Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK

Under attack: Rätten till abort

Varje år behöver omkring sju miljoner kvinnor och flickor i världen få vård på grund av osäkra aborter. 47 000 dör. I Polen är abort numera nästintill förbjudet. På Malta råder totalförbud, även om kvinnans liv är i fara. Vad är det som händer och varför sker det nu?

”Det var inte lätt, men det var helt rätt” – en inte helt ovanlig kommentar från kvinnor som genomgått en abort. För nej, abort är sällan något som görs med lätthet. Men möjligheten är obeskrivligt viktig.

Johanna, 28, juridikstuderande i Stockholm, har gjort två aborter. Den första när hon i sena tonåren blev gravid med sin dåvarande pojkvän.

– Beslutet var inte jobbigt att fatta, det var helt otänkbart att vi skulle få barn, vi var inte alls mogna för det. Det jobbiga den gången var själva aborten. Jag gjorde medicinsk abort, alltså med tabletter hemma, och var inte beredd på den enorma smärtan.

Det var betydligt tuffare den andra gången. Då var Johanna 24 år och hade varit tillsammans med sin nuvarande man i åtta månader. Paret var otroligt nykära, ”det var nästan explosivt”.

– Jag var ganska naiv och tänkte att det skulle vara fantastiskt att få barn, jag såg barnet som ett kitt i relationen. Men min man, som är nio år äldre och redan hade barn, visste hur påfrestande en bebis är för förhållandet. Inte så att han tänkte lämna mig om vi valde att behålla det, men han ville inte ha barn där och då. Och jag ville att ett barn skulle föregås av lycka istället för ångest.

Beslutet var inte jobbigt att fatta, det var helt otänkbart att vi skulle få barn

Dessutom hade Johanna just kommit in på sin drömutbildning, juristprogrammet. Hon valde att göra abort. Kirurgisk den här gången. Med smärtan från gången innan i minne krävde hon att få det.

– När jag var på sjukhuset och bytte om så låg det en tjej i en säng bakom ett skynke som just hade vaknat upp från sin abort och grät och grät. Det var fruktansvärt jobbigt, så jag gick till sköterskan och sa att jag klarar inte av det här.

Johanna genomförde ändå ingreppet, men säger att känslosvallet efteråt var kraftigare än vid den första aborten, framför allt när hon såg sin då treåriga bonusdotter, ”vi hade ju älskat det här barnet också”.

– Men i längden är det svårt att sakna någon man inte känner. Dessutom satte vi en tidsplan för när det var mer lämpligt att skaffa barn. Det blev lättare när jag hade något att förhålla mig till, säger Johanna, som vid intervjun har en knappt ettårig son.

Johanna säger att det kanske hade varit svårare att göra abort nu, med vetskapen om vad det innebär att få ett barn, men hon är nöjd över sina beslut.

– Jag brinner för feminism och mänskliga rättigheter, så framför allt är jag glad över att det var mitt val.

”Samma argument då som nu”

”Argumenten vi hör mot abort nu är exakt desamma som de vi kämpade mot på 70-talet”, säger Ebba Witt-Brattström. Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Här i Sverige präntas orden ”min kropp, mitt val” in i oss i unga år. Ett förhållningssätt som är långtifrån självklart för världens kvinnor. Liksom rätten till fri abort. Trots att man vet att ett förbud inte minskar antalet aborter. Varje år genomförs enligt WHO cirka 25 miljoner osäkra aborter, och osäkra aborter är den vanligaste orsakerna till mödradödlighet i världen. Årligen behöver omkring sju miljoner kvinnor i världen vård på grund av aborter som utförts under otrygga omständigheter, och 47 000 kvinnor dör, enligt Läkare utan gränser.

Men om många av oss svenskor i barnafödande ålder ser den fria aborträtten som en självklarhet, så vet professorn och litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström att den inte alls är given. På 60- och 70-talen var Polen, alltså där man nu i januari införde ett nästan heltäckande förbud mot abort, det land dit många svenska kvinnor åkte för att göra abort.

– Argumenten vi hör mot abort nu är exakt desamma som de vi kämpade mot på 70-talet: ”Man släcker liv. Det är ingen skillnad på foster och barn, så därför kan den som gör abort likställas med barnamördare. Och det är väldigt synd om männen som kanske vill ha barnet som kvinnan tar bort.” Men en signifikativ skillnad då mot nu är att vi nästan uteslutande kämpade mot manliga abortmotståndare. Idag skickar männen fram sina torpeder, kvinnor, som får argumentera mot abort. Det gör diskussionen mycket svårare, säger Ebba Witt-Brattström.

Varför är just abortfrågan en så grundläggande feministisk fråga?

– Abortfrågan är en fråga om frihet och självbestämmande, om rätten till sin kropp, för det finns inget större beslut för en kvinna än att bestämma sig för om man ska ha ett barn eller inte. Det präglar resten av ens liv. Jag tänker också på RFSU:s grundare Elise Ottesen-Jensens argument om att barn har rätt att födas önskade. Barnens rättigheter går hand i hand med kvinnans rättigheter, säger Ebba Witt-Brattström.

Om vi inte själva har beslutanderätt över vem vi vill ha sexuella relationer med, när och om vi ska gifta oss eller skaffa barn, då har vi inte makt över våra egna liv, konstaterar Katarina Bergehed, sakkunnig i kvinnors rättigheter hos Amnesty.

1974 röstades lagen om fri abort igenom i den svenska riksdagen med två tredjedels majoritet, och Ebba Witt-Brattström ryser fortfarande vid tanken – så stort var det.

– Det finns två stora ögonblick i min kvinnorörelsehistoria. Det ena är när den fria aborträtten klubbades igenom. Det var en oerhörd lättnad. Det andra var 1994 när Sverige fick världens första feministiska regering. Då tänkte jag att nu är det klart.

Men det är aldrig klart. Har du vunnit en bastion så måste du försvara den till ditt sista andetag.

– Man kan inte säga annat än att du som feminist är ständigt sysselsatt. Det här med att sitta hemma i en gungstol och sticka tröjor till sina barnbarn är bara att glömma, säger Ebba och ler.

Rätten till abort inskränks på flera håll

”Vi ser en nationalism och högerextremism som växer fram och gör gemensam sak med andra maktcentra, som kyrkan”, säger Katarina Bergehed som är sakkunnig i kvinnors rättigheter hos Amnesty.

Ja, om Margaret Atwoods bok ”Tjänarinnans berättelse”, där kvinnor våldtas av mäktiga män och tvingas bära deras barn eftersom männens fruar är ofruktbara, kändes som science fiction när den kom 1985 – så har den verkligheten krupit allt närmare sedan dess.

För medan man i länder som Argentina och Moçambique liberaliserar och avkriminaliserar abort så har vi i västvärlden även sett vändande vindar. I amerikanska stater som Texas, Mississippi och Alabama har man ett flertal gånger försökt krympa rätten till abort. Även i Europa böljar kampen fram och tillbaka. På Irland glädjevrålade kvinnor när rätten till fri abort röstades igenom i slutet av 2018. Men på Malta, där totalförbud fortfarande råder, har corona förvärrat situationen för kvinnor som på grund av lockdowns och reseförbud inte kan åka utomlands för att göra abort.

Och i Italien har så kallad samvetsfrihet, där läkare och barnmorskor kan vägra utföra aborter, i realiteten gjort det svårt för kvinnor att kunna få abort. Enligt CNN vägrar cirka 70 procent av de italienska läkarna att utföra abort.

Kvinnor i södra Italien får ofta resa till norra delen av landet för att kunna utföra abort, vilket får konsekvenser både eftersom alla inte har råd att resa och för att man därmed kanske inte har möjlighet att gå på efterkontroll, säger Katarina Bergehed på Amnesty.

Och i Polen – alltså bara några mil ifrån den svenska gränsen – tillåts abort nu endast efter våldtäkt eller incest, eller när moderns liv står på spel.

Vad är det som pågår? I en del av världen där många av oss, kanske aningen naivt, trodde att frågan var så gott som undanröjd.

En pågående attack mot kvinnors rättigheter generellt

– Vi ser en nationalism och högerextremism som växer fram och gör gemensam sak med andra maktcentra, som kyrkan. Det finns i dag en konservativ idé om att man måste skydda traditionella värderingar, där kärnfamiljen är en grundsten. Den heterosexuella kärnfamiljen, vill säga, för bakslagen kopplas ofta ihop med en djup homofobi, säger Katarina Bergehed.

EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke berättar hur abortfrågan även sys ihop med invandringsfientlighet just nu.

– Det finns partier som kämpar med näbbar och klor för att människor på flykt inte ska ta sig till deras länder. Dessa värdekonservativa krafter hänvisar ofta till demografi; man menar att ökad invandring innebär att den egna befolkningsgruppen minskar, och då blir barnafödandet viktigt för att se till att den egna befolkningen inte blir en minoritet i det egna landet. Därför är de emot abort, säger Alice Bah Kuhnke.

– Men det är skrämselpropaganda som vilar på rasistiska och värdekonservativa idéer.

Katarina Bergehed kallar det som sker i Europa för en pågående attack mot kvinnors rättigheter generellt.

– För det stannar inte vid frågan om abort. Exempelvis i Polen vill man nu dra sig ur ett europeiskt avtal (känt som Istanbulkonventionen) som skyddar kvinnor mot våld.

Att det här händer just i USA och Europa – kan det påverka kvinnor i andra delar av världen?

– Ja, det sänder väldigt starka signaler när vi i EU, världens friaste plats, inte kan stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter, säger Alice Bah Kuhnke.

Så behöver vi vara oroliga här hemma? Nja, I Sverige har stödet för den fria aborträtten ökat något de senaste 20 åren, enligt SOM-institutets mätningar.

Ser Polen som ett varnande exempel

Foto: FOTO FREDRIK HJERLING

Samtidigt har diskussionen öppnats upp även här. SD var tidigare öppet för samvetsfrihet. Ebba Busch (KD) har flera gånger talat för barnmorskors rätt att vägra utföra abort. ”Samvetsfrihet är en mänsklig rättighet”, sa hon bland annat i en riksdagsdebatt. Och nu ska Sarah Havneraas, som tidigare engagerat sig i abortkritiska organisationer, forma KD:s nya feminism.

– För mig som jobbar för en organisation vars syfte är att skydda mänskliga rättigheter är det tydligt att abortmotståndarna har börjat använda sig av ett rättighetsspråk i stället för förbudsspråk, säger Katarina Bergehed.

– Man talar om familjens rättigheter, om religionsfrihet, om det ofödda barnets rätt till liv och så vidare. Och eftersom vi i västvärlden är positivt inställda till mänskliga rättigheter sipprar tankarna på så sätt lättare in. Jag tror att det är en medveten strategi.

Hade jag förstått hur snabbt det skulle gå så hade jag gjort mer motstånd tidigare

Både Katarina Bergehed och Alice Bah Kuhnke tycker att Polen ska ses som en varningsflagga. Även om aborträtten just nu känns som en del av vårt lands DNA så ska vi inte luta oss tillbaka.

– Det finns starka, globalt finansierade motkrafter. Vi ska inte vika för dem, utan ta diskussionen. Vi kommer då att bli beskyllda för att vara hysterikor som lägger tid på något som inte ens är ett problem. Men då brukar jag påminna mig om den polska människorättsjuristen jag träffade på Pride i Bryssel, som sa: ”Hade jag förstått hur snabbt det skulle gå så hade jag gjort mer motstånd tidigare.” Och de orden kom från en person som ändå jobbade med människorättsfrågor! säger Alice Bah Kuhnke.

För Ebba Witt-Brattström, som deltog i vad som kallades för kvinnokampen, är det också en solidaritetshandling att stå upp för aborträtten.

– Den klassiska feminismen har misslyckats såtillvida att grundbulten, ”en för alla, alla för en”, inte längre är självklar. Idag handlar feminismen mycket om den egna rätten. Kvinnokampen fokuserade på kollektivet. Du kan inte frigöra dig själv om andra är kvar i förtrycket. För mig är feminism en solidaritetsrörelse. 

Kända kvinnor om abort

Flera kända kvinnor, svenska och utländska, har öppet berättat om att de genomgått en abort. Vi har samlat några av dem här. 

Bianca Ingrosso: ”Det är alltid kvinnans beslut”

Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT / KARIN TÖRNBLOM TT NYHETSBYRÅN

Bianca berättade i höstas om sin abort. Hon skrev på Instagram att både hon och pojkvännen Philippe visserligen kände sig redo för att få barn, men där och då inte tillsammans. Hon skrev också: ”Det är alltid kvinnans beslut. Det var vi båda överens om sedan start, och hade jag valt en annan väg så hade han funnits där för mig i det.”

Jonna Lundell: ”Jag blev så knäckt”

Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN / Jessica Gow

I boken PMS-kossan berättar influencern Jonna Lundell om sin tonårsabort: ”När jag var fjorton och blev gravid gick jag upp väldigt mycket i vikt. Det tog slut med min pojkvän ungefär ett år efter aborten. Jag blev så knäckt så jag tappade 19 kilo på två månader.”

Little Jinder: ”Jag berättade och fick stöd”

Foto: BEATRICE LUNDBORG/DN/TT / DN TT NYHETSBYRÅN

Artisten Little Jinder gjorde abort strax innan hon åkte till inspelningen av ”Så mycket bättre” 2016. I tidningen Elle sa hon: ”Jag hade gjort en abort bara dagar innan jag åkte till inspelningen, så jag var ett hormonellt vrak. De tre första dagarna ville jag bara åka hem. När jag höll på att få panikångest under en gemensam aktivitet bestämde jag mig för att berätta för producenten. Jag fick ett bra stöd från henne, och då kändes det bättre.”

Nicki Minaj: ”Det har jagat mig i hela livet”

Foto: EVERETT COLLECTION / EVERETT COLLECTION TT NYHETSBYRÅN / James Atoa/Ev

I en intervju i Rolling Stone 2014 berättade rapparen om chocken när hon upptäckte att hon var gravid som tonåring. Hon har berättat att det var det svåraste hon gått igenom.

Jameela Jamil: ”Jag var inte redo”

Foto: ROB LATOUR/SHUTTERSTOCK / TT NYHETSBYRÅN

”The good place”-stjärnan Jameela Jamil berättade 2019 i en twittertråd, när hon kritiserade staten Georgias försök att inskränka aborträtten, att hon själv gjort abort som ung: ”Det var det bästa beslut jag har fattat. Både för mig och för barnet jag inte var redo för.”

Gloria Steinem: ”Jag försökte avbryta graviditeten på egen hand”

Foto: EVERETT COLLECTION / TT NYHETSBYRÅN

Feministikonen Gloria Steinem berättade i en intervju i Fresh Air att hon vid 22 års ålder gjorde abort. Men först hade hon försökt avbryta graviditeten på olika sätt, som genom att kasta sig själv nedför en trappa: ”Jag var desperat. Jag visste att om jag åkte hem och gifte mig, vilket jag hade behövt göra, skulle det vara med fel person. Det skulle innebära att leva ett liv som inte var mitt, inte alls mitt.”

LÄS OCKSÅ: Åh, du fina vagina! Trendigare än någonsin 

LÄS OCKSÅ: Bästa boktipsen för härliga dagar i solen 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

6 nr av amelia + Lyxigt bäddset med brody för 199 kr. Köp nu!