”Krislåda är lika självklart som en brandvarnare”

Journalistens Anna-Maria Stawreberg var på en middag för ett par år sedan och fick frågan om hon visste vad hon skulle göra vid en nationell kris, eller ett krig. 

– Jag svarade att jag skulle dra till landet, förstås. Men min kompis informerade mig om att om strömmen går, kommer du ingenstans, säger hon. Då sitter vi fast där vi är. Vi kan inte tanka. Inte betala med kort. Inte laga mat. Det kommer inget vatten ur kranarna och det går inte att spola i toaletten. Eller ladda mobilerna. Det blir kallt och mörkt.

Att ha mat och förnödenheter hemma var en självklarhet för äldre generationer

Redan då, för flera år sedan googlade Anna-Maria på katastrofer. Hon läste på Civilförsvarsförbundets och MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hemsidor.

– Jag insåg att vi alla bör förbereda oss och vi behöver känna till att samhället inte har resurser att hjälpa friska människor. Vi behöver också känna till vad det innebär med hemberedskap.
MSBs rekommendationer är att var och en ska kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. Om du har det du behöver under de första dygnen, får du tid att tänka över din situation så att du kan fatta viktiga beslut om ditt fortsatta agerande. 

Vi ska alla alltså ha mat och förnödenheter hemma för tre dygn, något som var alldeles självklart för våra mor- och farföräldrar, men inte alls lika självklart i dag.

Idag tar vi för givet att vi kan åka och handla vilken tid på dygnet som helst. Men: Det räcker med att mattransporterna till butikerna inte kommer fram under en dag för att det ska bli urplockat i hyllorna.
Att tänka i termer att det skulle inträffa en katastrof blir snabbt obehagligt. En tanke som man gärna skjuter undan. Men de senaste veckorna har just den här frågan fått ny aktualitet och debatterna i medier och på sociala medier är intensiva, liksom samtalen kring lunchborden och i tv-soffan. 

– Googlar du prepping får du upp ”zombieinvasion” , men den risken är förstås minimal. Just nu är det oron kring ett förestående utökat krig i Europa som gör oss oroliga. Ett scenario vi inte har upplevt på flera decennier. De som är unga idag har inte den erfarenhet som deras mor- och farföräldrar har. 

Men förutom oron för krig, så finns andra skäl att försäkra sig om en ökad trygghet inför flera tänkbara scenarier. Snökaos och oväder, översvämningar på grund av till exempel dammbrott, solstormar, isstormar, cyberattacker, störningar i transportssystemet. 

Anna-Maria Stawreberg liknar förberedelserna med att ha en brandvarnare hemma. En självklarhet. Även om vi inte tror att den ska komma till användning.

– Redan under pandemin väcktes de här diskussionerna, i samband med att vi fick rekommendationer att att ha mat hemma för att klara en tid i karantän. Och naturligtvis är det en högaktuell fråga nu i samband med kriget i Ukraina. Vi känner starkt med den ukrainska befolkningen som sitter instängda i skyddsrum, och där föräldrar tvingas att köa i timmar för att få mat till sina barn. 

Men att diskutera vikten av att förbereda sig genom att ha mat, batterier, mediciner hemma, utan att skrämmas är naturligtvis svårt, menar hon.

För Anna-Maria överväger tryggheten att vara väl förberedd inför en kris eller ett krig. Men självklart finns det inget skäl att vi ska få panik. Då gör vi inte kloka val. 

Om så många som möjligt förbereder sig, så räcker mat och förnödenheter till alla

– Tvärtom, genom att förbereda sig i tid, då ser vi till att det finns mat och annat kvar i affärerna för dem som verkligen behöver det. Då minskar risken för att hyllorna i matbutikerna ska komma att gapa tomma. 

I den bästa av världar behöver vi inte använda maten och de andra förnödenheterna som vi har lagrat. I den bästa av världar kan vi bara se det som ett reservlager att ta till i slutet av månaden, regniga dagar då vi inte orkar gå och handla eller dagar då vi känner oss för krassliga för att gå till affären. 

– En del hävdar fortfarande att det är egoistiskt att bunkra upp med ett förråd hemma. Jag hävdar bestämt att det är tvärtom: Om så många som möjligt förbereder sig i god tid genom att följa myndigheternas rekommendation att ha mat, läkemedel, vatten och batterier för en vecka, då gör vi ett solidariskt val. 

LÄS OCKSÅ: 9 säkra tecken på att du har blivit tant 

LÄS OCKSÅ: ”Jag blev varnad – han var en välkänd häradsbetäckare”