Izabella Scorupco berättar att hon hade lagt ner tankarna på att träffa kärleken igen. Då mötte hon Karl.
1 AV 2
”Det fick inte handla om konflikter”
2 AV 2
Izabella Scorupco berättar att hon hade lagt ner tankarna på att träffa kärleken igen. Då mötte hon Karl.

”Jag misskötte min mentala hälsa i flera år”

Efter sin andra skilsmässa visste Izabella Scorupco inte hur hon skulle gå vidare i livet. Tiden gick och hon la ner tankarna på en ny relation. I stället tyckte hon att det var skönt att sitta i tv-soffan med sina hundar och slippa behöva anpassa sig.

Då slog kärleken till. Första gången Izabella träffade sin man Karl Rosengren skrattade de åtta timmar i sträck. Sedan den dagen är de förälskade, och nu har de varit gifta i tre år.

– Varje gång vi ses blir vi nästan lite nykära, säger hon.

Åsa Görnerup

När Izabella Scorupco tackade ja till att medverka i ”The Journey – 15 dagar i Nepal” bestämde hon sig för att vara sig själv till hundra procent.

– När allt kändes som värst, då jag såg ut som ett utskitet päron efter flera dagar med sömnbrist och sprängande muskelvärk, så kände jag: Så här ser man ut på en sådan här typ av resa. Att inte förskönas av bra ljus eller filter var väldigt nyttigt och på riktigt. Jag får se galen ut just nu, då jag får en kamera uppstoppad i ansiktet när jag är skitig, svettig eller precis har vaknat – this is me! Att släppa på allt var väldigt skönt.

Izabella ler. Den långa blonda luggen och högt uppsatta tofsen får henne att se ut som en filmstjärna från 60-talet, där hon sitter uppflugen på en barstol i tv-bolaget Viaplays entré.

I programmets första avsnitt upplever Izabella att hon blir en person hon ogillar att vara.

– Jag känner inte igen mina egna uttryck. När jag lyssnar på någon ser jag ut som jag svalt en sur citron. Jag var nog lite på spänn över allt det okända och lite i chock över att inte få den egentid jag annars behöver. Det var en ny upplevelse att kameran var med mig dygnet runt under mina mest privata stunder. Det var lärorikt att titta på, att se hur jag uttrycker mig och reagerar med märkliga ansiktsuttryck, miner och konstigt tonfall.

Izabella Scorupco med Kristina ”Keyyo” Petrushina, Peter Stormare, Roy Fares, Therese Alshammar och Alfred Svensson i ”The Journey – 15 dagar i Nepal”. Foto: Linus Bokehsius / Söndag

Men snart börjar Izabella utstråla ett lugn i serien.

– Vi vande oss snabbt vid att koppla bort kamerorna. Att inte utsättas för den vardagliga stressen var otroligt bra för mitt välmående och gjorde även en stor skillnad i mina ansiktsuttryck.

Vandringen tillsammans med Peter Stormare, Therese Alshammar, Roy Fares, Kristina ”Keyyo” Petrushina och Alfred Svensson blev en livsresa för Izabella. Sex timmar om dagen vandrade de. Telefonerna var oladdade och de sov i tält eller tehus utan el. De levde med solen, la sig när den gick ned vid 19.30, 20, och vaknade med ljuset klockan 5.

Izabella Scorupco

Ålder: 52.

Gör: Är skådespelare och modell.

Bor: I villa i Hollywood Heights, Los Angeles, USA.

Familj: Maken Karl Rosengren, 50, entreprenör i bland annat spelindustrin. Dottern Julia, 24, med före detta ishockeyspelaren Mariusz Czerkawski. Julia har en dubbel examen i sociologi och media vid Berkeley. Sonen Jakob, ”Kuba”, 19, med Jeffrey Raymond, filmpressagent. ”Kuba” studerar vid universitetet i Colorado. Karls barn.

Aktuell: Medverkar i ”The Journey – 15 dagar i Nepal”, åtta avsnitt som just nu visas på Viaplay. Spelar in Netflixserien ”Barracuda Queens”, som har premiär under 2023. Berättelsen är inspirerad av verkliga händelser om den så kallade Lidingöligan.

– Bara efter några dagar var jag fylld av en fantastisk energi. Att ha dagliga rutiner och inte vara stressad över saker, som att svara på mejl eller följa dåliga nyheter på tv, gör en oerhörd skillnad. Fast jag älskar att vara uppe sent är jag säker på att det är mycket nyttigare för kropp och själ att ha tidiga sovrutiner för att vara piggare i huvudet på dagen. 

Det var en andlig upplevelse. Vi bara gick och gick.

Innan inspelningen funderade Izabella, som beskriver sig själv som högkänslig, hur det skulle gå att vara runt människor hela dagarna, utan att någon gång kunna dra sig undan. Även om hon lever för samtal, blir hon ofta utmattad av för mycket stimulans och längtar efter lugnet. 

– Men det här blev nåt annat, det var en sådan andlig upplevelse. Vi bara gick och gick varje dag, för det mesta i svår terräng där varje steg var påfrestande. Det blev en form av lång meditation varje dag. 

Efter resan kände Izabella en oerhörd närvaro och klarhet och en koncentrationsförmåga som hon inte haft på 20 år. 

När hon kom hem från Katmandu fick hon manuset till Netflix-serien ”Barracuda qeens”. Izabella, som spelar mamman till en av huvudkaraktärerna, läste manuset till de sex avsnitten på två timmar – något som annars skulle ta flera dagar. Alla dagars meditation hade rensat hennes hjärna.

Izabella beskriver sig som högkänslig. ”Jag har nog alltid tyckt att bråk är jobbiga och har haft svårt att skaka av mig konflikter”, säger hon. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

– Efter resan blev det tydligt att jag misskött min mentala hälsa i många år. Som högkänslig har man en tendens att övertänka, överanalysera saker och inte kunna släppa. Jag har växt upp i en harmonisk relation med min mamma och inte haft syskon att bråka med, vilket jag tror är nyttigt när man kommer ut i det riktiga livet. Jag har nog alltid tyckt att bråk är jobbiga och har haft svårt att skaka av mig konflikter, så som de flesta runt mig gör. 

Jag känner ofta skuld över att jag inte kan köra på i samma tempo, men vi har lärt oss att ge varandra utrymme.

Izabella beskriver sig som en extrovert introvert. 

– Jag ser det inte som ett handikapp, snarare en superpower. Jag är mer lyhörd än många andra och ser att någon inte mår bra innan andra gör det. Min man är ganska aktiv och blir ofta rastlös, vilket jag avundas honom. Jag känner ofta skuld över att jag inte kan köra på i samma tempo, men vi har lärt oss att ge varandra utrymme och uppskattar våra olikheter. Vi låter varandra göra saker på egen hand. Han i sitt höga tempo medan jag drar mig undan ibland och njuter av lugnet och tystnaden. 

Förutom att hon och maken Karl Rosengren bor i Los Angeles har de en lägenhet på Östermalm mitt i Stockholm. I Los Angeles bor Izabella och maken i Hollywood Heights, ett område som ligger uppe i bergen, 

– Där är jag bortskämd med världens härligaste, vackraste utsikt över hela Los Angeles. När jag och min man träffades för nästan fem och ett halvt år sedan bestämde vi fort att vi ville köpa ett gemensamt hus. Det är vår relationsbas när vi flyger och far.

Izabella, som jobbar med olika film- och tv-produktioner, kan vara borta i flera månader ibland, medan Karl har sina barn i Sverige. Barnen hälsar också på dem i Los Angeles.

– Vi är ett ganska flackande par och det fungerar fint. Jag tror att det är lite nyttigt för en relation att längta efter varandra. Varje gång vi ses blir vi nästan lite nykära. Det är väldigt härligt. Vi tar inte varandra för givet, respekterar varandra mycket och har en kemi som funkar.

Med stora kärleken Karl Rosengren. ”Jag kallar honom för min Mora-italiano. Han kommer från Mora och är dalmas, men pratar som en italienare.” Foto: Instagram @izabellascorupco / Söndag

– Karl är otroligt bra på att kommunicera. Klok, bra på att lyssna, prata och har rätt värderingar om livet. Han är bra på att lösa konflikter och har mycket tålamod med det mesta. Han är också fruktansvärt rolig.

För Izabella är just humorn avgörande.

– Om jag inte kan skratta med eller åt min man så försvinner attraktionen. Kalle försöker inte vara rolig, han bara är. Jag kallar honom för min Mora-italiano. Han kommer från Mora och är dalmas, men pratar som en italienare. Det är mycket händer och så, fast med Mora-förnuft.

De träffades i Los Angeles genom en tjejkompis, som sa till Izabella att hon och Karl måste ses: ”Ni skulle passa så bra ihop och kan åka och fika.” Izabella tänkte inte mer på det.

– En dag träffades vi, skrattade åtta timmar i sträck och lyssnade på exakt samma musik, och sedan den dagen är vi förälskade. 

Izabella delar sin tid mellan Sverige och USA, med ett hem på Östermalm i Stockholm och ett i Los Angeles. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Hur kändes det att gifta sig för tredje gången?

– Det kändes magiskt och jag hoppas självklart på tredje gången gillt. För nu har jag gift klart mig. Sedan älskar jag människor som inte bryr sig och går på lust, man ska ta vara på det man känner. Känns det rätt så ska man slå till utan att tänka på vad andra tycker om en. 

Innan Izabella mötte Karl var hon bekväm i att leva ensam. Visst hade hon stött på trevliga män, men hon var inte sugen på att ha en relation med dem.  

– Jag skulle aldrig kunna gå in i en relation som känns halvdan. För att jag känner mig ensam eller för bekvämlighetens skull. Då är jag hellre ensam.

Hur fungerar livet i stjärnfamilj?

– Mina barn är självgående. De går på college, har jobb och lever sina egna liv. Med yngre barn som Kalles får man ta ett steg tillbaka och respektera sättet barnens föräldrar uppfostrar dem på och jag anpassar mig så gott jag kan.

För egen del är hon tacksam över att hennes exman har en fästmö som har en fin relation med hennes son. Hennes utgångspunkt är att barnen aldrig kan ha för många vuxna i sina liv som älskar dem, det är en trygghet och lycka för alla inblandade.

Har du en bra relation till dina exmän?

– Vi har absolut en okej relation, så som den ska vara. Mina barn har föräldrar som är vänner och alltid kan prata med varandra om olika lösningar gällande barnens liv, skolor, kostnader eller det barnen behöver hjälp med. Vi har alltid delat på allt och umgås gärna med varandra när vi hälsar på varandras familjer.

Att hon och Karl inte har några gemensamma barn tycker Izabella är skönt. De får vara vuxna ihop och slipper höra kommentarer som: ”Nu får du ta över, jag måste få egentid.” Kommentarer som lätt leder till att man börjar irritera sig på varandra och glider isär. Man blir någon man inte vill vara, menar hon.

– Den tid jag och Kalle har tillsammans är vår tid. När vi har Kalles barn tar vi vara på de dagarna.

Hur ser ditt liv ut i Los Angeles?

– Jag lever mitt drömliv och är kanske en av de bästa människorna på att göra ingenting. De flesta är rädda för ”fear of missing out”, det är inte jag.

Journalisten Åsa Görnerup efter intervjun med Izabella. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

 

Tre händelser som påverkat Izabellas liv

Med Pierre Brosnan på premiären av Bond-filmen ”Golden eye” 1995. Foto: Rolf Höjer/TT / TT NYHETSBYRÅN

1. Att bli mamma

– Det finns ingen annan dag man minns lika starkt som när man ligger där med sitt barn i famnen. Jag saknar alltid mina barn otroligt mycket när jag är ifrån dem. Jag har svårt att släppa saker, kollar hur allt funkar där hemma och oroar mig lite för mycket, men det är bara så jag fungerar.

– Min dotter Julia och jag är väldigt nära. Att hon växte upp med mig efter separationen är det finaste jag varit med om. Hennes pappa, som var professionell hockeyspelare under vår separation, spelade och flög hela veckorna, men de träffades så mycket de kunde när han var ledig. Hon är lite som jag. Känslig, överanalyserar och har bestämda åsikter om var hon känner sig trygg. Jag är så glad att hon fått växa upp med sin ”jobbiga” brorsa Kuba, som snott chipsen och bråkat om läsken. Det är livet.

– För kanske tre år sedan började min son bli den här helt underbara, mjuka, känslosamma killen som ville prata med mig om livet, kärleken och hur tjejer tänker. Innan dess har han varit väldigt grabbig och råkat sparka många fotbollar och tennisbollar i huvudet på mig. Det skrattar vi mycket åt nu. Jag är så överöst med kärlek från min son, som kompenserar för alla blåmärken och omöjliga göra-läxor-kvällar. Det är väldigt vackert att få vara med om.

2. Rollen som Bond-brud

– En produktion som förändrade mitt liv drastiskt är självklart Bond-filmen ”Golden eye” 1995, där jag spelade Bondbruden Natalya Simonova. Ett häftigt minne som ger mig gåshud är när jag ser bilder där jag står med Pierce Brosnan och Tina Turner, den kvinnan är en av mina absolut största idoler. När prins Charles kom in skulle vi niga, vilket Tina inte ville först, men till slut gjorde hon det vackrare och mer nobelt än någon annan tidigare. Det var overkligt.

– ”Golden eye” var Pierce Brosnans första Bond-film. Jag fick träffa honom som sitt mest ödmjuka och mest oförstörda jag. Han hade precis förlorat sin exfru i livmoderhalscancer. Fortfarande är han en av de finaste i världen, men just då var allt så nytt för oss alla. 

– För att söka till rollen som Bond-brud spelade jag in mig själv på band hos en rollbesättare i Sverige. När de tittade igenom bandet i Bond-studion såg jag exakt ut som tjejen de ritat på sitt storyboard. Just då spelade jag in ”Petri tårar” på Gotland. De kom dit och jag gjorde en audition. Veckan därpå frågade de om jag kunde komma till London och träffa regissören. Jag läste en scen i Bond-studion och efteråt sa Martin Campbell: ”Here she is. Natalya is in the house.” Jag fattade inte att jag fått rollen, när ett gäng på 50 personer plötsligt rusade in och sprutade med champagneflaskor.

På fest med pojkvännen Karl Rosengren när de nyligen hade träffats, bilden är från 2018. Foto: Hans Shimoda/TT / TT NYHETSBYRÅN

3. Kärleken Karl

– Kärleken i dess vackraste form kommer när du minst anar det. En stor händelse i mitt liv var när jag träffade min man för lite över fem år sedan. Jag hade lagt ner tankarna på en relation. Brydde mig inte och tyckte det var skönt att inte behöva anpassa eller ändra på mig. I stället tyckte jag att det var mysigt att sitta med mina hundar och titta på tv-serier, jag hade mina fantastiska barn och kunde åka på resor med mina vänner.

– Det är mäktigt att få vara med om en så stor kärlek i livet. Vill man fälla omkull mig som man och få mig att bli förälskad, ska man få mig att skratta och kunna kommunicera. Karl är den roligaste jag vet och vi fortsätter att skratta.

Izabella om...

… Att bli äldre: 

– Jag har alltid sagt att jag ser fram emot att bli äldre, men jag skulle inte tänka på det fullt så mycket om inte alla andra gjorde det åt en. Väldigt många säger: ”Men är du 52 år? Det skulle jag aldrig kunna tänka mig.” Jag förstår att folk vill säga något fint, men jag fastnar och tänker: ”Shit, är det många år?” Jennifer Lopez är 53 och hon har aldrig sett coolare och snyggare ut. Det är vad man gör det till.

… Sin mamma: 

– Jag saknar mamma hela tiden när jag är i Los Angeles. Jag har haft tur i livet som har en så fin relation med min henne.

… Botox-vanorna: 

– Alla får göra precis som de vill. Själv har jag provat botox flera gånger, men tycker inte om den stela känslan och att inte kunna röra på mitt ansikte. Jag tycker att folk som håller på med för många olika ingrepp ofta ser ännu äldre ut. Det blir knasigt när en kvinnas ansikte inte går ihop med halsen, nackpartiet och händerna. Det finns inget läskigare än ett ansikte som är orörligt. Som skådespelare ska man uttrycka känslor och då måste hela ansiktet vara med.

LÄS MER: Stefan förlorade sin dotter Ebba i terrorattentatet på Drottninggatan – nu vill ha bli pappa igen 

LÄS MER: Skandaler, svek och sann kärlek – sagan om prins Charles och Camilla Parker Bowles