”Vi män måste våga tala om att vi slaknar”

Va, har jag kommit klimakteriet? Gör män det? Det var väl inte exakt den frågeställningen som utlöste bokskrivandet för Joachim Berner och Johan Norberg, men nischen böcker om män som fyller 60 och vad som då händer, var tunnsådd för att inte säga tom. Men nu finns boken för alla män som funderar på vad som händer med kärleken, egot, potensen, pengarna och hälsan. ”Alla dessa dagar som kom och gick – tankar om livet i den tredje åldern”, heter den. 

– Vi kände att vi gick in i en helt ny livsfas, och vi funderade, var vänder män sig med sina existentiella funderingar? Vem ska de prata med? 

Vi vill vara en ögonöppnare och locka in män i mer känslomässiga samtal.

– Ni kvinnor har sen ni varit små diskuterat relationer och är vana vid att tala om privatlivet, och via samtalet fått känslan ”jag är inte ensam”. Det har sällan män. Det är där vi vill att vår bok ska komma in. Vi vill vara en ögonöppnare och locka in män i mer känslomässiga samtal. Om livet, döden och allt däremellan som berör oss.

Det var år 1999 som Patricia Tudor Sandahls klassiker ”Den tredje åldern” kom ut full av kunskap om vad som händer när barnen flyttar hemifrån, jobbet inte längre vill ha en, håret tunnas ut, samtalsämnena runt köksbordet bytts ut mot ett tyst tv-tittande och den besvärliga frågan ställs: Är det så här resten av mitt liv kommer att bli? Psykoterapeuten Tudor Sandahl hjälpte kvinnor att förstå alla livsförändringar efter 60 och hon kallade den tiden för den tredje åldern. Nu är det männens tur.

Hur ovanliga är ni i gruppen män 60 år?

– Bland mina vänner, som är musiker, så sitter vi bort så mycket dötid i turnébussar och på hotellrum och tillfällena till djupare prat är många. Så jag har aldrig lidit brist på prat med andra män och då självklart också om våra olika tillkortakommanden. Att skryta om sina framgångar är bara tröttsamt, säger Johan Norberg.

– Vi lirar på olika planhalvor, säger Joachim. I min värld, chefernas, är det egentligen bara sista raden som räknas. Du ska tänka på bolagets marginaler. Om du visar dig för mjuk är du inte anställningsbar som det heter. Näringslivet lider av enorm rädsla för svaghet. Att blotta sig är att visa svaghet, det är omanligt.

Joachim berättar om reaktionerna hos männen i hans krets när han berättade att han börjat med yoga och om sin längtan efter personlig, andlig utveckling.

– Ja, det var ju inte direkt applåder, snarare en tydlig misstänksamhet. 

Vi möts hemma hos Joachim Berner, 60, i hans våning i Stockholm där han bor ensam, när han inte är i sommarhuset på Österlen. Han har bakat så vi får varma bullar till kaffet. Bakom sig har han ett långt chefredaktörsliv och han är i dag styrelseledamot och delägare i det egna familjeföretaget. Men han är en ovanlig man i näringslivet, inte för att han föredrar yoga framför padel och gillar tarotkort, utan för sitt ständiga ifrågasättande av att livet inte är det som står på sista raden. 

Hans medförfattare, musikern och skivproducenten Johan Norberg, 63, bor på Södermalm i Stockholm med sin fru och tre barn. Det yngsta barnet är sju år och det händer att hennes kompisar tror det är morfar som hämtar i skolan. En äldre dotter, född i ett tidigare äktenskap, har två egan barn så Johan är faktiskt morfar också.

För oss handlar det om potensen och den vill inga män tala om.

Johan kommer från Lycksele i Norrland och har inte haft Joachims burgna uppväxt, så de kompletterar varandra. Johan har en mycket läst krönika i tidningen Vi, men det är gitarren som gett honom levebrödet och han har kompat många, från Sven-Bertil Taube till Lisa Nilsson. Han lever ett liv med hämtningar på skolan, läxläsning och ansvar för familjens hushåll medan hustrun jobbar heltid som läkare. 

– I dag har jag valt bort turnéerna för att kunna vara hemma mer, säger han.

Har också män ett klimakterium, menar ni?

– Kvinnor har i åratal talat om östrogenets betydelse, humörförändringar och torra slemhinnor. För oss handlar det om potensen och den vill inga män tala om. Potens är så sammankopplad med mäns kraft. Men män har också olika livsfaser, somliga kopplade till hormoner. Att vi slaknar, att testosteronet minskar, måste vi våga stå för. Men vi söker inte varandra, frågar knappast kompisen: 'Hur har du det med ditt åldrande?' Det är dags att börja prata män och män emellan, säger Johan. 

Känner ni några män över 60 som söker för humörsvängningar och deppighet som kan ha med testosteronbrist att göra?

– Nej, säger Joachim, inte vad jag vet. Och det är just därför vi tar upp ämnet i boken. Vi döljer, säger Joachim – som inte döljer att han har fått cancer i prostatan och har opererats (med bra prognos). Det gör att frågor om potens för honom blir extra känsliga och svåra, särskilt om man inte lever i tvåsamhet. För hur blir livet sen? 

Men fler män som blivit friska från prostatacancer har vittnat om ett fortsatt bra kärleksliv, om än lite annorlunda. 

– Jag vet, säger han, men jag vet ju inte hur det blir för mig.

 – Det är väl fortfarande så, säger Joachim, att många män inte tror på ett manligt klimakterium och ännu mindre vill söka för det. Om deras humör förändras, så att de blir stingsliga, får allt kortare stubin eller gubbgriniga så tror de nog att de är en naturlig åldersreaktion och inget att gå till doktorn för. Men hur potenta de är, det håller de koll på. 

Joachim och Johan har under sina många och långa promenader pratat om hur det känns när livet går sönder; skilsmässor, karriärförändringar och besvikelser som sänkt deras livslust. Det är deras erfarenheter som utgör grunden i boken. Att komma in i den tredje åldern innebär krämpor, oro och förändringar, men också möjligheter till att uppleva fördjupad glädje och samhörighet. 

Vad är ambitionen med boken? 

– Det är att beskriva att också män går in i en ny livsfas, hur den förändrar oss och vad vi kan lära. Den handlar om våra drömmar, om vänskapens allt ökande betydelse, om hur man tar hand om kärleken, familjen och ser till att göra det bästa av livet. 

Johan fick för några år sedan en blodpropp i hjärnan, han tillfrisknade och beskriver det som så många berättar om när plötsligt en livshotande smocka kommer från ingenstans. Insikten: ”Jag är inte längre odödlig”. 

– Jag har fått en grundkänsla av vad lycka är. Jag förstår vad det innebär för mig att vara lycklig. För mig är det skillnad på kickar och lycka. Lycka är ett tillstånd av långsamhet, något som finns varje dag. Men det var inte alls självklart från början, sedan såg jag ett mönster – och det har definitivt med ålder att göra, säger Johan. 

– Jag har brottats med min personlighet som många uppfattad som tvär och osocial. Jag har verkligen jobbat med att öka min socialiseringsgrad, säger Joachim.

Vad har du gjort för att bli en öppnare och gladare Joachim?

– Viktigt har varit att jag har kunnat skapa nya tillhörigheter. Att kunna gå till yogagruppen, träna, småsnacka har betytt mycket för mig som alltid varit så resultatinriktad. 

Män känner sig ofta ensamma när de blir gamla. En äldre man om dagen tar sitt liv. 

– Ja, vi vet, och män är dåliga på att knyta nya kontakter och även på att hålla liv i de gamla, säger Joachim. Det är riktigt viktigt att ändra på det. Men att sträcka ut en hand, bjuda in, vilja umgås är inte lätt för en osocial man. 

Är det något vi inte vill så är det att bli bittra eller ”grämare”, vilket är ännu värre

– Är det något vi inte vill så är det att bli bittra eller ”grämare”, vilket är ännu värre. Ångra sig är en sak, men att bli bitter och gräma sig som många gör vill vi aktivt motverka, säger Johan.

– Jag har bestämt mig för aktivt förlåta och inte grotta ner mig i oförrätter, säger Joachim. Efter min andra skilsmässa kände jag mig ensam, men jag har jobbat på att bli mer social, för jag förstod hur viktigt det är att ha många vänner. Det har blivit min livförsäkring.

Kan man uppfostra fram mjukare män? Ni har ju båda pojkar.

– Jag tror det handlar om arv. Min pappa satt i rullstol, han var klen, men stark på ett annat vis. Han har aldrig ropat till mig, kämpa, kämpa, kom igen. Och det har gått vidare till mig och mina barn kommer troligen att bli likadana. Pappor som vrålar inger mig ett djupt obehag. Vad är det för fel på att vara svag, säger Johan.

Joachim, med sin borgerliga bakgrund är präglad av att i livet är en ständig tävling, där den som har mest pengar vinner. 

– Jag uppfostrades med 'kämpa, Joachim!' Inte vika ner sig, utan komma igen, prestera, driva. Min pappa hade krav som jag skulle leva upp till. Jag kan se hur jag fört vidare det beteendet till min dotter. Hon är duktig, våra promenader blir som styrelsemöten, säger han med ett leende.

– Men jag har kämpat mot den, arvsynden alltså, och jag kan se att min son är mjukare och inte så kategoriskt konservativ i sin uppfattning om hur en man ska vara. 

Johan och Joachim har ordning på näshåret och de har absolut inget gällivarehäng i byxan, det märks att de tycker att en man ska sköta om hela sig.

– Äldre män vårdar sitt yttre för lite, liksom de slarvar med sina relationer. När kvinnorna puffar till håret och går ut med sina väninnor och sköter om sina relationer lägger männen sig på soffan med fjärrkontrollen och sedan blir de ledsna för att de blir ensamma, säger Johan.

Tror ni män kommer köpa er bok?

– Jag tror kvinnorna köper till männen. Män är inte kända för att köpa böcker, i synnerhet inte böcker om känsloliv. Men sedan, när de väl läst, vill jag att de ska utbrista som flera av våra vänner: ''Fan, vad bra. Den här behövde jag!

LÄS MER: Amelia Adamo: ”Vi har en fot i graven, då måste den andra få dansa” 

LÄS MER: Christina Schollin: ”Bianca har utsatts för orimliga hatkampanjer”