”Jag hatar att bli äldre – finns inget positivt”
Programledaren Sofia Wistam, 56, växte upp på en ö med sin pappa. Ett fritt och roligt liv – men också hårt. Flera gånger gick hon genom isen på väg till skolan, men tog sig upp själv med isdubbar.
Den attityden har följt henne genom livet.
– Simmar jag in i en vägg, tar jag simtag åt andra hållet. Jag ältar inte, har ingen ångest och ingen vägg att brottas med, säger hon.
Åldrandet, däremot, är inget hon ser ljust på.
Snön gnistrar i solen och utomhus är det 15 grader kallt. Sofia Wistam befinner sig i Sälen för att spela in nya programmet ”Stugdrömmar”, där snickarteamet håller på att renovera ett gammalt båthus i Sörsjön.
– Vi förvandlar båthuset till ett mysigt sommarrum. Det kommer bli jättefint, säger Sofia entusiastiskt på telefon.
Hon sitter i bilen på väg till hotellet för att ta en paus. Att spela in programserien har varit härligt, tycker Sofia. De har rest runt i hela Sverige och sett regnbågar, sälar och norrsken. Ofta har stugorna legat på svårtillgängliga platser, som är svåra för stugägarna att renovera.
– Att få dit material är bökigt och dyrt. Det krävs mycket muskler och pengar för att ens klara av att fixa till stugorna, som ofta gått i arv.
Sofia Wistam
Ålder: 56.
Gör: Programledare, poddare, smyckesdesigner.
Bor: Villa på Lidingö utanför Stockholm.
Familj: Magnus Wistam, 54, som hon har sönerna Texas, 18, och Lennox, 16, med. Sonen Kid, 30, med Thomas ”Orup” Eriksson. Dottern Sindy, 22, med Anders Rahm.
Aktuell: Programledare för nya programmet ”Stugdrömmar”, premiär 1 februari på Kanal 5 och discovery+. Podden ”Wahlgren & Wistam” tillsammans med Pernilla Wahlgren. Släpper löpande smyckeskollektioner.
Sofias roll i programmen är att ta reda på historierna kring husen.
– Båthuset var byggt av en morfar. Precis vid Sörsjön fanns det en liten kille som hette Jon, som var på fäboden med sina syskon 1850. När det kom en björnhona med sin unge gick Jon fram och försökte mata dem med lingon. Det resulterade i en sång, ”Mors lilla Olle”. Sådana guldkorn får man på nästan varje plats.
Ett annat hus, som de renoverat, var en före detta biologisk station precis vid strandkanten på Hallands Väderö. Ägarens föräldrar hade cyklat dit från Stockholm. För att ha råd att köpa huset för 8 000 kronor fick mamman sälja flygeln.
En stuga låg på ett fjäll nära Treriksröset. Varje dag fick tv-teamet gå nästan en och en halv timme för att komma fram till huset, och allt byggmaterial fick flygas dit med helikopter.
Själv förverkligade Sofia sin stugdröm när hon köpte ett hus i Stockholms skärgård för tre år sedan.
– Jag är uppvuxen på en ö och har alltid en längtan till havet. Att titta ut över vatten ger mig en frihetskänsla.
Som liten bodde Sofia med sin pappa på Storholmen utanför Lidingö. Det var ett roligt och utmanande liv för ett barn, men också hårt. Bland annat gick Sofia genom isen några gånger på väg till skolan, men lyckades ta sig upp med isdubbar. En riktigt otäck upplevelse som hon aldrig berättade för sin pappa, som var psykiater och inte den som curlade.
När Sofia hittade stugan i Sandhamn på Hemnet såg det ut som att den redan var såld. En tid senare hälsade hon på bekanta på ön och såg att den fortfarande var till salu. Sofia kontaktade ägaren och fick köpa huset.
– Jag föll för att Sandhamn innehåller så mycket. Det är en nöjesmetropol och finns mycket som lockar. Jag tycker också om hus som ligger högt och härifrån tittar man ut över hamnen. Det gör jag även hemma på Lidingö.
Sportstugan på 75 kvadrat är byggd på 1920-talet och ligger i Seglarstaden, omgiven av 30–40 små hus i samma stil. Från början var de bostäder för besättningarna som seglade här.
Tidigare hade Sofia och maken Magnus Wistam sommarställe på Gotland. Även om hon tycker att ön är fantastisk var hon tvungen att vara bilburen på Gotland. På Sandhamn är det gångavstånd till alla bekvämligheter som affär, restauranger, bar, padelbana, gym, stränder, båtliv och vänner.
Om jag sa att jag kopplar av helt skulle jag ljuga, men jag gillar ju puls och att vara mitt i smeten.
Lantstället ligger också närmare hemmet på Lidingö.
– Det är lättare att få med oss våra tonåringar, även om de inte vill umgås med oss föräldrar längre. Att vattnet är kallt i ytterskärgården gör inget. Jag är en badkruka var jag än är.
På lantstället kan Sofia släppa vardagsstressen och vara mer närvarande med familj och vänner. Även om hon jobbar med podden och smyckena, lämnar hon radio- och tv-livet.
– Jag har svårt att varva ner. Om jag sa att jag kopplar av helt skulle jag ljuga, men jag gillar ju puls och att vara mitt i smeten. Min man skulle kunna bo mer öde, men jag dras till ett sammanhang.
Just nu befinner sig Sofia i en extremt intensiv arbetsperiod och längtar efter lite ledighet.
Hur handskas du med stress?
– Jag hanterar det som en guldfisk och simmar runt. Simmar jag in i en vägg, tar jag simtag åt andra hållet. Jag ältar inte, har ingen ångest och ingen vägg att brottas med. I stället lever jag för stunden och tar en dag eller vecka i taget.
Livet går fort för mig. Jag tror att jag kanske missar saker för att jag inte sätter mig ner och tar in min omgivning.
Sofia ser sig om en arbetshäst som bara jobbar på och sällan blir stressad över att det är mycket att göra.
– Folk i min närhet undrar över hur jag fixar allt och blir stressade när de ser mitt schema. Livet går fort för mig. Jag tror att jag kanske missar saker för att jag inte sätter mig ner och tar in min omgivning. Mina barn har beskrivit det som att jag är i ständig rörelse, precis som vissa hajar. Hemma har jag en haj i taket som får symbolisera det.
Sofia betonar att hon också har ett kul liv. Att det ena ger det andra.
Har du fortfarande samma energi och hunger som när du var yngre?
– Ja, jag är svår att mätta. Nu när jag har stora barn öppnas nya kapitel.
Att Sofias barn börjar bli stora är en dubbel känsla för henne. Det är tråkigt att de flyttar, tycker hon. På samma gång är hon stolt, glad och tycker att barnen presterar bra. Hon vill att de ska våga ge sig av och ge sig ut i världen, annars skulle hon bli orolig åt andra hållet.
– Min 18-åring funderar på att plugga i USA. Det är jobbigt, men jag förstår hans känsla. Samtidigt som jag har separationsångest, uppstår något helt nytt. Om bara några år har vi inga barn hemma. Med det kommer möjligheter till ett annat liv.
I ”Sommar i P1” 2020 berättade Sofia att hennes dotter drabbades av narkolepsi efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan som bröt ut 2009. Då var Sindy nio år gammal.
Hur mår din dotter Sindy i dag?
– Hon mår bra. Det är ju som det är. Hennes liv är stukat av narkolepsin, men hon är supertapper, cool och duktig. Sindy kämpar med att försöka leva ett så normalt liv som möjligt. Det är en livslång kamp och inget hon någonsin kommer bli frisk ifrån. Just nu tittar hon på olika konstskolor runtom i världen och jobbar med mina smycken parallellt. Hon är jätteduktig och jobbar efter sina möjligheter. Hennes drömmar är det inget fel på, om man säger så.
Jag är trygg i mig själv, vågar misslyckas, vågar igen och vågar be om hjälp.
Nyligen kom Sofia ut med en ny smyckeserie, ”Arrow”. Med den vill hon symbolisera känslan att våga sikta på nya mål. Ha mod att spänna bågen igen, oavsett om det gäller jobb eller relationer.
Du har också en kollektion, som du döpt till ”Pussy Power”. Hur är det med din egen pussy power?
– Jag vill gärna se mig som en stark person med aptit på livet. Det finns en stark kraft i mig och jag har både bra självkänsla och självförtroende. Jag är trygg i mig själv, vågar misslyckas, vågar igen och vågar be om hjälp. Man behöver faktiskt inte klara allt själv.
Det finns inget positivt med att bli äldre.
Vad som har präglat Sofia att bli så har hon ingen aning om. Hon antar att det beror på uppväxten och allt annat som format henne som människa. Familjen och vännerna omkring henne.
Hur tycker du det är att bli äldre?
– Jag hatar att bli äldre och vill vara 25. Det är urtråkigt att bli gammal, få ont i kroppen, behöva sova mer, bli mer bakis. Det finns inget positivt med att bli äldre.
Men tycker du inte att självkänslan blivit bättre med åren?
– Nej, den var likadan förut.
Hur hanterar du kroppsliga förändringar?
– Jag ältar inte, eftersom det är så jag är. Om du tittar på dig själv nu och är missnöjd, vad ska du då tänka om dig själv om tio, 20 år? Att bejaka och gilla sig själv är det sexigaste som finns. Det är bara att gilla läget. Jag är väldigt trygg i mig själv och behöver inte sminka eller piffa mig när jag inte jobbar. Jag kan handla i ”onepiece” utan smink och struntar fullständigt i vad folk tycker och tänker. Så är Pernilla Wahlgren också. Hon är sig själv. När vi tar bilder för vår podd, är det inte så att vi måste sätta på smink och retuschera. Vi syns i så många olika sammanhang. Det går inte att låtsas.
Hur förhåller du dig till skönhetsingrepp?
– Alla gör som de vill, men risken är att börjar man fixa en sak och opererar ögonlock, mage eller rumpa, är det lätt att bejaka missnöjet. Man blir aldrig nöjd och förflyttar bara missnöjet. Jag ser en risk med att man försöker köpa sig ur att kroppen förändras. En väninna ältar saker hela tiden och frågar om jag tycker att hon ska operera hakan eller ögonen. Ja, men gör hon det kommer hon att hitta ett annat fel som tar samma energi. Man kan inte operera allt. Eller det kan man väl, om man är Kim Kardashian.
Att Sofia har en livspartner som bekräftar henne och får henne att känna sig trygg, gör henne ännu tryggare i sin kropp, tror hon.
Under 2023 firar hon och maken 20 år som gifta.
Vad har ni för kemi?
– Magnus är väldigt nyfiken, rolig och otroligt tillåtande. Han känner mig så väl och låter mig vara i ständig rörelse utan att reta sig på det. Han är en bra partner för mig och vet att jag har den här rastlösheten. När jag reser och jobbar och jobbar så försöker han inte ändra mig. Vi passar varandra.
Vad ger du Magnus?
– Jag tror jag är påhittig, rolig, kreativ. Det händer mycket runt mig jämt.
Hur tar du och Magnus hand om varandra?
– Det är en balansgång mellan att göra sin egen grej och familjegrejen. Han är hårdare med att vi ska äta tillsammans hela familjen. Magnus är bra på att ta tag i mig, säga att jag får skärpa mig och styra upp när jag styr ifrån. Få oss att göra något ihop. Det är så lätt att sugas upp när man har mycket jobb och plötsligt har man inte gjort något tillsammans på länge.
Vad tänker du kring livet framåt?
– Just nu fortsätter jag bara och har inget annat i sikte. Jag har så många järn i elden. När ungarna börjar röra sig flyttar vi kanske in till stan.
LÄS MER: Linda Skugge: ”Livet utan småbarn är ensamt och tiden oändlig”
LÄS MER: Renée Nyberg: ”Den mäktigaste känslan jag varit med om”
