i Sverige) som blev ett hett diskussionsämne i Tyskland.

"Eva Braun var en övertygad nazist och medveten om nazisternas illdåd", skriver hon.
Görtemaker anser att Eva Braun blivit en falsk symbol för den kuvade och oskyldiga kvinnan under nazitiden.

"Hon utvecklades från en enkel flicka från en småborgerlig bakgrund till en nyckfull och kompromisslös förespråkare för den villkorslösa troheten mot diktatorn. Hon var beredd att leva sitt liv på hans villkor."

Eva Braun kan inte ha varit ovetande, anser Görtemaker. Hon delade Hitlers säng, satt på hans högra sida på middagar. I Hitlers liv fanns ingen privat sfär där man inte talade politik och där nazismens ideologi inte spelade någon roll.

Något politisk inflytande hade Eva Braun inte. Hon sände ingen jude till gaskamrarna, och hon räddade heller ingen.

Hon litade på att Hitler alltid gjorde rätt och gav honom helhjärtat sitt stöd.

❊❊❊

Den som känner Eva Braun bäst, förutom systrarna, är Traudl Junge, Hitler yngsta sekreterare.

Traudl Junge är ungefär jämngammal med Eva Braun, och i många år är de goda vänner.
De lever tillsammans på Berghof, och Traudl Junge är med de sista veckorna i führerbunkern.

Hon skriver en bok om den sista tiden, och den blir den Oscarbelönade filmen "Undergången" (går upp i Sverige 2004). Traudl Junge dör 2002, 81 år gammal.
Expressen mötte Traudl Junge i hennes lilla lägenhet i Schwabing i München, efter att hennes bok "I Hitlers tjänst" utkommit på svenska. Hon hade tagit tillbaka sitt flicknamn, hade ingen namnskylt på dörren, och det hon fruktade mest är att nynazister ska spåra henne.

Traudl Junge är 22 år då hon börjar jobba hos Hitler, och hon beundrar honom. Då hon långt senare inser allt det onda han åstadkommit byts vördnaden till hat.

Hon berättar om Hitlers förhållande till Eva Braun:
- Hitler älskade att prata om Eva, och alltid i varma ordalag. Han ringde henne varje dag, alltid klockan nio på kvällen.

När München utsattes för bombanfall gick han av och an över golvet som ett djur i en bur och väntade på att det skulle ta slut och telefonledningarna öppnas så att han kunde tala med henne igen.

Eva Braun är för det mesta på Berghof eller i villan i München. Hitler är i Rikskansliet i Berlin, eller i bunkern när fienden närmar sig från väst och öst. Det kan gå veckor utan att führern och Eva Braun träffas.

- Stackars Eva Braun hade det inte lätt. Hon hade det tråkigt på Berghof, levde som en kanariefågel i en gyllene bur. Hon tog långa promenader med sina skotska terrierhundar Negus och Stasi, som hon fått av Hitler. På eftermiddagarna drack vi te och åt scones på solterrassen.

På några foton syns Eva Braun sola i minimal baddräkt. Adolf Hitler överöser henne med fina presenter som pärlhalsband och platinaklocka med diamanter.

Eva Braun tvivlar ibland på sin führers kärlek. Den 9 april 1939 skriver hon i dagboken:
"Varför kan inte djävulen ta mig? Hos honom är det säkert skönare än här."

Den 11 mars 1935 står det så här:
"Det är bara en sak jag önskar: att jag vore allvarligt sjuk och inte behöver vara medveten om honom. Varför händer det mig ingenting. Varför måste jag gå igenom allt det här? Om jag ändå aldrig hade träffat honom. Jag är så förtvivlad. Nu köper jag sömnpiller."

Två gånger försöker Eva Braun ta livet av sig i förtvivlan över att Hitler inte har tid med henne.

Första gången skjuter hon sig i halsen med sin pappas pistol i föräldrarnas lägenhet. Andra gången tar hon en hel burk med sömntabletter och lägger sig för att dö.

Båda gångerna misslyckas självmordsförsöken, och Hitler avbryter allt och flyger till München för att trösta henne.

Även om Eva Braun är politiskt naiv så inser hon att undergången är nära.
Hon är i Berghof, isolerad och ensam. Hon har träffat Hitler bara ett par gånger på ett halvår.

Führern är med Traudl Junge och sin stab i bunkern i Berlin.
Där finns två fronter, en öster och en väster om stan. Det går att ta spårvagn mellan.
Viktiga gatukorsningar i Berlin försvaras av tonåringar ur Hitlerjugend, med usel utrustning och ingen militär utbildning alls.

Nio mil öster om Berlin, vid floden Oder, ligger Seelowhöjderna. Det är porten till Berlin. Här står det sista stora slaget.
Den sovjetiska marskalken Gregorij Zjukov har en miljon soldater, 3 059 stridsvagnar, 16 934 artilleripjäser och granatkastare.

Tyskarna har inte ens hälften av den slagkraften, och de har brist på ammunition. Och på stridsvilja.
Striderna är hårda och blodiga. 12 000 tyskar och 30 000 ryssar dör. På den fjärde dagen bryter marskalk Zjukov genom försvarslinjerna. Vägen till Berlin är öppen.
Kriget når också Obersalzberg, och från Berghof ser Eva Braun när brittiska Lancesterplan och amerikanska Mustanger bombar SS-barackerna längs alpsluttningen.

Eva Braun fattar sitt beslut. Hennes liv är ändå förlorat. Hon vill dö med sin führer.
Med en chaufför från bilföretaget Daimler-Benz gör hon en 753 kilometer lång och livsfarlig resa genom krigszonerna från Berghof till Berlin.
På kvällen den 15 april 1945 kommer hon fram till bunkern. Hitler blir inte glad. Han har hellre önskat henne livet.

❊❊❊

Den 20 april fyller Adolf Hitler 56 år. Martin Bormann har ordnat en ståtlig mottagning i en av rikskansliets stora salar. Det är en ganska lugn dag, även om mullret från ryska kanoner hörs i fjärrran. Hitler har för första gången på veckor lämnat bunkern och gått upp i dagsljuset. Det blir ingen mer gång.

Ett hundratal nazidignitärer och höga officerare har kommit för hylla führern. Alla vet att katastrofen närmar sig, men den här dagen vill ingen prata om det.

Eva Braun är inte med. Hon får aldrig vara med i officiella sammanhang.
Hitlers underjordiska högkvarter ligger under rikskansliet vid Wilhelmstrasse. Det är ett enormt komplex av gångar och rum under jord. Där finns plats för uppemot 1 000 personer. Taket är fyra meter tjock betong som ska klara fiendens bombanfall.

Här finns bostäder för stabs­officerare, livvakter och kontorsfolk. Det finns även ett militärsjukhus.

Hitler och hans närmaste medarbetare har ett tjugotal rum under rosenträdgården. Det är den nyaste delen, tolv meter under marken. Väggarna luktar rå betong, ljuset kommer från glödlampor utan skärmar i taket och elen kommer från ständigt brummande generatorer.
Hitler och Eva Braun har varsitt sovrum, och intill ligger ett minimalt konferensrum där führern sitter böjd över kartor och förflyttar arméer som inte längre finns och undertecknar order som ingen längre bryr sig om.

Goebbels har vädjat till honom att fly. Hitlers egen pilot, flygkapten Hans Bauer, har planet ständigt startklart. Hitler ska flygas till Argentina, Japan eller något land i Mellanöstern.

Hitler vägrar:

- Jag stannar i Berlin. Jag är skyldig mitt folk det, svarar han.
Führern brukar alltid vara så välvårdad. Nu luktar han svett. Slutet är snart här.
Eva Braun skriver sitt sista brev, till väninnan Herta Ostermayr i München:
"Jag är mycket lycklig över att få vara i hans närhet just nu."
Livet i underjorden och den psykiska pressen tar hårt på Adolf Hitler. Ryggen som alltid varit så stram har blivit krum. Han har darrningar i vänster arm och han försöker dölja det för staben. Han har problem med balansen och måste stödja sig mot ett bord eller en stol när han håller möten.

Ögonen är blodsprängda, han har mörka ringar av sömnbrist. Führern brukar alltid vara elegant och välvårdad. Nu luktar han svett, den mörka luggen är fettig, och Traudl Junge berättar efteråt att hon har en servett till hands för att torka bort smulor runt munnen från mandelkakorna som führern ständigt knaprar på.

Den sista veckan pendlar Hitlers humör mellan resignation och raseri.
Den 21 april, dagen efter födelsedagsfirandet, får Hitler en rapport att ryska förtrupper har barrikaderat sig bara tre kilometer från Rikskansliet. Nu kan inte ens führern upprätthålla illusionen att krigslyckan ska vända och Tyskland ska segra till slut.
De flesta av nazitopparna har redan lämnat Berlin, och nu kallar han ihop den närmaste staben.

- Mina generaler har bedragit och förrått mig. Jag kommer att skjuta mig när tiden är inne. Den som vill kan gå, det står var och en fritt, säger han.

Den 28 april får Hitler ett tele­gram som gör honom rasande. Heinrich Himmler, führerns pålitligaste gamle vän, mannen som organiserade Förintelsen, har svikit honom.
Himmler har fört hemliga förhandlingar via Röda korsrepresentanten Folke Bernadotte på svenska konsulatet i Lübeck om att kapitulera till de väst­allierade.
I krigets sista timmar försöker Himmler rädda sitt eget liv genom att försöka övertyga general Eisenhower om att Wehrmacht och de allierades arméer tillsammans ska besegra Stalin.

Hitler får ett raserianfall. Han samlar de officerare som ännu är kvar.
- Det är högförräderi, ett brott utan motstycke. Himmler ska dö. Han ska avrättas omedelbart. Skicka ut ordern.
Ingen av officerarna bryr sig. Det finns inte längre någon instans i befälsställning att skicka ordern till.

Hitler riktar i stället sin ilska mot en av männen i rummet. Det är den 39-årige generallöjtnanten Hermann Fegelein, en veteran från östfronten.

Han är Himmlers adjutant, och sen ett år gift med Eva Brauns yngsta syster Gretl.
Fegelein tar Hitler på orden då führern några dagar tidigare lovar att alla som vill lämna bunkern kan göra det.

Men Hitler är oberäknelig. Då han upptäcker att Fegelein är borta skickar han ut en patrull att söka efter honom. General­löjtnanten hittas i en lägenhet i Berlin, civilklädd, berusad, med en väska full med pengar och smycken. Han är på väg till München, till hustrun Gretl som är gravid med deras första barn. Han förs tillbaka till bunkern, och Hitler råkar få syn på honom.

- Du är en feg desertör. Du ska dö, skriker han.

Eva Braun sitter med vid mötet. Hon försöker vädja till Hitler att ta sitt förnuft till fånga.

- Nej, han ska avrättas nu, skriker Hitler.
Eva Braun faller i gråt och säger:

- Du är führern. Du bestämmer.

Fegelein leds ut till rikskansliets bakgård och arkebuseras mot muren.
Gretl Braun föder sex dagar senare deras dotter, som döps till Eva, efter systern.
Fegelein är den andre mannen i Gretl Brauns liv som försvinner efter en nyck av Hitler.
Hennes förste älskade hette Fritz Darges, en SS-officer som tjänstgjorde i division Wiking. Gretl Braun möter honom på Berghof. Hitler tycker inte att Darges är god nog och sänder honom till den farligaste fronten i öst. Darges överlever dock striderna, och blir bilförsäljare i Tyskland då kriget är över.

Magda och Joseph Goebbels, här med tre av sina sex barn, stannade med Hitler i bunkern till slutet.

Hitler känner sig över­given. Inte bara av generalerna, ynkryggarna som han kallar dem, utan även av ministrarna i naziregeringen. Kvar i bunkern finns bara propagandaministern Joseph Goebbels och hans fru Magda, rikets första dam under nazisternas tolv år vid makten. De ska följa führern in i det sista. Och de ska ta barnen Helda, Hilda, Helmut, Hedda, Holde och Heide med i döden. Heide är bara fyra år.

- Jag har bara två riktiga vänner kvar, och de är Eva och Blondi, säger Hitler.
Blondi är führerns schäferhund. För Hitler återstår tre saker som måste göras.
Klockan är 23.30 den 28 april när Hitler knackar på Traudl Junges dörr och säger att han har några viktiga papper att diktera.

Det är hans testamente, ett personligt och ett politiskt.

I det personliga står det:
"Under kampåren ansåg jag mig inte kunna ta ansvaret för ett äktenskap, men nu inför mitt livs slut har jag bestämt mig för att ta till min hustru den kvinna som efter mångårig trogen vänskap av fri vilja infann sig i denna nästan inneslutna stad för att dela mitt öde. Det blir min gottgörelse för vad vi båda gått miste om genom mitt arbete i folkets tjänst."

Traudl Junge skriver ner de sista raderna i hans politiska testamente hatet finns kvar:
"Framför allt förpliktar jag nationens ledning och anhängare att noga följa raslagarna och göra obarmhärtigt motstånd mot det som förgiftar världens folk, den internationella judendomen."

Punkt nummer två på Hitlers sista lista utförs av Walter Wagner, en tingsnotarie och Volksturmsoldat, som hastigt inkallats. Han är vigselförrättare.
Det har just blivit den 29 april, klockan är ett på natten. Eva har håret uppsatt med ett guldspänne. Hon är lugn, verkar lycklig.

Adolf Hitler är vit i ansiktet av trötthet och döljer sin darrande arm bakom ryggen. Hitler säger ja, Eva Braun säger ja. Sen är det över. Bröllopsceremonin tar bara ett par minuter. Efteråt skålar de nygifta med bröllopsvittnena Joseph Goebbels och Martin Bormann och sekreterarna. Traudl Junge berättar:

- Eva grät och höll führerns hand.

Mitt i tragedin var hon lycklig. Hon fortsätter:
- Hela sitt liv har Eva stått i skuggan av mannen hon älskar. Jag tror att hon åtminstone intalar sig att hon ska gå till historien som den hjältemodiga kärestan. Det hoppet kan ha gett henne styrka.

Det tredje, det sista återstår.

❊❊❊

Hitler vågar inte lita på att giftampullerna som han fått av SS-chefen Himmler fungerar. I det tillstånd av paranoia han befinner sig i tror han att giftkapslarna ingår i en komplott: de ska försätta honom i sömn så han kan tas till fånga levande.

Hitler befaller hundföraren Fritz Tornow att ge ampullen till Bondi. Hunden dör inom några sekunder.

Strax därpå ger führern order att Blondis sex månadsgamla valpar ska tas ut på gården och skjutas.

Adolf Hitler och Eva Braun följdes åt in i döden. Bilden är från Eva Brauns privata fotoalbum.

På eftermiddagen den 30 april samlar Hitler alla som finns kvar i führerbunkern för att ta avsked. Han tar alla i hand, tackar för den tid som varit.
Traudl Junge och hennes kollega Christa Schröder får var sin giftampull.

- Jag är ledsen att jag inte har något bättre att ge er till ­avskedsgåva, sa han. Eva Braun går fram till Traudl Junge, kramar henne och ger henne en annan gåva. Det är en minkpäls, och i fodret finns en etikett i form av en fyrklöver med initialerna EB.

- Du behöver den här bättre än jag, minns sekreteraren att Eva Braun sa.
Traudl Junge förstår. Hon vill inte vänta utanför dörren som de andra.

Långt senare berättar hon:
- Jag gick till ett annat rum och lekte med familjens Goebbels minstingar. Där hörde jag skottet. Det ekade i hela bunkern.

Tyrannen är död. Hans och Eva Brauns kroppar förs ut på gården, dränks i bensin och bränns. Det är Hitlers sista ­önskan.

Drömmen om det tusenåriga riket är över. Den 7 maj 1945 ­kapitulerar tyskarna på alla fronter.

Skaka på enheten för att slumpa fram nästa artikel om Andra världskriget.

Stäng