Anders Wallensten: ”Träningen får mig att orka”
Han hjälpte svenska folket att navigera genom coronakrisens första kaotiska månader och fick beundrare över hela världen. Nu har läkaren och epidemiologen Anders Wallensten skrivit en hälsobok, med råd som verkligen fungerar. För amelia berättar han om stressen, beundrarna och om hur vi ska göra för att öka chansen att hålla oss friska.
Inför intervjun med Anders Wallensten framförs önskemål om att fokus inte ska landa för mycket på hans utseende och privatliv. Det är inget ovanligt önskemål, men det brukar yttras vid intervjuer med Hollywoodstjärnor – mer sällan när det gäller naturvetare och statstjänstemän. Snart förstår jag dock varför. Intresset för Sveriges biträdande statsepidemiolog är, utan överdrift, alldeles enormt. Jag har intervjuat rockstjärnor, politiker och världsberömda skådespelare. Men aldrig förr har omgivningen visat ett sådant engagemang. Alla verkar beundra honom, de vill ha coronaråd och de vill veta om han är singel. Anders Wallensten har varit en snackis ända sedan han, över en natt, blev en av landets viktigaste talespersoner. Den brittiske vetenskapsjournalisten Tom Chivers twittrade att ”Den verkliga hälsorisken är att råka skära sig på hans käkben”, han har kallats ”smittskyddsbae” och kvinnor runtom i världen har uttryckt sin uppskattning. Själv har Anders Wallensten bara gjort sitt jobb, vilket inte är så bara. På ett sällsynt tålmodigt och tydligt sätt har han informerat om virusets konsekvenser och förklarat den svenska coronastrategin, om och om igen.
Jag började fundera på varför jag hoppade på nya hälsotrender hela tiden, när jag ju är läkare och borde veta vad som funkar
– Visst var det ansträngande och man blir trött efteråt, det var ett väldigt högt tempo. Samtidigt var det något som jag gjorde med glädje eftersom det handlar om en kritisk tid i vår historia. Vår myndighet spelar en så central roll i det hela, så jag tyckte att det var självklart, säger han.
Anders Wallensten
Ålder: 46.
Familj: Tre barn.
Bor: I Täby.
Gör: Är biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Aktuell med: Boken hälsogåtan – evolution, fakta och 28 konkreta råd (Bonnier fakta).
Anders Wallensten är läkare och specialist i allmänmedicin. Han skrev Sveriges första avhandling om fågelinfluensa, som han disputerade på 2006. Idag arbetar han på Folkhälsomyndigheten, men före covid-19 såg hans yrkesvardag ganska annorlunda ut.
– Det var ett lugnare tempo, och framförallt ägnade jag mig åt flera olika infektionssjukdomar, som salmonella, papegojsjuka och rabies. Det var ett varierat spektrum, som vi nu inte alls jobbar lika mycket med på grund av covid-19, förklarar han.



Vi träffas på Djurgården i Stockholm. Intervju och fotografering sker under coronasäkra former, utomhus i ett tilltagande regn. Om ett par timmar ska hans bok Hälsogåtan – Evolution, forskning och 48 konkreta råd (Bonnier fakta) skickas till tryckeriet. Boken är ett resultat av Anders stora hälsointresse i kombination med en stark vilja att berätta om hälsa på ett sant och lättillgängligt sätt.
– Jag började fundera på varför jag hoppade på nya hälsotrender hela tiden, när jag ju är läkare och borde veta vad som funkar. Jag jobbar med hälsa hela dagarna, men trots det var jag osäker, så jag började läsa på. När jag pratade med folk om ämnet verkade de alltid intresserade, så jag kände att det fanns en lucka där människor har behov av mer information. Jag läste mer och mer och sammanställde det delvis för mig själv till en början, men sedan när jag insåg att det kunde bli en bok så breddade jag innehållet. Jag vill hjälpa människor att tänka på hälsa på ett rimligt sätt.
Jag har nog testat det mesta som har varit trendigt under de senaste åren
I en snårig hälsodjungel är Anders Wallensten en pålitlig röst. Bokens råd är stadigt förankrade i vetenskapen. För att tydliggöra människans behov har han backat bandet till vårt ursprung, och varje kapitel bjuder på ett evolutionärt perspektiv.
– Det var förstås ett helt annat liv när vi levde i grupper, som jägare och samlare. Den dynamiken har vi ju tappat i vårt moderna samhälle och en stor del av psykiska och kostrelaterade problem är lättare att förstå om man har det perspektivet. Därför ville jag lära mig mer om jägare och samlare, om hur de levde och om deras hälsa och vad vi kan lära oss i det moderna livet från det. Jag tycker absolut inte att vi ska återgå till en sådan tillvaro, vi har ju uppnått en fantastisk hälsa på många sätt. Men det börjar tippa över och vårt moderna samhälle orsakar ohälsa, vilket är onödigt.
Anders Wallensten skriver om det som han kallar de smygande hoten mot vår folkhälsa, som inte är dramatiska virus utan vanliga, livsstilsrelaterade sjukdomar.
– Man ser att övervikt, diabetes och psykisk ohälsa är framträdande i moderna samhällen och att dessa sjukdomar ökar i andra länder som får ett bättre välstånd. Allt handlar om att hålla sig till hälsosamma levnadsvanor, men jag tror att de är lättare att ta till sig om man förstår varför de är viktiga. Det är inte så mycket magiskt, utan det är något som är rimligt, säger han.
Kan du berätta lite om de där hälsometoderna som du har testat?
– Jag har testat ganska mycket – alltifrån LCHF, kalla duschar och intensiva styrketräningsprogram till ingefärssmoothies och gurkmejagrejer. Jag har nog testat det mesta som har varit trendigt under de senaste åren.
När började ditt intresse för hälsa på det sättet?
– Jag tror att det kom smygande för att jag gillar träning, och därför har jag försökt att optimera min hälsa. Det kan också ha kommit av att jag varit stressad i perioder och då blir man nog mer nyfiken på att testa saker.
Jag trivs med att träna i skogen så jag är ofta ute i helt obanad terräng, springer och klättrar över saker
Den senaste tiden måste ha varit väldigt stressig för dig. Hur påverkas du av stress?
– Ja, det har varit väldigt mycket att göra, men som värst var det i våras. Det är sömnen som blir sämre, och det påverkar ju livet i övrigt såpass mycket, så där får man verkligen se till att bromsa i tid.
Vad gör du då?
– Det handlar om att fånga sig själv lite och prioritera och att ta sig tid att fortsätta träna. Det är nog det som har fått mig att orka, att ha träningsrutinen inrutad så att jag får den pausen och chansen att lugna ner mig, oavsett hur mycket jobb jag har.
Har du alltid tränat mycket?
– Ja, det var väl ett uppehåll under gymnasiet och studenttiden men i princip så har jag tränat hela tiden. Jag gillar ju att prova olika saker, så jag har testat flera sporter som till exempel triatlon, swimrun och traillopp. Men jag har också spelat tennis och hållit på med basket, så det är ganska varierat. På senare tid har jag fokuserat på det som verkligen spelar roll, och det har ingenting med tävling att göra, utan om att försöka få in både styrketräning, konditionsträning, balans och rörelse varje vecka. Det handlar inte om att träna så att jag kan lyfta 120 kilo, utan om att få in de här delarna på ett kul sätt. Jag trivs med att träna i skogen så jag är ofta ute i helt obanad terräng, springer och klättrar över saker. Det är nästan lite meditativt.



I boken skriver du om tacksamhet och vikten av att känna tacksamhet för det man har. Vad är du tacksam för i ditt liv?
– Det här tror jag är en väldigt viktig punkt. Det räcker att se sig om, så har man massor av saker att vara tacksam för. Personligen är det enkla saker som att mina barn är friska och att jag har ett intressant jobb och vänner som jag bryr mig om. Att ta in och tänka på det kostar ingenting, men det ger ett ökat välmående. Sådana enkla saker kan göra skillnad och lugna ner sinnet när man spinner iväg och tänker på vad man inte har, och vad man kanske har misslyckats med. Då kan man ändå landa i att det finns mycket som är bra.
Vad tycker dina barn om att du har blivit en offentlig person?
– Jag tror, tack och lov, inte att det har påverkat dem så mycket, men de brukar tycka att det är lite roligt när de ser mig i olika sammanhang.
Det är trevligt att få komplimanger, bara det inte tar fokus från ens arbetsinsats
Kommer människor fram till dig ute på stan?
– Ja, det händer. De allra flesta som kommit fram har haft ett gott ord och det har bara varit trevligt. Jag är väldigt glad för det.
Och så var det här som jag inte skulle fråga om – att du får så mycket uppmärksamhet för ditt utseende. Är det jobbigt?
– Jag har noterat det, och jag tycker inte att det har tagit en orimlig proportion i media. Men jag hoppas att mitt budskap och hur jag gör mitt jobb är det som räknas.
Kan du lättare förstå kvinnor nu, hur de känner när de ständigt blir objektifierade?
– Ja, verkligen. Och därför vill jag inte klaga och göra det till en stor grej, för det har det verkligen inte varit. Det här är en västanfläkt i jämförelse, och det är trevligt att få komplimanger, bara det inte tar fokus från ens arbetsinsats.
Har du fått många inviter från kvinnor?
– Jag vill ju egentligen inte prata om det, men ja, det har varit mycket, säger han och skrattar.
Har de skrivit till dig?
– Det är många som hört av sig i alla kanaler, men det är gulligt och det har bara varit på ett trevligt sätt. Det är en intressant dynamik att människor som syns mycket får den typen av uppmärksamhet, svarar han ödmjukt.
Vi promenerar längs Djurgårdskanalen, genom växande vattenpölar. Anders leder sin cykel som han kom till intervjun med. Han lever som han lär och väljer ofta att cykla istället för att köra bil.



Är du alltid hälsosam eller slarvar du ibland?
– Det är klart att jag inte är perfekt, men jag har försökt sy in saker i vardagen som ger mycket effekt för liten insats. Som till exempel att cykla och försöka lägga cyklingen längs en vacker väg, så får man in både naturvyerna och motionen på en gång.
Det börjar regna riktigt mycket och i en normal tillvaro hade vi gått in på ett kafé eller en restaurang, men det är november 2020 och den andra coronavågen är ett faktum. Vi söker skydd under ett tak på ett igenbommat båtkafé.
Hur påverkas ditt privatliv av coronasituationen?
– Det är den sociala biten som är det tunga, och som jag tror att väldigt många har det kämpigt med. Det hade ju varit jättekul att träffa sina vänner och ha det som man hade det innan. Det är en stor skillnad och jag förstår verkligen att det är tufft för många. Ensamhet utgör ett hälsoproblem som man ska ta på allvar, och när vi nu alla ska undvika sociala kontakter så kan sådana problem förvärras.
Har du utvecklat några nya vanor som en följd av pandemin?
– Min tid har ju ätits upp av betydligt mer jobb och att få boken klar på fritiden, det är det jag har ägnat mig åt. Jag har i och för sig börjat spela piano. Min son började med en sådan där pianoapp så jag har hållit jämnt tempo med honom.
Om vi bara ska anamma ett råd från din bok: Vilket är det?
– Det kanske låter tråkigt, men jag skulle vilja säga vardagsmotion. Att man faktiskt tar trapporna istället för hissen. En sak som jag undrar är: Varför står alla människor i rulltrappor? Det är ju en trappa. Man kan ju gå uppför! Eller att man inser värdet av rörelse och därför tar vägen genom en park till fots istället för att åka buss ända fram till kontoret. De små sakerna gör verkligen skillnad.