”Hela min kropp skriker efter din lilla varma hand”
Toves son Theo dog när han var åtta år gammal. Kvar var Tove med en avgrundsdjup, ofattbar sorg. När det var som mörkast visste hon knappt om hon skulle orka. Men sakta vände det. Nu vill Tove ge hopp till andra som förlorat en närstående.
– Det finns liv och lycka, trots att den har sorgkant, säger hon.
Paniken kom där på krematoriet. Tove Oddsdotter stod vid sin sons kista. Locket skulle läggas på. Det kändes omöjligt, för det innebar att det var sista gången hon skulle se honom. Men hon stod kvar, och följde sedan med när den lilla kistan rullades in rummet med brännugnarna. Satt på en hård stol, och såg när porten öppnades, när kistan matades in i lågorna. Porten stängdes. Tove satt kvar.
– Jag är en visuell person, så jag behövde vara med och se när han åkte in i elden, se askan, för att förstå. Jag hade också varit med från första stund, från befruktelsen, vi var i symbios Theo och jag, så jag behövde få vara med hela vägen.
Är du redan prenumerant, logga in för att läsa.Logga in
Expressen Premium - Digital prenumeration
amelia är nu en del av
Prenumerera på Expressen Premium för att ta del av allt vårt innehåll.
- Första veckan är gratis för alla nya prenumeranter
- Därefter är priset 89 kr/mån
- Digital tillsvidareprenumeration
- Ingen bindningstid – säg upp online när du vill
Genom att klicka på "STARTA PREMIUM" godkänner du Bonnier News AB:s (org.nr. 559080-0917) prenumerationsvillkor för Expressen Premium och bekräftar att du tagit del av personuppgiftspolicyn. Av tekniska skäl kan ett belopp på 1 kr komma att reserveras på ditt konto, men betalas tillbaka inom kort.
