Psykologen: Så vårdar och vinner du sann vänskap

Alla vet att motion och näringsrik mat är viktigt för hälsan. Vad färre känner till är förmodligen att vänskap också har visat sig spela en stor roll för hur vi mår, både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att socialt umgänge kan sänka stress, hålla oss friska och kanske till och med förlänga våra liv.

– Social kontakt och dess dystra motsats – ofrivillig ensamhet och isolering – är en hälsofråga. Den goda nyheten är att vi kan prioritera umgänge med vänner med minst lika gott samvete som vi prioriterar träning, eftersom vänskap är viktigt både för hur länge vi lever och – rent krasst – för hur länge vi vill leva, säger Frida Bern Andersson, psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner (Natur & kultur).

– För många är det uppenbart hur njutbart vänskap kan vara, men det är nog mindre känt hur nyttigt det är. Det finns en mängd studier som visar att goda relationer har en avgörande betydelse inte bara för vårt psykiska utan även vårt fysiska välbefinnande.

Behöver visa även de sämre sidorna

Men ibland kan det vara svårt att nå fram till varandra. Kanske känner du att du saknar de där nära kompisbanden som andra verkar ha? Frida Bern Andersson förklarar att en vanlig fallgrop, som kan hindra en djupare kontakt, är vår vilja att vara perfekta och aldrig tillåta oss att hysa några negativa känslor för varandra.

– Då försöker vi dölja vad vi känner, vilket i sin tur kan skapa otrygghet eftersom det blir svårare för andra att förstå oss. När vi undanhåller delar av oss själva, som vi tror är opassande, begränsas kontakten till ytliga nivåer. Vänskap fördjupas när vi vågar vara sanna, sårbara och visa även osmickrande sidor av oss själva.

Vänskap fördjupas när vi vågar vara sårbara

Frida Bern Andersson liknar vänskap vid pärlband: Pärlorna är stunder av nära kontakt, medan banden håller ihop pärlorna och motsvarar upplevelsen av att det är en långsiktig relation. Ett bra sätt att stärka vänskapsbanden är att prioritera att tillbringa mer tid tillsammans, förklarar hon. Samtidigt ger tiden i sig ingen garanti för att kontakten ska fördjupas. Så hur skapas de där pärlorna av nära kontakt? Trettio år av relationsforskning visar att de blir till när vi vågar visa oss sårbara och berätta personliga saker om oss själva. När mottagandet är varmt, välvilligt och förstående känner vi oss sedda. Vänskapen förstärks.

– Ju mer båda två ömsesidigt engagerar sig i utbyten av det här slaget, desto lättare blir det att våga sänka garden och fortsätta att blotta sig – en positiv spiral av öppenhet och tillit uppstår. Sannolikheten ökar för att vi vill ses igen, fler ”pärlor” tillkommer och vänskapsbanden stärks alltmer.

Genom att ge dig ut på okänd mark och visa dig sårbar bidrar du till en vänskapsrelation där öppenhet och tillit kan växa.

– Snåla inte heller med att uttrycka varma känslor för den andra, till exempel när de uppstår i stunden. När vi säger saker som ”Jag tycker verkligen om att vara med dig” kan vi känna oss sårbara, eftersom vi mellan raderna ställer frågan om känslan är besvarad. Samtidigt finns det få saker som rymmer lika stor potential för att fördjupa vänskapen som när vi uttrycker vår genuina uppskattning för varandra.

Hur hanterar man passiva vänner som aldrig eller sällan hör av sig själva?

– När en vän sällan hör av sig är det lätt att skapa sig fantasier om vad det beror på. Om det rör sig om någon som du skulle vilja träffa oftare och komma närmare kan det vara en god idé att istället testa att lyfta frågan.

Tips till den som saknar vänner

Med kärlekspartners och i dejtingsammanhang är vi vana vid att ”metaprata” om förhållandet och utvärdera det tillsammans, och det kan vara värdefullt att göra det även med vänner, menar Frida.

– Om du alltid är den som hör av dig kan du säga något i stil med: ”Du, jag har lagt märke till att det oftast är jag som föreslår att vi ska ses, är det något du har tänkt på?” Risken finns förstås för att viljan till mer kontakt inte är ömsesidig. Om personen inte vågar säga det kanske hen ger ett svepskäl till svar. Men chansen finns också för att din uppriktighet banar väg för ett givande samtal om vilka förväntningar och förhoppningar ni har på varandra och på er relation. Kanske visar det sig att din vän hittills inte förstått hur viktig hen är för dig?

Hur formar man en vänskapsrelation där man slipper avundsjuka och båda bara vill varandra väl?

– Finns det verkligen någon motsättning mellan att vara avundsjuk på någon och att vilja personen väl? Vi kan alla känna oss missunnsamma emellanåt, och det behöver inte utgöra något hinder för vänskap, säger Frida.

Något som ofta glöms bort i samtal om kompisrelationer, och hur de ska hanteras och underhållas, är själva odlandet av vänskapen. Många känner sig ensamma, och nio procent av svenska kvinnor uppger att de inte har en nära vän (SCB 2017).

Om man känner sig ensam och längtar efter vänskap. Hur ska man agera?

– En bra början kan vara att fråga sig själv vad problemet är: Handlar det om att du inte vet vad du behöver göra för att bli mindre ensam? Eller handlar det mer om att du är rädd för att göra det? Om du landar i det senare kan du påminna dig om något som du antagligen redan vet – att relationer innebär risker. Om vi själva aldrig kliver utanför vår bekvämlighetszon är det svårt att skapa nära relationer, menar Frida Bern Andersson.

Att våga ta initiativ och sträcka ut en hand må kännas läskigt, men du kommer sannolikt att förbli ensam om du inte försöker. Och du kan stärka dig själv genom att tänka på att du inte är ensam om att tycka att det känns obekvämt.

– Har du varit ensam länge kan dock dina tankar ha blivit så dystra att du inte kan ta dig ur den negativa spiralen på egen hand. Det finns en hel del självhjälpslitteratur som kan ge inspiration och konkreta uppslag till hur du kan gå tillväga. Behöver du mer stöd kan samtal med en psykolog, exempelvis via din vårdcentral, vara ett bra alternativ. 

Vännerna Katarina och Heléne: Vi ger varandra mycket trygghet

Deras vänskap har sträckt sig över decennier och kontinenter, genom kriser och karriär. Katarina Kjellvertz och Heléne Hedqvist har stöttat varandra, förlorat kontakten och återförenats i en lycklig och nära relation.

– Vår vänskap är väldigt stark, säger Katarina Kjellvertz som pluggade teater och bodde i New York på 90-talet. Hon var van vid att bli kontaktad av bekantas bekanta som skulle flytta till New York och ville träffas för att få tips.

– Jag hoppades alltid att jag skulle få en ny vän vid dessa möten, men jag kände mig ofta lite tom efteråt, för det blev aldrig någon kontakt, berättar hon.

Katarina är en fantastisk lyssnare – helt unik. Hon är som en syster för mig

Men till slut uppstod den där särskilda kontakten som hon längtat efter. Katarina var hemma i Stockholm och skulle träffa teaterstudenten Heléne Hedqvist, just för att dela med sig av New York-tips.

– På väg till restaurangen där vi skulle träffas såg jag en tjej och tänkte: ”Varför träffar jag aldrig en sådan person? Henne skulle jag vilja bli kompis med.” Sedan såg jag att hon gick in på stället där vi skulle ses – det var Heléne! Vi satte oss och bara pratade, pratade och pratade.

– Jag kände omedelbart att jag ville bli vän med Katarina, hon var den coola New York-tjejen som skulle visa mig stan. Vi klickade direkt, minns Hélene.

Och samtalen fortsatte. De pluggade på samma teaterskola i New York och njöt av staden tillsammans. Deras vänskap byggdes av lika delar trygghet och flärd – samma avgörande värden som de återkommer till idag, 27 år senare. Genom studier, fest, resor, och senare även familjeliv, uppbrott och bodelningar, har de funnits där för varandra. Och de har firat, skrattat och dansat tillsammans.

– Det finns en stor trygghet i att alltid ha någon att ringa. Och jag älskar att ta ett glas champagne med Heléne. Vi har väldigt kul ihop, när vi går ut är vi fortfarande kvar i samtalet utan att prata omkull varandra. Jag kan inte se så många andra relationer där jag varit så helhjärtad som med Heléne. Vår vänskap är väldigt stark, säger Katarina.

– Katarina är en fantastisk lyssnare – helt unik. Hon är som en syster för mig.

Heléne och Katarina förklarar att båda har utpräglade medberoendemönster, vilket gör att de kan förstå varandra väl. Men under några års tid träffades de inte alls.

– Vi behövde se över våra egna hus och det fanns inte utrymme för vår vänskap då, säger Katarina.

– Jag hade småbarn och levde i en ganska utmanande relation, samtidigt som jag höll på att starta eget. Jag hade varit utbränd och min hjärna fungerade inte som den skulle. Jag var inte en bra vän i den perioden, förklarar Heléne.

Jag kan inte se så många andra relationer där jag varit så helhjärtad som med Heléne

Tillvaron var tuff även för Katarina som hade separerat och var ensamstående mamma till två barn. Båda hade ett stort behov av att prata – med varandra – men ingen kunde riktigt finnas där för den andra vid den tidpunkten.

– Jag kände mig övergiven av Heléne när hon sa att hon inte kunde ta in mig och att hon inte klarade av att lyssna på allt, minns Katarina.

– När vi bröt kontakten hade jag en stor sorg. Jag minns ett tillfälle då vi båda befann oss i Almedalen och kollegan jag var där med gick på en middag med Katarina ... Det gjorde så ont att inte få vara med på den middagen.

Efter fyra år hittade de tillbaka till varandra. Mycket tack vare Helénes dotter Alicia, som Katarina är gudmor till. Katarina hade pluggat till psykoterapeut under den här tiden, vilket hjälpte henne att förstå allt lite bättre. Men medan Heléne ganska tidigt bjöd in, och till och med kom med en kärleksförklaring, så förhöll sig Katarina avvaktande. Tilliten behövde byggas upp igen.

Idag är relationen stark och trygg, och när de ska beskriva varandras bästa sidor sker det med en sådan generositet att båda blir rörda.

– Det finns ingen som har en så bred palett som Katarina – jag har en stor respekt för henne. Hon kan allt från att tjära en båt till att måla naglarna perfekt, renovera ett kök och köpa de snyggaste kläderna.

– Heléne har en otroligt utpräglad överlevnadsförmåga. Vid sin separation ordnade hon ett andrahandskontrakt, där hon skapade ett magiskt hem för sig och sina flickor. Och när pandemin kom digitaliserade hon sitt företag från en dag till en annan – hon är en riktig krigare.

Blir ni någonsin avundsjuka på varandra?

– Jag kan avundas Katarina, men jag är aldrig avundsjuk och jag missunnar henne aldrig något. Det finns inte.

– Mina barn är på väg att bli vuxna och självständiga, så jag kan bli avundsjuk på att Helénes flickor är mindre och närmare henne.

Vad brukar ni göra tillsammans?

– Vi går ofta på teater och vi gillar att vara på mitt lantställe och fixa, bland annat har vi släpat ett ton jord tillsammans. Vi är väldigt inblandade i varandras liv, vardag och familjer, säger Katarina.

– Och vi fikar, äter lunch, promenerar och yogar. Katarina är den som introducerar nya saker i mitt liv, som till exempel padel och värmeyoga.

Dåligt manligt beteende är ett samtalsämne som vi återkommer till under vårt möte, och det är inget nytt tema för Katarina och Heléne. Redan år 2000 satte de tillsammans upp pjäsen ”Tänk dig Brad”, i vilken våld och manlig dysfunktionalitet undersöktes.

– Det är nog ett av våra finaste minnen tillsammans. Ett annat är en semester för tretton år sedan. Vi lämnade barnen hemma och njöt av stränder och fantastisk mat. Ytterligare ett är när Katarina köpte mig en present efter min bodelning, hon såg mig och hur tufft jag hade det. 

LÄS OCKSÅ: Jag vill göra slut med min vän men vågar inte 

LÄS OCKSÅ: Min väninna flörtar med min man