”Min dotter lever i en svinstia – vad ska jag göra?”

Fråga: ”Dottern får konstiga kommentarer av sin lärare”

Vi har jätteproblem med en lärare på vår dotters gymnasium. Han har favoriter i klassen och de han inte gillar mobbar han. Vår dotter får en massa konstiga kommentarer och hon vill att vi kontaktar rektorn. 

Problemet är att vi bor på en liten ort där alla känner alla. Jag vill inte att vi gör situationen värre för henne. Vi behöver lösa detta smart, men hur? /Pernilla

Se det som ett tillfälle där ni tydligt kan visa er dotter att ni står på hennes sida.

Gunilla svarar: ”Ni behöver prata med rektorn”

Det låter som en mycket allvarlig situation och även om jag kan sympatisera med er önskan att ”lösa det smart” känner jag mig lite osäker på hur och om det ens går. Jag tänker att er dotter har rätt i att ni behöver lyfta det med rektor. För är det så som er flicka uppfattar situationen behöver det tas om hand. Ni kan se det som ett tillfälle där ni kan tydligt visa er dotter att ni står på hennes sida och stöttar henne i att få rättvist bemötande även vid de tillfällen det innebär att ni som föräldrar behöver vara obekväma.

Ni skulle kunna försöka höra med andra föräldrar om de har liknande erfarenheter. Ibland kan det vara lättare att lyfta saker när en delar sakfrågan med ”likasinnade”. Men om det inte går bör ni lyfta det oavsett. Be om ett samtal med rektor och gör det lugnt och sakligt. Be gärna er flicka om konkreta exempel som ni kan vidarebefordra. 

Fråga: ”Är vår dotter omogen eller bara energisk?”

Under ett utvecklingssamtal med skolan beskrev klassläraren vår dotter som ”omogen för sin ålder”. Hennes pappa, som var med, blev förbannad för vår dotter har jättefina betyg, många vänner och sköter sig bra. Dottern, som fyllt 13, blev så klart också arg och tycker att läraren mobbar henne. Hon har mycket energi och har svårt att sitta tyst och lyssna, men det är inte samma sak som att vara omogen. Ska vi anmäla läraren? /My

Gunilla svarar: ”Agera vuxet och sansat”

Det låter som att ert utvecklingssamtal inte blev så bra och det bästa sättet att stötta er flicka är att försöka prata med läraren. Lärarens kommentar var klumpig och det kan vara bra att ni tar reda på vad hen egentligen menade. Om ni förklarar hur situationen blev för er kanske läraren förstår er bättre. 

Om ert samtal inte fungerar är nästa steg att ta upp frågan med rektor. Att ”anmäla” är inte alltid effektivt. Ofta kan man komma längre genom att lugnt och sansat förklara vad som sagts och hur ni uppfattade situationen. Ert övergripande mål är ju att er dotter ska ha en bra och trygg skolgång. Och även om ni känner er kränkta å hennes vägnar är det alltid bäst att agera vuxet och sansat. Det går att göra samtidigt som man står upp för sitt barn. På köpet blir ni goda förebilder för er dotter i hur man konflikthanterar på ett snyggt sätt.

Många unga skiljer på vad de lyssnar till för låttexter och hur de själva förhåller sig till jämställdhet mellan könen.

Fråga: ”Ska vi isolera oss för att sonen ska få en sund kvinnosyn?”

Fråga: Alla säger att det är föräldrarnas uppgift att se till att deras söner får en bra kvinnosyn. Men jag kan berätta att det inte spelar någon roll vad vi gör och säger om resten av samhället pumpar ut sexistisk reklam och låttexter (rap) som är fulla av kvinnohat. Våra ungdomar påverkas mer av det som händer utanför hemmet. Ska vi behöva isolera oss från samhället för att få sunda barn? /Cissi

Gunilla svarar: ”Att helt skydda sig är inte möjligt”

Nej, vi ska inte isolera oss från samhället men jag kan sympatisera med din oro för att mycket i dagens flöde är sexistiskt och presenterar en långt från önskad syn på kvinnor. Vilket förstås drabbar både pojkar och flickor. Att helt skydda sig från det är nog inte görligt, åtminstone inte på något hälsosamt sätt. Jag tror ju snarare att alla vi vuxna som tänker och känner något i den här frågan behöver ta diskussionerna med våra unga. För bara för att våra barn växer upp till tonåringar slutar inte våra möjligheter att påverka, de ser bara lite annorlunda ut.   

Börja med att göra så banala saker som att undra ”Men vad är det man sjunger här? Vad tycker du om den här reklamen?” Förhoppningsvis har ni ett samtal i gång bara på det. Glöm heller inte bort alla kloka offentliga vuxna som står för alternativ och ifrågasätter den norm som finns. Gör dina ungdomar nyfikna på alternativen. Där finns en ständig frisk källa till inspiration.   

Vill också påminna om att det också är viktigt hur vi gör och lever våra liv – vi påverkar som förebilder, manliga och kvinnliga. Slutligen tror jag att många unga skiljer på vad de lyssnar till för låttexter och ser för filmer, och hur de själva förhåller sig till jämställdhet mellan könen.   

Fråga: ”Varför gömmer han chips?”

I helgen upptäckte min sambo en massa mat i vår 17-årings garderob. Det var lager av chips, kakor, nötter, godis och till och med limpor som nästan möglat… Sonen spelar hockey på hög nivå och behöver äta mycket för att orka, men han får ta vad han vill i vårt kylskåp. Jag har aldrig ”förbjudit” viss mat. Varför gör han så här? /Kalle

Gunilla svarar: ”En teori är att han skäms”

Ja, det är en bra fråga – varför gör han så – vad säger han själv, har han lämnat någon förklaring? Att gömma mat på det sätt som du beskriver kan innebära ett helt spektrum. Allt från hyfsat normalt tonårsbeteende till allvarliga psykiska problem och allt däremellan. Det handlar om sammanhang och hur tonåringens liv och mående ser ut för övrigt. 

En teori kan ju vara att han drivs av en sådan hunger och behov av ständigt energiintag så att han blir orolig för att inte få nog. Jag tror att många tonårsföräldrar kan känna igen stressen som finns hos de kroniskt utsvultna tonåringarna som ständigt går runt med en oro för att inte bli mätta. Det förklarar dock inte varför han behöver gömma maten i sitt rum. 

En annan teori är väl att han av någon anledning skäms för att han äter mycket eller ofta. Stämmer något av de två ovanstående teorierna tänker jag att ni kan ta snacket om att han självklart ska äta sig mätt. Men också problematisera att han har mat på rummet.  

Men igen, allt handlar om sammanhang, finns det några andra indikationer på att din pojke mår dåligt, är ledsen, nedstämd, inte får i sig den näring som han behöver (kanske äter mycket i perioder och mindre i andra)? Hur har han det i skolan, i hockeylaget, har han vänner? Finns det tecken på att han har det svårt på något sätt behöver ni prata med honom om det och troligen söka stöd. Ni kan alltid ringa till Bris vuxentelefon om barn för att få stöd, alla vardagar klockan 9-12 på telefon 077–150 50 50.  

Fråga: ”Min dotters rum är som en svinstia – är det normalt?”

 Min dotters rum är värre än en svinstia, det är smutsiga tallrikar överallt, sura träningskläder på golvet, dammtussar stora som råttor under sängen och hon vädrar aldrig. Jag fattar inte hur hon kan vilja vara i smutsen när hon är så noga med sin egen hygien, duschar flera gånger om dagen och fixar med sitt utseende. Är det normalt? 

/Ulle 

Gunilla svarar: ”Ni behöver kompromissa”

Många tonårsföräldrar känner säkert igen sig. Därmed inte sagt att det bara är att låta det vara. Vi har alla olika hög ribba för hur välstädat det ska vara och hur mycket smuts vi står ut med. Men lever en tillsammans med andra handlar det inte bara om en själv utan också om de andra, kompromisser med andra ord.  

Många drar till exempel en gräns vid matrester, som i längden kan bli mer besvärande än dammråttor.

Först undrar jag – har du frågat din dotter om hon är mer nöjd med sitt rum när det är städat, märker hon någon skillnad? Blir något bättre/lättare? Om så är fallet, kan du vara henne behjälplig på något sätt? Inte så att du städar åt henne, men kanske kan du hjälpa henne att organisera. 

Tycker hon att det inte spelar någon roll hur rummet ser ut, får du prata om vad du tycker är okej och inte. Många drar till exempel en gräns vid matrester, som i längden kan bli mer besvärande än dammråttor. Kanske kan din dotter också hitta rutiner med sina smutsiga träningskläder, fråga om du ska hjälpa till och påminna. Påminn om att de faktiskt blir tvättade om de ligger i tvättkorgen. 

LÄS MER: Sonens flickvän är gravid – vad ska jag göra?
LÄS MER: Experten: ”Vår 15-åring knäcker hela familjen”