”Vissa jular kan jag känna: Oj, vad dyrt allting blev”
Varje år firar Charlotte Perrelli jul med släkten i Åre. Ju fler de är, desto bättre, tycker hon. I år blir de 14 personer i villan – inklusive äldste sonens flickvän.
Samtidigt som Charlotte packade ner adventsstjärnor inför Åre-resan, berättade hon för oss om sina avkopplande julmåsten och mysiga julfirande.
– Precis som de senaste åren ska vi fira jul allihop i Åre. Det blir mamma, pappa, syrrans familj, barnen och äldsta sonen Angelos tjej Johanna. Totalt är vi 14 personer. Jag älskar det!
– Vi börjar alltid julafton med att gå i Åre gamla kyrka för att få en härlig liten stund med lugn och ro och lite julmusik. Det är så skönt för själen att få landa. Eftersom vi har småbarn som väntar på tomten, går vi ner på torget och dansar runt granen. Jultomten kommer alltid dit med ren eller häst och vagn.
Charlotte Perrelli
Ålder: 48.
Gör: Artist, entreprenör.
Bor: Djursholm, Stockholm.
Familj: Maken Anders Jensen, 45, och deras söner Adrian, 9, och Alvin, 4. Sönerna Angelo, 18, och Alessio, 17, sedan tidigare äktenskapet med Nicola Perrelli.
Aktuell: Egna klädkollektionen La Vie och ny musik under nästa år.
– Sedan är vi hemma och firar i vårt hus. Barnen längtar förbaskat mycket efter julklapparna, så vi brukar äta julbordet på kvällen efter att vi öppnat klapparna.
– Under julen är det megamycket musik. Jag har en flygel i Åre, som Angelo spelar på och jag sjunger till.
Vad hittar man på ert julbord?
– Under julmiddagen blir det janssons frestelse, skinka, veganska köttbullar, vanliga köttbullar, kålpudding. Varje år lägger vi till ett nytt inslag, exempelvis en asiatisk rätt.
– Det ska också vara glögg, julmust och egna pepparkakor som vi glaserar och har som julskyltning hemma. Julgröten äter vi på morgonen.
Hur mycket pyntar ni?
– Det varierar lite. Vissa år har barnen kommit hem med en massa julpyssel som de gjort i skolan. Då har det varit viktigt att fixa, dona och hänga upp dem i granen.
– Annars försöker jag hålla det lite ”cleant”, så det inte blir för stökigt och står hundra tomtar överallt. Vi julpyntar både i Stockholm och i Åre och ska så klart ha julstjärnor. Här hemma tänker jag köpa nya i år. Innan har jag haft klassiska vita julstjärnor i papper, men nu ska jag ha snöstjärnor. De ser ut som snöflingor i papper. Det är kul att variera sig lite.
– Julblommor är också hemtrevligt. Jag kör röda hyacinter till de vita adventsstjärnorna och snöänglarna. På ytterdörren och grindarna till huset har vi stora grankransar. I flaggstången hissar vi en ljusgran. Vi pyntar ganska traditionellt. Det ska inte se ut som man kommit till USA och det blinkar och blinkar.
Det ska inte se ut som man kommit till USA och det blinkar och blinkar.
Så hur skapar du julstämning?
– Det skapar jag med julpynt och julmusik. Som liten lyssnade jag alltid på Agnetha Fältskogs julskiva ”Nu tändas tusen juleljus” från 1981, som hon spelade in med sin dotter Linda Ulvaeus. Jag tyckte att det var otroligt mysigt och juligt, så därför sjunger Angelo och Alessio på mitt julalbum ”Min barndomsjul”. Det blev ett personligt album med härlig känsla, som jag hoppas andra kan spela hemma. Däremot tycker varken jag eller barnen särskilt mycket om att lyssna på oss själva, så vi lyssnar på Agnetha.
– För att få julkänsla tittar vi på filmen ”Polarexpressen” med barnen inför varje jul.
Och gran?
– Vi har högt i tak och köper alltid en kungsgran för den är lite kraftigare och rejälare. Granen måste vara tät.
– Vi har en julgran i Stockholm och en i Åre. Hemma klär vi den kanske en vecka innan, i Åre dagen innan julafton. Vad vi har i granen varierar. Något år var det trendigt att ha en vit gran, en annan jul slänger vi in allt vi kan tänka oss. För oss är det julkulorna som har betydelse. De är ofta röda och går mot guld.
– När Anders och jag varit i New York och London har vi haft som mission att köpa julkulor. Någon är köpt på Harrods, en annan fick vi när Alvin föddes. Alla har en historia.
Vad har ni för strategi kring klapparna?
– När det kommer till julklappar ska man hitta en kompott, där barnen både får det de önskar sig samtidigt som det är något de behöver. Det kan vara nya hörlurar, skidor, en skidjacka, skolväska och något år Playstation. Högt och lågt.
Hur gör du för att vara rättvis mot barnen?
– Köper jag en jättefin dyr present, måste alla få var sin dyr fin present för samma värde. Men antal klappar känns nästan ännu viktigare, så inte ett barn sitter med tio julklappar och ett annat med två dyra.
– Vissa jular kan jag känna: Oj, vad dyrt allting blev i år. Sedan kan det komna en jul när ingen knappt önskar sig något. De har det mesta och vill bara ha lite leksaker.
– De flesta människor blir glada av att få saker som bara är till dem själva, även om man har behov av en ny stekpanna. I stället kan det vara mysigt att få exempelvis en parfym. Ett tips är min parfym ”The Girl”. Den är sensuell med en doft av min favorit svartvinbär, ros, jasmin, äpple, ädelträ, mysk och mandarin.
– Jag och Anders tycker det är roligt att hitta på saker till varandra. Det kan vara något man behöver, men som också har lite ”surprise” över sig. Anders är jätteduktig på att överraska mig med en superfin väska eller något jag inte alls väntat mig.
– Men ska jag också vara ärlig, är det egentligen inte jättemycket man behöver när man är mellan 45 och 50. De flesta har skor och jackor, men det är klart att en ny vinterjacka, en parfym eller ett nytt smink kan få en att känna sig piffig och fin. Det kan också vara en gosig flanellpyjamas eller morgonrock. Jag är hemmamysig och gillar att skrota runt.
Vilken julklapp från Anders har gjort dig extra glad?
– Vi är jättegenerösa mot varandra, men jag vill inte säga något specifikt. Det känns personligt.
Vilken är den bästa klapp du själv gett till någon?
– Den bästa julklappen gav jag till mamma och pappa 1989. Jag var 15 och hade börjat sjunga när jag var 13. Syrran och jag gick ihop och köpte en stor resväska, som vi fyllde med badbyxor och resegrejer och en flaska whisky. Två dagar senare hade vi bokat en resa till Kanarieöarna till oss och våra föräldrar, som aldrig hade flugit förut.
– Till vår hjälp hade vi Växjös fantastiska polishus. Vi hade lämnat in bilder på mamma och pappa och de hade ordnat med pass som våra föräldrar bara behövde lösa ut.
– Eftersom pappa är flygrädd fick han whiskyn att dopa sig med. Resan blev fantastisk. Det var jättehärligt och så långt från det sätt vi levde. Det var en värld som öppnade sig.
Har du någon tradition som du är extra förtjust i, som du ogärna är utan?
– Att gå i kyrkan är ett måste för mig. I musiken når man känslor och försätts i en härlig stämning. I kyrkan får man en stund att betänka vad som är viktigt i livet och vara lite tacksam.
– Kyrkan är ett skönt rum att vara i, även om man inte tror på gud. Det är inte så att jag försöker pracka på barnen en tro, men jag är en sökare och tror på en massa olika delar av olika saker. Jag tycker det är viktigt att tro på något. Det kan vara en högre makt, energifält eller vetenskapen. Att ha en förtröstan.
– Jag går på julbönen. Det är inte för tungt, är lättsam musik och en tidpunkt som fungerar, klockan 10. Jag skulle aldrig få med mig familjen klockan 6 eller 24.
LÄS MER: Charlotte Perrelli: ”Ingen slump att jag är förmögen”
LÄS MER: Victoria Skoglund: ”Det tog tid att våga satsa på kärleken igen”