Foto: Peter Knutson

Tilde de Paula Eby: ”För mig är julen hundra procent kravlös”

Tilde de Paula hakar inte upp sig på traditioner, utan väljer att fira en inkluderande jul där alla är inbjudna. Här berättar hon om knepen för att släppa prestationsångesten kring jul, hur hon får ihop logistiken med barnens olika pappor och hur hon reagerar när någon köpt en riktigt risig julklapp.

Charlotta Flinkenberg

En röd, välstruken duk, nybakade, väldoftande lussekatter, tända ljus, tjusigt inslagna paket och vacker dekoration med granris runt bordet. Själva sinnebilden av den ”perfekta” juldukningen som amelias stylingteam har arrangerat för fotograferingen får Tilde de Paula att slå bakut.

– Usch, det här känns ju nästan otäckt! VEM har det så här? På riktigt? Inte jag i alla fall! Jag vill inte bidra till den här julhetsen, som får många kvinnor att känna sig otillräckliga, säger hon strängt.

TILDE DE PAULA EBY

Ålder: 49.

Familj: Maken Thomas de Paula Eby, 40. Barnen Elian, 21, Zion, 20, Naemi, 16, och Ilyah, 9.

Bor: I lägenhet i Vasastan, Stockholm.

Gör: Är programledare.

Aktuell: Leder Efter fem i TV4 klockan 17–19 tre dagar i veckan samt specialprogrammet Efter fem ikväll som sänds i mellandagarna. 

För Tilde är det viktigt att julen blir en paus från hennes i övrigt väldigt hektiska jobbschema. Då passar hon på att sänka axlarna, slappna av och bara njuta med familj och vänner.

– Julen är 100 procent kravlös för mig. Jag tycker det är synd att många stressar upp sig och får ångest, för att de har målat upp en bild som är omöjlig att leva upp till – och dessutom helt onödig. Man behöver skapa en liberal inställning till julen som funkar för ens förutsättningar och inte snegla så mycket på vad andra gör.

Hur gör du och din familj för att fira en kravlös jul?

– Vi hakar inte upp oss så mycket på traditioner, utan känner efter vad vi själva vill göra just den julen. Olika saker kan påverka besluten, men varje år väljer vi ändå varandra och att fira tillsammans. Men för att kunna göra det behöver vi tänja lite på vissa detaljer som andra upplever som ”måsten”.

En stor, tät ”Disneygran” är ett måste för Tilde. Foto: Peter Knutson

Kan du ge några exempel?

– Exempelvis är det inget krav för oss att bara släkten och familjen ska vara med. För mig är julen en inbjudande högtid, och det innebär att man välkomnar andra att fira tillsammans med en. Det kan exempelvis vara att bjuda in en granne, eller en kompis som har skilt sig och inte vill sitta hemma ensam under jul. Det är alltid massor av folk hemma hos oss på julen som kommer och går under dagen och kvällen. Vi kör ”open door policy”. Man behöver inte bestämma tid heller, utan det är bara att komma förbi. Vissa av dem vi bjuder in som inte tillhör familjen är lite oroliga över att känna sig aparta i kontexten och tycker att det blir konstigt att tränga sig på då de tror att bara farmor och mormor är inbjudna, men så är det ju inte hos oss. Det är en brokig blandning av släktingar, vänner och bekanta.

För mig är julen en inbjudande högtid, det är alltid massor av folk hemma hos oss

Hon tar några rejäla tuggor av lussekatterna med pudrat florsocker som fastnar på det röda läppstiftet och fortsätter:

– Och sedan firar vi ju nästan aldrig på själva julafton, som man gör i Sverige, utan på juldagen (som vi kallar för julafton), den 25:e.

Varför firar ni den 25:e?

– För att det är då man ska fira det! säger Tilde med ett skratt.

– Jesus födelsedag är ju faktiskt den 25 december och inte den 24:e … Nästan alla andra länder firar den 25:e, så det är inga konstigheter. Men själva datumet är egentligen inte så noga i sig, olika omständigheter kan innebära att vi firar några dagar innan eller några dagar senare, det kvittar så länge vi får vara tillsammans.

Om vi firar jul några dagar innan eller senare kvittar, så länge vi får vara tillsammans

Med en amerikansk mamma och ursprung från såväl Kuba som Brasilien och Chile så kan man förstå hennes fascination för olika kulturer. Föräldrarna var måna om att anamma de svenska jultraditionerna, som ändå mixades med de amerikanska. Senare introducerade Tildes bonuspappa Bengt inslag som julskinka och risgrynsgröt.

De senaste åren har Tilde gjort TV4-tittarna sällskap på julafton. I år är hon aktuell med ett nytt tv-program i mellandagarna. Foto: Peter Knutson

– När det gäller julmaten så har vi inga måsten, även om vissa rätter ofta är återkommande inslag. Kanske främst för att vi är så många och det alltid finns någon som vill ta med sin ”specialare”. Exempelvis Janssons, eller köttbullar. Jag äter inte kött, så just skinka, köttbullar och prinskorv är inget jag personligen väljer på julbordet. Vi bjuder dock gärna på allt och fyller kylskåpet med en massa mat till jul, det finns så det räcker och blir över till alla gäster.

Lagar du något av julmaten själv?

– Det är också en sådan grej som blir en prestationsladdad tidstjuv. Thomas lagar en del mat, han tycker det är kul. Jag assisterar honom i köket och en hel del köper vi färdigt från den lokala fiskeaffären, som senapssill. Vi köper även butiksbakade lussekatter. Om jag får ett ryck och vill baka saffransbröd så är det inte för att jag måste, utan för att det är en mysig aktivitet jag gärna gör tillsammans med barnen i så fall.

Att bibehålla en god relation med barnens pappor och deras nya partners underlättar väldigt mycket

Den flexibla och liberala inställningen till julen har även smittat av sig på maten och något år har familjen de Paula Eby varit mer sugna på asiatisk buffé, medan det var italienskt tema en annan jul. Oavsett temat så är maten en viktig ingrediens i julfirandet hemma hos Tilde.

– O ja! Vi sitter ju runt bordet i matsalen med fötterna i högläge och käkar i flera timmar, från morgon till kväll! Gör inte alla det på julen?

Tilde har fyra barn med tre olika män, vilket förstås kräver en viss logistik och planering runt högtider som julafton, men eftersom det primära fokuset alltid har legat på att ordna något som funkar bra för barnen, för alla inblandade, så är det egentligen inga större problem, enligt Tilde.

Tilde de Paula Eby med maken och stora kärleken Thomas. Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT

– Idag är ju flera av barnen ganska stora, så det är inte särskilt krångligt. Ibland har vi firat med barnens pappa och eventuella nya partners. Att bibehålla en god relation till barnens pappor och deras respektive underlättar väldigt mycket. Då vi firar den 25:e och inte den 24:e så underlättar det också gällande deras farmor och farfar, det krockar sällan.

Maken Thomas, som Tilde varit tillsammans med i tolv år, friade efter en midnattsmässa vid en av deras första jular ihop. Thomas är musiker i bandet Hoffmaestro och sjöng en låt han skrivit till Tilde där sista meningen i sången var ”Will you marry me?”.

Köper du och Thomas julklappar till varandra?

– Vi säger varje år att vi inte ska göra det, då det känns onödigt. Men jag skiter i det eftersom jag tycker det är så roligt att ge bort saker! Jag kan se något redan på hösten som jag vet att Thomas skulle uppskatta och sen har jag nästan glömt bort den saken och slår därefter in den i smyg och petar in den under granen. Och då blir han sur eftersom han inte köpt något åt mig då vi kommit överens om det … haha.

Thomas frieri är tveklöst den bästa julklapp jag fått

En del par är så pass pragmatiska att de krasst köper sina egna julklappar och sedan spelar överraskade när de öppnar dem vid julklappsutdelningen. Är det något ni testat?

– Ja, absolut! Det är superpraktiskt. Det är så svårt för oss att hitta tid utan varandra för att köpa julklappar i smyg. Vi umgås ju jämt! Vi vill spendera så mycket tid tillsammans vi bara kan när vi inte jobbar. Så det händer att vi hittar saker som båda behöver och slår in, typ prylar till hemmet. Mest för att barnen ska tycka att det är kul att vi också får öppna paket.

Den varma personlighet som gjort Tilde så populär som programledare har en genuin förankring i verkligheten. Hon är verkligen så medkännande, solidarisk och generös som hon ger sken av. I sin ungdom valde hon exempelvis att servera mat till hemlösa på julen, och detta är även något hon gjort i vuxen ålder tillsammans med sina barn vid vissa jular.

– Det är väldigt tillfredsställande att få arbeta ideellt och kunna ge till folk som har det sämre ställt. Kyrkan har flera bra arrangemang för detta. Jag brukar samla ihop en massa julklappar från vänner och kolleger och saker vi i familjen köper eller ger vidare – och lämna in stora säckar till kyrkan. Barnen får vara med, det känns viktigt att de blir uppmärksamma på detta. Alltså att tydliggöra att hela grejen med julen är att ge och inte att få.

”Det var först sedan jag blivit mamma som jag förstod själva poängen med julen, att det är barnens högtid”. Foto: Peter Knutson


Vilket är ditt värsta julminne?

– Jag väljer att inte tänka på den julen och har en förmåga att glömma sådant som känns smärtsamt. Julen kan vara en högtid när ensamhet exponeras väldigt tydligt. Man tror att alla andra lever i en idyll. I många andra sammanhang sticker man inte ut om man är ensam, oavsett om det är ofrivilligt eller självvalt. Men av någon anledning funkar det inte just på julafton. Det är därför det har varit så viktigt för mig med inkluderande julfirande, att alla ska känna sig välkomna och inbjudna.

Hon nämner att alla jular sedan hon skaffade barn har varit ”de bästa”, vilket alltså är de 20 senaste jularna.

– Det var först sedan jag blivit mamma som jag förstod själva poängen med julen, att det är barnens högtid.

Vad önskar du dig själv i julklapp?

– Jag har sagt till alla i familjen och släkten att det enda jag önskar mig är att vi ska vara tillsammans. Jag kom på det häromdagen, att meningen med livet är tid. Jag vill bara ha tid, att spendera med dem jag älskar. 

Tildes jul

Förberedelserna. Dagen innan jul (alltså kvällen den 24:e för oss) så lägger jag och Thomas fram alla paket under granen så att de finns där när barnen vaknar. Vi ställer även fram en skål med gröt utanför dörren med ett handskrivet brev till tomten. Som av en händelse så äter tomten alltid upp gröten! Och har även lämnat ett brev till barnen. Sedan öppnar vi julklapparna på morgonen, innan gästerna kommer (så de slipper vara delaktiga i en evighetslång paketöppning).

Klädseln. Vanligtvis har jag aldrig något annat än träningsbyxor och hoodie på mig hemma, men på julen tar jag på mig en snygg topp eller klänning jag känner mig fin i. Men det måste vara bekvämt – jag står inte ut med att ha obekväma kläder!

Aktiviteterna. Vi lyssnar på julmusik och mamma läser högt ur en julsaga, vilket brukar ta lite tid… Det finns egentligen inte några fasta hålltider för att äta, eftersom vi har öppet hus, så man går och plockar mat man vill ha konstant under hela dagen. Oftast är inte tv:n på. Men det händer att vi tittar på Karl-Bertil Jonssons jul, som jag gillar. Ibland har vi haft på Kalle Anka i bakgrunden, mest för att barnen ska veta vad alla andra pratar om, men ofta struntar vi i det.

 

Traditionerna. På kvällen spelar vi sällskapsspel, typ Monopol (som ofta slutar med att någon fuskar och så blir det dålig stämning) eller Othello. Jag är egentligen mer förtjust i att spela kort, exempelvis Chicago, men många tycker inte att det är passande under jul. De andra äter knäck, men mitt favoritgodis på julen är skumtomtar, daim och fransk nougat. Jag är förvisso ingen godisråtta överlag, men just på julen kan jag tänka mig det.”