Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
”Det som fattas nu är att även män börjar ta ställning. Inte bara för vår skull utan även för deras egen”, säger Bianca Kronlöf.
”Det som fattas nu är att även män börjar ta ställning. Inte bara för vår skull utan även för deras egen”, säger Bianca Kronlöf.
”Det som fattas nu är att även män börjar ta ställning. Inte bara för vår skull utan även för deras egen”, säger Bianca Kronlöf.
”Det som fattas nu är att även män börjar ta ställning. Inte bara för vår skull utan även för deras egen”, säger Bianca Kronlöf.

Bianca Kronlöf: ”Ingen jävel ska få kontrollera mig”

Hon lyfter orättvisor och backar sina medsystrar, och hon gör det med ett stort mod och en briljant skärpa. Men liksom så många andra kvinnor har skådespelaren Bianca Kronlöf också levt i en mörk relation präglad av kontroll.

– Jag gick ständigt runt med en klump i magen, säger hon.

Linda Newnham

Bianca Kronlöfs kompis pluggar till personlig tränare och har därför snickrat ihop skräddarsydda träningsprogram till sina tjejkompisar. Det är cirkelträning, där Bianca under några minuter hemma på vardagsrumsmattan ska göra övningar med den egna kroppen som vikt. Men när timern ringde, och hon pustade ut, så såg hon att den lilla ettåriga dottern hade börjat härma allt hon gjorde: Små skojiga armhävningar. Drag hit och dit i de färgglada gummibanden. Struttande försök till hopp …

– Då blev det tydligt att det inte spelar någon roll vad jag säger, det spelar bara roll vad jag gör. Sedan dess har jag funderat på hur jag och min partner behandlar varandra. För om vi inte behandlar varandra väl blir det svårt att säga ”skaffa en partner som är snäll mot dig”. Och jag kan inte säga ”du duger som du är” om jag själv inte tycker att jag duger som jag är. Så jag håller på att göra en självskanning just nu. Vad är det hon ser och hör när hon tittar på mig? Ja, jag har lite kvartssamtal med mig själv, skrattar Bianca Kronlöf.

BIANCA KRONLÖF

Ålder: 36.

Familj: Sambon Petter Oest, dottern Nila, 1.

Bor: I Stockholm.

Gör: Är komiker, skådespelare och författare.

Aktuell: Med boken ”Brev till mannen” och serien ”Deg” på SVT.

På frågan om vad hon har upptäckt hos sig själv som hon gillar svarar hon först med uppriktig förvåning ”med mig själv?”, men finner sig snabbt.

– Jag gillar att jag är optimist och ganska naiv. Jag tänker ofta att ”nu kör vi, det här går bra”, vilket det ofta gör. Fast det är både min bästa och sämsta sida. Den kan vara väldigt bra i jobbsammanhang men dålig i privata. Som när jag tänkt att ”nej, du borde inte alls göra slut med mig, jag ska minsann få den här relationen att fungera”. Eller som när jag var tillsammans med en kontrollerande man. Då sa jag inte att ”om du tycker att jag är så jädra slarvig, dum i huvudet och ful så går jag”. Nej, i stället kickade ett slags envishet in, där jag skulle motbevisa det han sagt.

Räknade med att hon kunde bli straffad i branschen

”Jag skäms inte för att jag har blivit våldtagen” – så lyder de första raderna i Biancas nyutgivna bok, som vänder sig till olika manstyper runtomkring oss.

Många lärde känna Bianca Kronlöf och hennes syrra Tiffany i serien ”Full patte” (där språket var det grövsta SVT någonsin släppt igenom, så systrarna skickades på kurs i hur de skulle hantera eventuella mordhot). Sedan dess har hon figurerat i såväl ”Parlamentet” som ”Tunn is” och nya serien ”Deg”. 

Nu möts vi i en fotostudio i Stockholm inför lanseringen av Biancas debutbok ”Brev till mannen”. Vi skrattar åt att man känner sig osäker på hälsningsnormen just nu. Ska vi armbåga varandra? Ta i hand? Eller slå till på en kram direkt? Bianca pratar snabbt, och associationsbanorna är snabba. Hon säger att hon just den här dagen är förväntansfullt nervös, för när hon kommer hem så får hon sitt första exemplar av boken. Den är en förlängning av de tre Instagram-inlägg som hon publicerade i april efter att ha sett dokumentären ”Persona non grata”, som skildrar Soran Ismails liv efter att han polisanmälts för flera våldtäkter och sexuellt ofredande, anklagelser som han sedan friades från. Bianca talade med återhållna tårar direkt till Soran Ismail och andra manliga kolleger, tryckte på alla mäns ansvar och brödraskapets del i att patriarkatet fortfarande står stadigt.

Jag gillar att jag är optimist och ganska naiv. Fast det är både min bästa och sämsta sida

– När jag och min sambo såg dokumentären om Soran var vi tvungna att stänga av fyra gånger. ”Shit, vad är det vi faktiskt ser? Vad är det här för retorik?” Jag förstod att det kunde ta hus i helvete om jag gick ut och sa vad jag tyckte. Att det innebar stora risker, inte minst ekonomiskt, för det som kan hända i komikerbranschen är att man blir straffad med tystnad, inte får följa med ut på turné och inte får roller. Men samtidigt tänkte jag på Astrid Lindgrens ord i ”Bröderna Lejonhjärta”, om att det finns saker man måste göra även om det är farligt. Annars är man ingen människa, utan bara en liten lort.

Så hon gjorde det. Och inom loppet av två dygn hade inläggen två miljoner visningar. Och nu följs Biancas brev till Soran alltså upp med en hel bok fylld av brev till män: Till den förvirrade, den slaka, den hårda, till den ofödda sonen, till mannen som slår sin flickvän, till honom som aldrig höjt handen … Lugnt och pricksäkert förklarar hon feminismens grunder, och varför den behövs.

Det som fattas nu är att även män börjar ta ställning

– Grejen med #metoo är att alla kvinnor redan visste om det här. Mycket är sådant vi tidigare har viskat till varandra: ”Akta dig för den där chefen, han är känd för att kladda på kvinnliga kolleger.” Det har pågått ett parallellt samtal. Under #metoo berättade vi i stället om det öppet, till männens stora chock. Då insåg jag också hur många feministiska strategier jag och andra kvinnor haft sedan vi var små. Ja, jag blev sexualiserad innan jag ens hade en egen sexualitet när killar tafsade på min kropp. Så man skaffar sig strategier för att hantera den vardagen. Jag tycker det är dags att vi berättar även om dem. Män behöver känna till allt det här för att kunna ta ställning. För det som fattas nu är att även män börjar ta ställning. Inte bara för vår skull, utan även för deras egen. 

Och nu lanserar Bianca Kronlöf kampanjen, #brevfrånmannen tillsammans med organisationen MÄN, som arbetar med att utmana destruktiva manlighetsnormer. I ett Instagraminlägg den 9:e november berättar hon om initiativet. Syftet är att få i gång det viktiga samtalet mellan män. Det blir en digital kampanj samt brevskrivarträffar i Stockholm och Malmö under tre dagar i november. 

Gick runt med ständig klump i magen på grund av relationen

I boken skriver Bianca även ett starkt brev till en före detta partner, som hon öppnar med orden: ”Jag skäms inte för att säga att jag har blivit våldtagen. Det har egentligen inte med mig att göra. Skammen är inte min. Skammen är helt och hållet din.” Och sedan berättar hon om sin erfarenhet av att ha levt i en destruktiv relation. 

Hade han varit våldsam hade jag gått direkt, för våld känner man igen

Exakta detaljer är hon undvikande med. ”Juristerna har sagt åt mig att vara vag, för att man inte ska kunna lista ut vem personen är.” I stället berättar hon att starten på relationen var underbar, och han knöt snabbt och smart ihop dem. Därefter kom inte aggressivitet, utan kränkthet. Han kunde bli extremt sårad om hon jobbade över i fem minuter. ”Jag blir så här upprörd för att jag älskar dig så mycket.” Men kom hon i stället fem minuter tidigt till en grej så var hon ouppfostrad och fick skit för det. Hon skulle minsann komma prick när han sa.

– Hade han varit våldsam hade jag gått direkt, för våld känner man igen. Det som hände var att jag i stället snart gick runt med ett ständigt dåligt samvete och en klump i magen. Till slut gick så gott som all tid ut på att tänka på den här killen, och att göra rätt för honom. Såpass att jag nästan slutade umgås med mina kompisar, för att hålla honom nöjd.

Han skröt ofta om att han var ihop med en feminist – i alla fall när de var ute tillsammans.

– Det är intressant hur de här männen dras till starka kvinnor, det är som en medalj på deras tröja. ”Titta, jag fixar att vara tillsammans med en sån här kvinna.” Men när vi var ensamma fick jag i stället skit för det, där var jag karriärist, okänslig och egoistisk. Och det skapades en stor stress i mig över att jag inte kände igen mig i hans beskrivningar.

Till slut gick så gott som all tid ut på att tänka på den här killen, och att göra rätt för honom

Och här kommer det Bianca tidigare menade är en akilleshäl – för i stället för att säga ”då skiter vi i det här” försökte hon motbevisa honom. Det kom också in våld i relationen, men även våldet var i början svårt att sätta fingret på.

– Det kontrollerande beteendet smög sig in i det sexuella. Och det är intressant, för om någon slår dig i köket är det lätt att förstå vad som händer. Men om en man slår dig när ni har sex under förevändningen att han går i gång på hårda tag – är det då våld?

Till slut gick det ändå inte att förklä det i att det var hårt sex. Så Bianca tog sin feminism och sitt löfte om att inte bli slagen i handen och gick. Hon höll nästan krampaktigt hårt. Men hon gick.

Fick gå i terapi via Brottsofferjouren

När kommentarerna duggar tätt vill Bianca, som är ganska försiktig av sig privat, bli bättre på att stå upp för sina åsikter: ”Jag brukar låtsas att jag är min syrra Tiffany”. Foto: THERESIA KÖHLIN

Du anmälde inte övergreppen på en gång, utan först när #metoo drog i gång. Varför?

– Jag kunde inte se hur en anmälan skulle få mig att må bättre? Han skulle ju ändå inte bli dömd. Men när #metoo hände kände jag att den strategin blev ohållbar. Indirekt skyddade jag ju honom. Hade jag gått till polisen hade han i alla fall fått känna på hur det känns att bli anmäld. Så jag gjorde det till slut, vilket var bra. Det blev inte ens ett rättsfall av saken, men polisen tog mig på allvar och var stöttande. Och via Brottsofferjouren fick jag gå i terapi. Jag fick tolv sessioner helt gratis (ett tips!), och de timmarna hjälpte mig mycket.

Har du sedan dess utvecklat sensorer mot manipulativa, destruktiva män?

– När jag träffade Petter var jag i början väldigt hård med mina gränser och kunde med skärpa i rösten deklarera: ”Jag jobbar över i dag, kanske en hel halvtimme, och det får jag göra.” Varpå han förvånat sa typ: ”Ja, varför skulle du inte få det?”

Och hur var det att ha sex igen?

– Vet du, det pratas ofta om hur mycket man som offer tar skada. Kanske för att vi offer har så svårt för att bli trodda, så vi måste med kraft uttrycka att ”det här är det värsta som hänt mig”. Därför var det skönt att upptäcka att jag kunde njuta av sex. Ibland blev jag ledsen efteråt, för jag insåg hur mycket jag hade låtit någon annan skita på mig. För de flesta killar är ju jättesnälla och gör det man ber om, de går i gång på att vi kvinnor har det trevligt. Nej, för mig handlade det snarare om att jag blev jättenoga, nästan fanatisk, med min egen tid och rätt att få träffa vänner. ”Ingen jävel ska få kontrollera mig.” Ja, jag byggde upp en hel mur, tills Petter fick mig att inse att jag inte behövde den. Jag behöver bara ha en rad pelargoner för att värna min integritet.

Biancas guide: Slagkraftiga svar när män ifrågasätter feminism

När han säger: ”Vadå kvinnor har för lite att säga till om? Hemma hos oss var det alltid mamma som bestämde.”
Då kan du svara: Grattis, mammor bestämmer hemma hos alla. I alla länder och i alla tider. Eftersom hemmet alltid varit tilldelat kvinnan. Feminismen handlar om något större än köket. Den handlar om världen. Om du är nöjd med att det finns mammor som får bestämma hemma hos sig själva är dina krav på bestämmanderätt alldeles för små.

 

När han säger: ”Det finns de som har det värre!”
Då kan du svara: Det är spännande hur andra platser och situationer används för att få stopp på engagemanget på hemmaplan. Logiken är: Den som har blivit tafsad på ska tänka på att det faktiskt finns de som blivit våldtagna. Den som blivit våldtagen ska tänka på att det faktiskt finns de som blivit gruppvåldtagna. Den som blivit gruppvåldtagen ska tänka på att det faktiskt finns kvinnor som blivit kidnappade och lever som sexslavar. Och så vidare. Så alla som har blivit utsatta ska sluta klaga, och den man pratar med behöver inte engagera sig – är det det du menar?

 

När han säger: ”Hatar du män?”
Då kan du svara: Varför tolkar du en kamp mot våld och för jämställdhet som manshat? Det här är intressant. Jag säger ”kvinnor är lika mycket värda som män” och det du hör är ”jag hatar män”. Det känns som att du bestämt dig för vad en feminist är innan vi ens börjat prata och inte lyssnar på vad jag faktiskt säger.

KÄLLA: BOKEN ”BREV TILL MANNEN”

Petter träffade hon på en gala för tv-priset Kristallen för fem år sedan.

– Jag har nog aldrig jobbat så hårt för att få ligga med någon. Jag stötte SÅ hårt och drog alla mina bästa skämt, men inget hände – för han trodde att jag var lesbisk!

Till slut behövde Bianca akut gå och kissa, men var rädd för att denna snygging då skulle dra vidare. Så hur skulle hon få honom att stanna? Jo, genom att be honom att hålla i hennes väska under tiden.

– Medan jag var på toa förklarade min kompis, regissören Anna Vnuk, för Petter att hon hade läst på om förförelselekar, och att det här med väskan var ett klassiskt exempel. Först då gick det upp för honom! Så det är Annas förtjänst att jag fick ligga med Petter, skrattar Bianca.

Dottern gör att Bianca blir mer strukturerad

Det Petter vet, som alla andra inte känner till, är att den drivna feminist som ska få patriarkatet att falla inte alls är lika självklart flytande i vardagen.

– Jag är jättebra på att jobba och hålla deadlines och kan skriva såväl på nätter som på bussen, men jag är svindålig på att betala räkningar, vika tvätt och komma ihåg att vi behöver toapapper. Fast jag har blivit bättre sedan jag fått barn, för jag är så rädd för att sätta henne i skiten. Typ att Nila inte ska få börja skolan för att jag glömt anmäla henne på rätt ställe och i rätt tid.

Vad har du lärt dig om relationer sedan ni fick barn?

– Det har blivit tydligare hur stor skillnad det är mellan dem som får stöd av sin partner och dem som inte får det. De som delar på föräldraskapet och inte. Och de som tror sig dela på föräldraskapet men inte gör det.

Hon säger att man inte bara behöver någon som stöttar, utan även uppmuntrar – som när Bianca började filma tv-serien ”Deg”. Då var dottern Nila nio veckor. Bianca grät på tunnelbanan på väg till jobbet och messade sin partner: ”Jag vet inte om jag klarar det här.”

– Men då sa Petter åt mig att lägga av, att det var helt onödigt att åka dit om jag bara skulle böla. ”Så åk nu dit och ha kul. Vi har det hur bra som helst här hemma.” Det var först nyligen, när jag påpekade hur bra det hade funkat, som han erkände att det inte var hela storyn. Bebisen hade skrikit och han hade haft panik. Men – han sa det inte till mig då, vilket var fint.

Har du fler tips i rockärmen?

– Ja, vi har bestämt att vi inte får tävla om vem som är tröttast och att vi ska säga tack till varandra ofta: ”Tack för att du byter blöjan. Tack för att du tog den där barnvagnspromenaden, så jag fick prata ostört med min kompis.”

Som komiker är Bianca oavbrutet kaxig men privat av en försiktigare sort. Hon vill gärna få folks gillande, och om någon blir arg på Bianca, blir hon närmast … förvirrad.

– Jag kommer från en familj där man inte bråkar, vilket är både bra och dåligt. Det är lugnt, men det innebär också att jag inte riktigt vet hur man gör. Jag blir jättenervös och förstår nästan inte vad som händer när folk blir arga. Men jag har kommit på lösningen, och det är att man pratar, pratar, pratar i relationen, för då finns det inte så mycket att ha konflikter om.

Men hon försöker parallellt med det öva på att säga emot. Framför allt när hon känner att en fråga är viktig, då måste hon stå upp för både sig själv och sin åsikt.

– Då brukar jag låtsas att jag är min syrra Tiffany, och så funderar jag på vad jag hade velat att hon gjorde i samma situation. 

Biancas 3 tips för att stärka sig själv

Bianca hämtar kraft i Astrid Lindgrens ord i ”Bröderna Lejonhjärta”, om att det finns saker man måste göra även om det är farligt. Annars är man ingen människa, utan bara en liten lort. Foto: THERESIA KÖHLIN

1. Välj ditt umgänge med omsorg. Omge dig med människor som visar dig respekt, som tycker att du är värd något. Och motsvarande: Sluta umgås med folk som behandlar dig som skit. Visa dig själv den respekten.

2. Beröm dig själv. När jag och min syrra Tiffany jobbar så gör vi alltid det. Oavsett om det heter att ”det här var en bra arbetsdag, vilka fantastiska idéer vi kom på” eller ”den här dagen var så jädra jobbig, så vad duktiga vi var som tog oss igenom den”.

3. Träna mycket. Det är svinviktigt när du vill lära dig något. Om du nöter text så sitter den snart. Om du övar på att göra armhävningar så kan du sedan göra fler. Samma sak gäller om du vill växa som person: öva, öva, öva.

LÄS OCKSÅ: Sanna Lundell: ”Jag äger rätten till min egen lycka” 

LÄS OCKSÅ: Programledaren Sofia Rågenklint om sitt medberoende