Experten reder ut: Kan vi stärka immunförsvaret?
Under det senaste årets coronapandemi har många av oss inkluderat nya ord och begrepp i vår vokabulär. Det snackas om B-celler hit och T-celler dit. Men vad sysslar de här fiffiga cellerna med egentligen? Och vad kan vi göra för att förbättra vårt immunförsvar?
Immunförsvaret fungerar som en hel supermart armé, vars uppgift är att skydda dig mot virus, bakterier och svampar. Och din kropp är faktiskt utrustad med två olika immunförsvar. Det ena är medfött, och det andra utvecklas under hela livet i takt med att vi råkar ut för nya bakterier och virus.
Det medfödda immunförsvaret är kroppens första försvarslinje när en inkräktare upptäcks. Kroppen uppfattar snabbt att den är utsatt för ett virus eller en bakterie. Inom några minuter, upp till några timmar, sätts ett komplext maskineri igång, allt för att skydda dig från att bli allvarligt sjuk. Sara Mangsbo är docent i experimentell klinisk immunologi och biträdande lektor inom antikroppsläkemedel vid Uppsala universitet. Hon förklarar:
– Ibland är mängden virus eller bakterier så låg att det medfödda försvaret räcker för att neutralisera attacken. I så fall blir vi inte sjuka, men vi får inte heller något långvarigt skydd. Då kan vi bli sjuka nästa gång vi blir utsatta för samma virus eller bakterie.
Tar fem till tio dagar
Men om det medfödda immunförsvaret inte lyckas bekämpa viruset eller bakterien så kommer det förvärvade immunförsvaret, som också kallas det adaptiva immunförsvaret, in i bilden. Det adaptiva immunförsvaret reagerar betydligt långsammare på ett hot, som till exempel ett virus, och vi hinner bli sjuka innan det kommer igång.
– När vi träffar på ett virus eller en bakterie för första gången så tar det fem till tio dagar innan det adaptiva immunförsvaret kommer upp i full fart. Då bildar det unika T-celler och antikroppar, och dessa bekämpar viruset eller bakterien mycket effektivt, förklarar Sara Mangsbo.
Det verkar som om vissa delar av befolkningen inte ens är mottagliga för covid-19
Och om allt går bra blir vi sedan friska igen. Det adaptiva immunförsvaret har dessutom lärt sig en läxa av att du blev sjuk och sparar minnesceller, T-celler eller B-celler, i kroppen vilket ger oss ett framtida skydd.
– När vi utsätts för samma virus eller bakterie en gång till så reagerar minnescellerna (T- eller B-celler) mycket snabbt, och det adaptiva immunförsvaret neutraliserar inkräktaren innan vi själva hinner märka något. Då är vi immuna, säger Sara Mangsbo.
Det verkar som om vissa delar av befolkningen inte ens är mottagliga för covid-19 – och ett populärt påstående är att det beror på deras fantastiska immunförsvar. Men så behöver det inte vara.
Så fajtas ditt immunförsvar för att hålla dig frisk
• Det adaptiva (förvärvade) immunförsvarets viktigaste delar är T-celler, B-celler och antikroppar. Det är T-cellerna och antikropparna som slår ner det angripande viruset eller bakterien.
• T-cellerna bildas i benmärgen och har fått sitt namn av att de mognar och gallras i thymus (en körtel högt upp i bröstkorgen).
• Det finns två sorters T-celler i vår kropp: T-hjälparceller och mördar-
T-celler.
Dessa personer kan ha ett skydd, skapat av tidigare genomgångna infektioner.
– Om en person tidigare utvecklat T-celler mot flera andra coronavirus (coronavirus är vanliga virus som orsakar förkylning, reds anm.) och dessa T-celler samverkar skulle det kunna ge personen ett visst skydd mot covid-19. Hur bra detta skydd är vet vi inte idag, men forskning och studier pågår för att vi ska förstå detta bättre framåt, säger Sara Mangsbo.
Som så mycket annat i vår kropp så påverkas immunförsvaret av ålder, sjukdomar och genetiska faktorer, alltså sådant vi egentligen inte kan styra över. Men kan vi själva göra något för att förbättra vårt immunförsvar och minska risken för att bli sjuk? På den frågan finns inget enkelt svar.
– Vi kan ge vårt immunförsvar chansen att fungera som det ska genom att äta en allsidig kost, träna, sova ordentligt och minska vår stress. Men vi kan inte styra exakt hur immunförsvaret svarar på en viss infektion och vilket skydd just ditt immunförsvar åstadkommer vid en viss sjukdom. Det är utanför vår kontroll, säger Sara Mangsbo.
D-vitaminbrist är en riskfaktor
Det behövs mer forskning på området, men idag är alltså det bästa tipset att leva sunt i största allmänhet. Vi vet helt enkelt inte tillräckligt för att kunna ”skräddarsy” vårt immunförsvar.
Den senaste tiden har D-vitamin diskuterats, inte minst som en möjlighet att minska risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. D-vitamin har även visat sig minska risken för att dö i lunginflammation vid vanlig influensa, i en stor amerikansk studie. Om du inte vistas ute i solen i minst 15 minuter bararmad två gånger i veckan på sommaren, är mörkhyad eller inte äter fet fisk eller D-vitaminberikad mat så kan du riskera att få D-vitaminbrist under vinterhalvåret och bör fundera på att ta ett D-vitamintillskott. Alla under 2 år och över 75 år bör ta D-vitamintillskott året runt.
Man kan minska risken genom att ta extra D-vitamin
– Det finns belägg för att D-vitaminbrist är en riskfaktor vid virusinfektion, och då minskar man risken genom att ta D-vitamin i förebyggande syfte. Men – om man redan har fyllt behovet av D-vitamin genom maten så är man inte hjälpt av att ta mer D-vitamin, säger Sara Mangsbo.
Du kan alltså reparera en D-vitaminbrist med tillskott, men när du väl åtgärdat bristen kan du inte förbättra dina chanser ytterligare genom att äta ännu mer D-vitamin. Som i så många andra situationer – glaset kan inte bli mer än fullt.
Stärk ditt skydd
Här är några tips på hälsoåtgärder som påverkar ditt immunförsvar och kan öka din motståndskraft.
• Ät allsidigt och sunt.
• Överväg att ta ett D-vitamintillskott under vintern, särskilt om du inte äter fet fisk så ofta. Enligt Livsmedelsverket är D-vitamin ett av få vitaminer som vi verkligen riskerar att få i oss för lite av. Vill du inte äta tillskott kan du satsa på att få i dig fet fisk samt mjölkprodukter som är berikade med D-vitamin.
• Träna lätt till medelhårt.
• Försök minska din psykiska stress.
• Sov ordentligt. Man vet att sömnbrist har en negativ inverkan på immunförsvaret. Minst sju timmar per natt är ett riktmärke för vuxna.
• Kanske är det en självklarhet, men om du röker – försök sluta. Rökning sänker immunförsvaret och gör det svårare för kroppen att återhämta sig från infektioner
och sjukdomar.
LÄS OCKSÅ: Därför blir du starkare tillsammans med en träningskompis
