Hur kommer jag över olyckan där min vän gick bort? Psykologen ger råd

Fråga: För två år sedan dog min bästa vän i en bil­olycka. Jag var med men blev knappt skadad. Det var inte jag som körde, ändå har jag så fruktansvärt dåligt samvete över att jag klarade mig när hon inte gjorde det. Jag tänker på olyckan jämt och minns varje detalj. Hur ska jag gå vidare? /Linn

Psykologen svarar: Låt sorgen komma och gå

Att vara med i en olycka som är så allvarlig att män­niskor dör är mycket skrämmande, och potentiellt ­traumatiserande, även om man inte själv blir skadad. 

Du känner skuld, trots att du rimligen inte kan ha något ansvar för det som hände. Så är det ofta när man lider av posttraumatisk stress. Du tänker på händelsen hela tiden och känner att du är fast i detta. Det är ju inget trevligt minne att vara i, och tyvärr blir det så att när man försöker trycka bort de obehagliga minnesbilderna blir de bara än mer envisa. 

Känner du dig uppe i varv, ständigt orolig och lättirriterad? Finns det platser eller situationer som du undviker för att de är skrämmande eller påminner för mycket om olyckan? Det är sådant man behöver veta för att avgöra om du drabbats av posttraumatiskt stressyndrom. 

Det vore bra om en psykolog fick bedöma om du behöver traumabearbetande behandling. Du kan också prova att sätta dig med någon du känner dig trygg med och berätta allt du såg, kände, hörde och tänkte när olyckan skedde, från början till slut. Det kan även hjälpa att skriva ner hela händelseförloppet. 

Det är också viktigt att gradvis normalisera tillvaron. Med andra ord: Även om det inte känns som vanligt, för­sök att göra som vanligt. Att du sörjer din vän är naturligt, låt sorgen komma och gå i vågor. Mellan vågorna är det tillåtet att släppa in livet och vara glad igen. 

För det är faktiskt så det är: Du får leva!