”Har du inte lagt på dig lite?” - så hanterar du härskarteknikerna i vardagen

Har du också gått ifrån en släktmiddag med känslan av att ha fått ett slag i magen, utan att riktigt kunna sätta fingret på vad som hände? Eller lämnat omklädningsrummet på gymmet med en olustkänsla, tillplattad och obetydlig? Då kan du ha blivit utsatt för en härskarteknik - i vardagen.  

Härskarteknikerna är luriga eftersom de ofta är så subtila. De är ett maktspel som går ut på att förhäva sig själv genom att trycka ner andra, säger internetforskaren och författaren Annakarin Nyberg, som tillsammans med Erica Dahlgren har skrivit boken ”Härskarteknik”.

Den norska professorn Berit Ås identifierade härskarteknikerna på 70-talet. Hon satt då i norska riksdagen, men upplevde trots sin maktposition att hon och andra kvinnor inte blev lyssnade på, och att det fanns informella maktstrukturer som krympte och tystade kvinnor. Hon såg återkommande mönster och döpte metoderna till härskartekniker. Berit kom att vaska fram sju stycken: osynliggörande, förlöjligande, dubbelbestraffning, plantera skuld och skam, objektifiering och våld och hot om våld. Det är nu många årtionden sedan, men tyvärr används de fortfarande. 

En svårighet är att härskare ofta jobbar med överraskning som vapen

Det är viktigt att vi pratar om teknikerna, för att kunna sätta ord på olika situationer. När du förstår vad som händer dig, så kan du också skapa lite distans. Annars är det lätt hänt att du går runt och känner dig tyngd, förlöjligad eller förminskad, säger Annakarin Nyberg.  

En svårighet är att härskare ofta jobbar med överraskning som vapen. Hen sticker dig plötsligt i ryggen eller skjuter från sidan. 

Överraskningsmomentet gör att vi kommer av oss, och det är här andra personer kommer in. Det är viktigt att vi backar upp varandra, frågar ”Men Kenta, det där var väl inte särskilt schysst. Vad menar du egentligen?”. 

Nästan alla av oss har någon gång legat där på kvällen och kommit på smarta repliker man borde ha sagt. Men Annakarin menar att du inte ska gräma dig för mycket över att du inte fann dig direkt.

Du måste inte ge ett rappt svar direkt

– Det finns en missuppfattning om att man måste ge ett rappt svar på sekunden, men du kan absolut återkomma nästa dag eller en vecka senare och säga att du kände dig förlöjligad eller osynliggjord. På så sätt visar du härskaren att hen inte kan gå runt och känna sig trygg. Det handlar om att sätta härskarens spel ur spel. På det sättet är nätet bra, för där har du möjlighet att tänka efter innan du svarar. Härskaren vet ju ens inte om du har läst kommentaren än.  

Ja, de här teknikerna förekommer även i digital form, och där får härskarna så kallade digitala muskler genom att många kan se det som skrivs. Ens nätverk på sociala medier består ofta av såväl familj som grannar, gamla barndomsvänner, kolleger och människor du inte ens minns att du har mött. Så när någon förlöjligar dig inför den publiken slår det väldigt brett. Dessutom kan kommentaren dyka upp tre månader senare igen, och återigen riva upp sår och skam. 

– Men det negativa kan också vara en uppsida, för alla de här hierarkierna kan visa nätkurage och ställa sig bakom dig, skicka nätkärlek, påpekar Annakarin. 

Är härskarteknikerna alltid medvetna och illasinnade? 

– Nej, de kan vara en så vanlig del av jargongen att man inte själv förstår att man plattar till en annan person. I familjen Svensson kanske det är okej att skoja på invandrares bekostnad, eller kalla blondiner för dumma. Eller så finns det ett ingrott akademikerförakt på din arbetsplats, ”du som ska vara så beläst borde väl veta…” 

”Viktigt att prata om”

– Därför är det viktigt att vi pratar om de här sakerna, både för att förstå situationer vi hamnat i, men också för att syna oss själva. För alla utövar härskartekniker ibland. Det är inget man är stolt över, men det händer. Den som säger att hon inte gör det är oärlig. 

Om härskarteknikerna nu fungerar så bra, borde man då inte ge igen med samma mynt? 

– Ibland är man frestad att göra det, men då fortsätter vi bygga sammanhang där människor inte mår bra. Det är bättre att vi står upp för oss själva och varandra, och skapar vänliga miljöer. 

De sju härskarteknikerna – och smarta motstrategier

1. Osynliggörande. Du förminskas genom tystnad eller att uppmärksamheten riktas åt annat håll. Någon kanske viskar medan du pratar, gäspar demonstrativt, lägger huvudet på sned och ler nedlåtande, eller visar med kroppsspråket att dina synpunkter är ointressanta.

Motstrategi: Ta plats med din kropp eller röst. Kräv att bli sedd och lyssnad på. Kan också göras med glimten i ögat, ”Oj, nu glömde du visst att presentera mig.”

2. Förlöjligande. Den kanske vanligaste härskartekniken. Personen hånar dig eller skämtar på din bekostnad. När någon protesterar kommer härskaren ofta med kommentarer som ”Har du ingen humor?” eller ”Du tog väl inte det där på allvar?”

Motstrategi: Ifrågasätt och säg ifrån. Fråga vad som är så roligt. Eller säg att ”Jag tycker det är farligt med den typen av skämt, folk kan ta illa upp.”

3. Undanhållande av information. Du undanhålls kunskap och information, alltifrån glada nyheter till inbjudningar, vilket gör att du känner dig utanför eller kanske dum för att du inte förstår vad som diskuteras.

Motstrategi: Kräv korten på bordet. Påpeka att du inte har fått den information alla andra verkar ha. Men utgå inte från att detta är avsiktligt. Någon kan ha glömt att informera dig.

4. Dubbelbestraffning. Du nedvärderas oavsett hur du beter dig. Om du engagerar dig så tar du för mycket plats, om inte så anses du passiv. Män som visar känslor kan få höra att de är feminina, medan män med hårdare yta kallas macho. Och så vidare.

Motstrategi: Säg ifrån och synliggör vad som pågår. Be om konstruktiva lösningar.

5. Påförande av skuld och skam. Hänger ofta ihop med de fyra första teknikerna. Den som skuldbelägger dig gör det ofta för att själv slippa ansvar.

Motstrategi: Skam kan med skam fördrivas. Sätt ord på detta och lägg skulden där den hör hemma; på härskaren. Använd gärna starka formuleringar som du har övat på innan.

6. Objektifiering. Någon bedöms utifrån sitt utseende i irrelevanta sammanhang.

Motstrategi: Flytta tillbaka fokus på det som är viktigt. Bemöt genom att fråga: ”Hur uppfattar du det jag säger nu?”

7. Våld och hot om våld. Här jobbar härskaren med rädsla. Man kan skrämmas till tystnad, och krympa som person.

Motstrategi: Be andra om hjälp att stödja dig. Avväpna härskaren.

Så ger du härskaren svar på tal

Experten Annakarin Nyberg hjälper dig att stå emot eller avväpna härskare. 

Här ger hon exempel på åtta situationer, och åtta effektiva sätt att säga ifrån.

1. ”Va, sa du nåt?” 

Ni har en rolig, babblig bokklubb, men när du gör din analys så slår det aldrig fel. Då ska Katrin dra upp sin telefon, börja pilla med den, visa bilder på gulliga barnbarn och nya husbilen. De andra är artiga nog att försöka dela uppmärksamheten, men Katrins historier smäller liksom alltid lite högre, drar fler skratt. Så du tystnar – igen. 

Härkarteknik: Osynliggörande. Katrin använder telefonen för att visa att du och det du säger är oviktigt.  

Motstrategi: Här handlar det om att synliggöra härskarens beteende. ”Tack Katrin, nu när du är färdig med att visa bilder från er helg i husbilen så fortsätter jag.” På så sätt visar du vad som pågår. 

2. ”Du är så lik Pernilla Wahlgren” 

En bekant skrattar till och säger att ”Haha, säg det där igen. Precis så där som du sa det nyss. Det låter såååå gulligt när du pratar. Lite som Pernilla Wahlgren i sina mest förvirrade moments.” 

Härskarteknik: Förlöjligande. Härskaren försöker få dig att framstå som löjlig, när du jämförs du med någon som hen tycker är tramsig och flamsig. 

Motstrategi: Ta ett fast grepp om härskaren, genom att föra in lite allvar och ifrågasätta hens beteende. Ställ korta, raka frågor som: Vad menar du? Varför säger du så? Hur tänker du egentligen? Det kan kännas frestande att själv besvara frågorna, men gör inte det. Genom att låta tystnaden hänga i luften tvingar du härskaren att ta ansvar.  

3. ”Gud, vad kvinnor babblar” 

Det är middag med grannarna. Som vanligt börjar några av männen, när de fått lite innanför västen, att köra med en viss jargong. Ja, snart sitter de där och kläcker ur sig kommentarer som ”Det får du fråga regeringen” eller ”Gud, vad de kacklar.” 

Härskarteknik: Klassiskt exempel på förlöjligande!  

Motstrategi: Säg högt och tydligt något i stil med ”Jaså, här har vi män som minsann inte drar sig för att använda härskartekniker.” Var beredd på motstånd! 

4. Någon viskar så att du hör

Du är fullt medveten om att du har lagt på dig några kilon, och de sitter bergfast hur du än beter dig. Kanske har det med åldern att göra. Men på släktkalaset kan man inte låta bli att kommentera din vikt. Plötsligt hör du hur en faster och kusin säger till varandra (väl medvetna om att du hör) att ”Har inte Maggan lagt på sig lite väl mycket? Men så har hon heller aldrig haft någon riktig karaktär.” 

Härskarteknik: Riktigt delikata metoder är ofta en kombination av olika härskartekniker. Här har vi dels ett förlöjligande, när man gör sig lustig över att du har gått upp i vikt. Men man skammar dig också, genom att påstå att överviktiga saknar karaktär. 

Motstrategi: Sitt inte tyst och ledsen, utan uppbåda mod att säga: ”Jag hör att ni pratar om min vikt. Kan du förklara det där med karaktär, för jag är så nyfiken på hur du tänker?” Tydliggör vad som pågår, och låt härskaren skämmas istället.  

5. Aldrig farmor nog 

Du får små pikar av din son och svärdotter om att du minsann inte är lika engagerad i barnbarnen som andra, ”värst vad du är upptagen med egna saker, Kalles mormor hämtar på föris två dagar i veckan.” Men när du erbjuder hjälp och kommer förbi med bullar och en vilja att läsa godnattsaga, så får du höra att du inte kan klampa på så ofta. Familjen behöver eget space. 

Härskarteknik: På engelska finns uttrycket ”damned if you do, damned if you don’t”, vilket fångar kärnan i dubbelbestraffningen. Härskaren ger dig dåligt samvete oavsett hur du beter dig. 

Motstrategi: Istället för att gå runt med en klump i magen, kroka tag i frågan och vänd på den. Peka på den motsägelsefulla kravbilden, ”Hur får ni det här att gå ihop?”, förklara att du gärna vill hjälpa till och fråga hur de tycker att du ska göra.  

6. ”Varför frågar ingen mig?” 

Ni är ett gäng kvinnor som har hängt ihop sedan barnen var små. Över en fika inser du via en snabb kommentar att de andra ska åka i väg på en yoga-helg. Väninnan som råkade säga detta lägger sedan till att ”fast sådant intresserar inte dig, du vill ju bara springa i skogen.” Men du sitter där ledsen över att inte ens vara tillfrågad. 

Härskarteknik: Det här handlar om undanhållande av information. Du är inte delaktig och ges ingen chans att hänga med ens om du skulle vilja. Indirekt säger man att ”vi har planerat roliga saker, men vill inte ha med dig” – och det gör ont. 

Motstrategi: Det är tufft att sätta sig upp mot vänner, så här krävs en dos tapperhet. Istället för att sitta tyst och känna dig dum, putsa upp förstoringsglaset och syna härskaren: ”Varför har jag inte fått veta det här? Nästa gång får ni gärna involvera mig.” eller ”Jag tycker att det låter jätteroligt och följer gärna med.” På så sätt lägger du tillbaka skammen på härskarens axlar – och kompisgänget får en del att fundera över när de åker i väg på sin resa. 

7. Allt kommer – utom du

Det är dags för vårfest på förskolan, men de har lagt den på en helt omöjlig dag. Du jobbar och kan inte byta pass. Men när du tackar nej får du höra av personalen att ”Jaha, vad synd, ALLA andra föräldrar kommer, och lilla Kajsa blir så ledsen om du inte är med.” 

Härskarteknik: Här jobbar man med skuld och skam. Vårfesten blir värdemätaren på vad som är en bra och dålig förälder. Tar du inte ledigt så är du underförstått en mindre engagerad förälder. Andra gör ju allt för sina barn, men tydligen inte du. 

Motstrategi: Få saker får en att må så dåligt som när man känner sig som en dålig förälder. Men försök att distansera dig och synliggör strukturerna. Säg exempelvis att ”Jag kan tyvärr inte ta ledigt den dagen och tiden. Jag är glad för din skull att du verkar ha den flexibiliteten, men jag har tyvärr inte den förmånen. Och nej, det handlar inte om mina känslor för mina barn.”  

8. Så karriären är alltså viktigare?

Jippi! Efter år av slit utses du äntligen till chef för ett säljteam. Ja, det kommer att innebära en del jobb, men jädrar vad kul det ska bli. Du vill berätta om detta för hela världen och gör därför ett inlägg på sociala medier. Det tar inte många sekunder innan du får kommentaren ”Grattis, snygging. Vill bara ge ett litet medskick: Glöm inte att det bara är nu som barnen är små.”

Härskarteknik: Det här är både dubbelbestraffning och skuldbeläggning. Hade du valt att jobba halvtid, är risken stor att du hade fått höra att du håller liv i gamla förlegade ideal. Men när du utbildar dig, och tar dig fram i karriären så låter det som att du väljer jobbet framför barnen. 

Motstrategi: Prata med en klok person, som kan hjälpa dig att distansera dig från kommentaren. Kanske handlar det om den andra kvinnans sorg eller bitterhet över att hon själv aldrig satsat på jobbet, och nu sitter där med trista arbetsuppgifter. Be också din vän att backa upp dig på sociala medier, att skriva något i stil med ”Det där var inte särskilt schysst. Vad menar du egentligen?” Det är mer avväpnande när orden kommer från någon annan.