Heja kärleken och heja träning! Möt tre par som berättar om sitt gemensamma intresse för träning.
Heja kärleken och heja träning! Möt tre par som berättar om sitt gemensamma intresse för träning. Foto: PRIVAT

Kär och träningsgalen: Tre par som stärker relationen med träning

Josefine hittade sin Daniel i ett ruffigt källargym. Ulrika fattade tycke för gymmets PT. Och för Charlotte växte känslorna fram under tiden hon coachade Pär som ville springa milen på under 40 minuter. Tänk att få svettas, skratta och utvecklas i gymmet eller löparspåret tillsammans. Ett starkt gemensamt intresse utgör en bra grund för en passionerad och långvarig relation. Här får du träffa tre par som delar sin passion för träning.

Att träning är bra både för hälsan och kroppen vet vi – och gillar du att träna är chansen stor att du tänder till lite extra på en trä­nande blivande partner. Och håll med om att det vore perfekt att hitta kärleken hos en person som gillar träning lika mycket som du och som gärna hänger med på dina träningspass. 

Vi har träffat tre par som träffades genom träningen och som älskar att hålla sig i form till­ sammans.

– Ett gemensamt intresse kan verkligen fungera sammansvetsan­de för parförhållandet, inte minst i början då man kanske möts genom intresset. Det kan ge par en gemen­sam grund att stå på när det gäller hur de vill fördela sin tid, till exem­pel hur de tillbringar sina semestrar. Intresset kan göra att de lätt får till den viktiga känslan av gemenskap som också kan hålla över tid, som en sammanhållande bubbla som förenar en hel familj, säger psykotera­peuten och par­terapeuten Cecilia Hörnell-Sunar.

Cecilia Hörnell-Sunar är psykotera­peut och parterapeut.

Därmed inte sagt att par som har ett starkt gemen­samt intresse har allt gratis, en kärleksrelation är mycket mer än bara gemensamma intressen. Cecilia Hörnell­-Sunar träffar många par som vill förbättra sin relation, och hon påpekar att man behöver lägga tid på varandra och vårda relationen. Att vara nyfiken på hur den andra tänker och känner är viktigt.

Men om bara en älskar att träna, funkar det?

– I alla parförhållanden kommer vi, efter att den första förälskelsens sötma ebbat ut, inse att vi är två olika individer, med olika intressen, prioriteringar, tankar och känslor. Vi måste acceptera att vi är olika på en mängd olika sätt, där kanske just förhållandet till träning är en av flera. Var nyfiken på din partners tankar och känslor kring det som skiljer er åt. Kanske kan era olikhe­ter berika er? Och kom ihåg att i en levande relation så behöver vi stötta varandras drömmar även om vi inte delar dem.

Charlotte och Pär springer: ”Vi utmanar varandra på löparbanan”

     
I juli 2020 bytte Charlotte löparkläderna mot brudklänning.
1 av 4: I juli 2020 bytte Charlotte löparkläderna mot brudklänning. Foto: PRIVAT
2 av 4 Foto: PRIVAT
3 av 4 Foto: PRIVAT
4 av 4 Foto: KENNY LY / Kenny Ly

De träffades för första gången på ett lopp. Pär ville springa på under 40 minuter, men lyckades inte. Elitlöparen Charlotte sprang på 36 minuter. Då anlitade han henne som coach. Tre år senare blev de ett par.

– Pär och några hans kompisar började träna med mig. Det blev att vi träffades ganska ofta eftersom Pär aldrig missade en träning. Han var otroligt fokuserad, och ett halvår senare sprang han milen på 38.55, säger Charlotte.

– Till en början handlade allt om träning, men våren 2015 hittade vi varandra på ett nytt sätt. Då hade vi båda kraschade relationer bakom oss – och jag hade en liten son på fem år. Även om vi hade ett gott öga till varandra tidigare, såg vi plötsligt varandra i ett nytt ljus. Sedan dess har vi suttit ihop, berättar Pär.

 

Charlotte, som tävlar på riktigt hög nivå, springer lopp på mellan 10 kilometer och maraton. Pär älskar cirkusen kring tävlingarna, är hennes största supporter och hänger med på alla lopp. Springer han inte själv så är han med på cykel och hejar och peppar.

Vi hade båda kraschade relationer bakom oss

– Vi planerar oftast våra semestrar i anslutning till lopp eller träning. New York Marathon har vi sprungit tillsammans. På sommaren älskar vi att springa Etape Bornholm eller kanske Trosa stadslopp. Vi kombinerar alltid tränings- och tävlingsresorna med att bo och äta lite lyxigt. Charlotte är inte som alla andra elitlöpare. Visst, hon tränar otroligt mycket – men hon kan dricka två glas champagne kvällen före ett maraton och ändå sätta personligt rekord och bli bästa svenska, säger Pär med ett stort leende.

Brukar ni ha konflikter om träning?

– Nej. Vi grälar absolut ibland – men inte om träningen. Det är nog i stället så att vi löser konflikter när vi tränar. Att springa långpass tillsammans är ett perfekt tillfälle att hinna prata och reda ut saker och ting. Vi tränar ofta ganska mycket ihop, och det absolut roligaste passet att köra tillsammans är intervaller på bana. Pär är snabbare än jag på de kortare intervallerna, vilket ger mig bra sparring, berättar Charlotte.

– Men ibland kan jag få dåligt samvete, berättar Pär. Det händer att Charlotte har varit ute och sprungit 15 kilometer när jag kliver upp på morgonen. Då är det lätt att känna sig lite värdelös.

De senaste två åren har träningen sett lite annorlunda ut för Charlotte, då hon har gått igenom flera IVF-behandlingar. Under perioder har hon inte fått springa. Nu väntar Charlotte och Pär sitt första gemensamma barn och löpningen har fungerat fint långt in i graviditeten. Charlotte är nyfiken på hur det kommer att kännas att komma i gång med löpningen igen efter förlossningen.

– Som det känns nu så vill jag gärna göra en ny satsning. Jag har aldrig haft drömmar om OS- eller VM-medaljer, men jag vill gärna komma tillbaka och slå mina personbästa.

Vi reder ut saker och ting på långpassen

Har ni funderat på hur det blir med träningen när barnet är fött?

– Jag har en drömbild av att det bara kommer att lösa sig med träningen, men Pär är lite mer skeptisk, skrattar Charlotte. Vi har föräldrar som hjälper till. Och vi kommer att dela på föräldraledigheten från i höst. När jag jobbar kan jag träna på gymmet. Och Pär har en trainer hemma – så han kan cykelträna när han är med bebisen.

– Vi vill att vår dotter ska vara med oss när vi tränar – att hon också vill dra i ett gummiband eller lyfta en kettlebell. Att hon är med oss när vi springer intervaller på löparbanan. Träningen ska bli ett naturligt sätt att leva.

Kommer ni alltid att träna?

– Ja, vi kommer att bli ett sådant där äldre par som joggar runt i likadana träningsoveraller och den allra senaste modellen av löparskor, skrattar Charlotte.

– Du skulle nog lämna mig om jag blev en soffpotatis, kontrar Pär.

Sedan tittar de på varandra och kommer överens om att när de inte kan springa längre – då åker de världen runt och hejar på sin dotter när hon springer maraton.

Ulrika och Jonathan styrketränar: ”Gymmet är bättre än krogen”

Ulrika och Jonathan gifte sig 2019. Med på bröllopet var dottern Freyja. Foto: VERONICA KARLSTRÖM/PRIVAT

Ulrika tränade flera gånger i veckan och blev intresserad av en av gymmets personliga tränare. Han var lite motsträvig till en början och höll på att missa deras första dejt. Idag är de gifta och har två små barn.

– Jonathan hade ett så himla fint leende. Vi träffades på Sats i Alvik och jag brukade träna med en av hans kollegor. Vi hälsade alltid på varandra och pratade lite ibland. Efter ett tag chansade jag och skrev till honom på Instagram. Jag var toknervös, men en kompis frågade mig: Vad är det värsta som kan hända?

För Jonathan var det lite tabu att träffa någon på gymmet. Han ville hålla sig professionell, och det var inte första gången någon skrev till honom. Därför var han lite reserverad till en början.

– Jag ville inte att det skulle bli några konstigheter. Men det var något visst med Ulrika. Jag tyckte att hon var jättesöt och rolig. Dessutom var vi båda uppväxta i Järfälla och hade många gemensamma vänner. Det tog inte så lång tid innan vi hade vår första dejt. En dejt som jag höll på att sabba eftersom jag råkade somna innan. Jag fick bråttom i väg och blev bara lite sen.

Lagom till sommaren 2016, bara några veckor efter första dejten, flyttade Ulrika hem till Jonathan. Han lockade med att han bodde praktiskt, nära både gymmet och Ulrikas arbetsplats, plus att hon skulle slippa pendeltågen. Sedan dess har de bott ihop, numera i uppväxtens Järfälla där de bor i ett radhus med småttingarna Freyja och Saga.

Hur var det att träna på gymmet efter att ni blivit ett par?

– Inte så stor skillnad egent­ligen. Jonathan är väldigt noga med att när han jobbar, då jobbar han. Däremot lärde jag känna fler av hans kollegor och det var roligt, berättar Ulrika. 

Vilka är fördelarna med att båda gillar träning?

– Träningen tar en stor del av livet, och det skulle nog vara svårt för någon som inte själv tränar att förstå. Men det handlar också om en generell syn på hälsa. Att båda är intresserade av att ta hand om sin kropp när det gäller till exempel mat och fester. När andra går ut på krogen och käkar middag – då kanske vi hellre kör ett pass på gymmet, säger Jonathan.

Har ni haft några konflikter kring träningen?

– Ja, när vi har tränat tillsammans och Jonathan har pushat mig för hårt – då blir jag sur. Så ibland åker vi till gymmet, delar på oss och ses igen när vi tränat klart. Nu när vi har barn är det svårare att hitta träningstid. Med pandemin har det också blivit annorlunda. Men vi priori­terar träningen, och eftersom vi båda vet hur bra den andra mår av att träna så unnar vi var­ andra all träningstid, säger Ulrika.

När andra går ut och äter kanske vi hellre går till gymmet

Vid årsskiftet fick paret ett tråkigt besked som vände uppochned på varda­gen. Jonathan, som varit trött och haft väldigt ont i kroppen, fick efter en period av utredning­ar diagnosen ME/CFS. Det är en neurolo­gisk sjukdom, där värk och utmattning är några av symtomen.

– I dagsläget tränar jag inte alls, jag får mjölksyra i axeln bara av att borsta tänder­na, och att gå uppför trappan här hemma känns som ett träningspass. Jag kommer inte att kunna träna som tidigare, men det gäller att tänka om och försöka hitta saker som funkar. Just nu väntar jag på att få träffa en fysioterapeut på kliniken där jag är inskriven. Ett av mina mål är att ändå kunna köra lättare styrketräning och att kunna boxas lite lätt igen.

– Vi har pratat mycket om det här, fyller Ulrika i. Jag tycker att det känns svårt att gå i väg och träna när jag vet att Jonathan vill men inte kan. Men han pushar mig – han vet att jag mår bra av det och träningen blir lite av terapi för mig. Och jag tror att Jonathan snart kommer igång med träning igen, även om det blir på ett annorlunda sätt.

Josefine och Daniel tränar crossfit: ”Att få dela sin passion är en lyx”

I juni 2020, fem år efter att de träffades i källar- gymmet, gifte sig Josefine och Daniel. Foto: Sara Arnald/PRIVAT

Crossfit-tjejen Josefine ville vidga sina vyer och hälsade på i lyftarklubbens ruffiga källargym. In kom Daniel, en proper kille i skjorta och med stora biceps som blev imponerad av Josefines styrka. De pratade lite, blev vänner på facebook – och första dejten var ett crossfit-pass.

– Det var inte så många tjejer på gymmet som körde tyngdlyftning, de flesta tränade styrkelyft, alltså knäböj, marklyft och bänkpress. Därför var det så kul när det plötsligt kommer in en tjej, som dessutom var riktigt stark, berättar Daniel.

Under den perioden var han en inbiten styrkelyftare som nyligen gått över till tyngdlyftning, och han hängde på gymmet alla dagar i veckan.

Första dejten några dagar senare blev på Josefines crossfit-gym. På andra dejten körde de beachvolleyboll. De hade kul, skrattade mycket och var alltid aktiva när de sågs. Samtidigt funderade båda på om den andra bara ville vara kompis eller om det fanns starkare känslor med i bilden.

– Tänk om vi då hade vetat att vi skulle gifta oss några år senare och få barn. Vi var båda så blyga för att ta första steget. Vi som i princip aldrig dricker alkohol, men det krävdes att vi öppnade en flaska vin före första kyssen. Det var tre veckor efter att Daniel hängde med och körde crossfit, säger Josefine och skrattar.

Vi var båda så blyga inför att ta det första steget och kyssas

Daniel lämnade sitt lilla källargym och började köra crossfit med Josefine. Nu tränar paret tillsammans minst fyra gånger i veckan, men även var för sig. Det blir ofta mer än tio timmar crossfit i veckan, men de hinner även med lite löpning och beachvolleyboll.

– Det skulle nog vara svårt för någon som inte älskar träning att ha förståelse för att man tränar så här mycket. Men eftersom vi tränar båda två så är det inget problem. Dessutom får vi ju umgås när vi tränar, det är inte så att en av oss sitter hemma och väntar. Jag är väldigt tacksam för att jag lever ihop med en aktiv person, säger Daniel.

– Ja, fyller Josefine i, någon som inte tycker att det är konstigt att en timme första semesterdagen utomlands går åt till att leta efter ett bra gym. Och att vi sen går dit varje dag. För oss är semester att få träna utan stress – inte att få ledigt från träningen. Sen är det ju så mycket skönare att ligga i solen när man har tränat.

Har ni någonsin konflikter kring träningen?

– Nej, och det beror nog på att vi har samma syn på träning, vi vill samma sak. Vi tränar klassisk crossfit och lever i övrigt hälsosamt – även om jag är lite onyttigare, säger Daniel.

– Det är nog främst kring kosten vi har haft lite olika tankar – men inte så att vi har blivit osams. I början när vi träffades hade jag en elitsatsning, säger Josefine.

– Under tiden åt jag strikt stenålderskost, jag undvek pasta och andra sädesprodukter, socker och mjölkprodukter. Daniel åt en del halvfabrikat. Jag måste berätta om första gången Daniel lagade middag åt mig. Han hade läst på om stenålderskost och hade fixat blomkålsris, så gulligt. Men till det serverade han en pulversås. En pulversås! säger Josefine med eftertryck.

Sedan poängterar hon att de numera har närmat sig varandra och i dag äter bra och rejäl husmanskost.

Ni väntar ert första barn i augusti, hur tror ni att det påverkar träningen?

– Vi är ödmjuka inför uppgiften och inser att vi inte kommer att ha lika mycket tid. Men vi har köpt hus och bygger om garaget till ett nästan komplett crossfitgym, och det kommer att underlätta. Vi hoppas så klart att vi kan överföra vårt intresse för träning på barnet. Att barnet när det hunnit bli lite äldre vill följa med till garagegymmet och klättra och leka under tiden vi tränar, säger Daniel.

Vad skulle ni göra om ni inte kunde träna?

– Jag är rätt säker på att vi alltid kommer att vara aktiva, även om träningsform och tid vi lägger på träningen kommer att variera. Samtidigt är det inte träningen som håller oss samman. Vi har så otroligt kul tillsammans, vi kan hänga hemma i soffan och skratta en hel kväll. Det finns ingen jag hellre spenderar tid med, säger Josefine.

– Jag har sett 70-åringar på gymmet som fortfarande tränar och är jättestarka. Sån vill jag också bli. Men tillsammans med Josefine vet jag att det aldrig kommer att bli stillasittande eller tråkigt. Hon är en av de mest energiska personer jag har träffat. Jag beundrar verkligen hennes driv, säger Daniel.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

6 nr av amelia + strandväska, necessär & hårvård för 199 kr. Köp nu!