Vilket mensskydd passar dig bäst?
Vilket mensskydd passar dig bäst? Foto: Shutterstock

Den nya mensmarknaden: Så väljer du rätt skydd

Från mossa via bindor med vingar till en liten kopp. Uppfinningsrikedomen när det gäller att fånga upp mensblodet har alltid varit stor. De senaste åren har fler skydd än någonsin ­poppat upp – vilket passar dig allra bäst?

Det har varit ett konstant smusslande. Vi har nästan slagit knut på oss själva för att dölja – inte bara blodet, utan också det krassa faktum att vi har mens. Men de senaste åren har någonting hänt. 

– Jag ser en tydlig förändring. Idag är det kvinnans erfarenhet av den egna kroppen som står i fokus när vi pratar om mens och om vilka produkter som utvecklas, vilka vi väljer. Det handlar inte längre uteslutande om kommersiella produkter som marknadsförs med begrepp som ”hygien” och ”fräschör”, säger Louise Klintner, som skriver en avhandling om avstigmatiseringen kring mensprodukter, vid Lunds universitet. 

Louise Klintner skriver en avhandling om avstigmatisering kring mensprodukter. Foto: Emilie Hesselbo

Att ha mens handlar tyvärr inte bara om att skydda sig från blodfläckar, mensskydd är trots allt något annat än plåster. Till den allra sista bloddroppen före klimakteriet ska vi kämpa med att hitta det bästa skyddet för just vår kropp och samtidigt hantera kulturella tabun. Men en glad nyhet är att det de senaste trettio åren har blivit lättare att ha mens. Dels har det blivit mindre skämmigt, dels har produkterna utvecklats till det bättre. 

Till exempel luddar tampongerna mindre idag och bindornas ytskikt är både mjukare och följsammare än de var för femton år sedan. Minns ni 90-talet och skavsåren på insidan av låren och på rumpan som man kunde få av vingarna? Eller hur det var innan vingarna ens hade uppfunnits, och bindan skrynklade ihop sig på mitten och trosorna blev blodiga längs med sidorna? Eller innan den smarta absorberande kärnan uppfunnits (av svenska Solgun Drevik) och man vaknade i en blodpöl mitt i natten?

Menskoppen har vunnit mark

Engångsbindor och engångstamponger är fortfarande de allra vanligaste produkterna, men det finns en hel del nya att välja på. Eller ska vi säga nygamla? En tidig form av menskoppen utvecklades nämligen redan under 1800-talet, och den moderna tygbindan hade såklart sina föregångare i våra förmödrars underbyxor. 

Sedan några år tillbaka har menskoppen vunnit mark. Från att ha varit en doldis på hälsokostbutikens hyllor har den flyttat in i dagligvaruhandeln och hittat till fler och fler badrumsskåp. Ofta via personliga rekommendationer eftersom mens­koppstillverkarna inte har samma ekonomi att annonsera som tillverkarna av engångsskydd. 

Till den nya generationens mensprodukter hör också menstrosor, tygbindor, tygtamponger och så kallade labia pads. Det finns även tamponger av natursvampar, men många gynekologer avråder från att använda dem. Även tamponger av skumgummi utan snöre finns, och marknadsförs främst som ett skydd som kan användas under samlag. 

De flesta använder till en början samma mensskydd som sin mamma.

Menstrosorna ska kunna tåla blod som motsvarar två fulla tamponger, och känns, enligt dem som har provat, varken kladdiga eller obekväma. Tygtampongen rullar du ihop till en liten kokong och för in som en vanlig tampong, den har också ett snöre så att du lätt får ut den. Labia pads är en oval tygbit som du viker som en båt och lägger mellan de yttre blygdläpparna, och som fungerar som ett trosskydd. Produkterna av tyg innehåller färre kemikalier än engångsprodukterna och många upplever att de är skonsammare mot underlivet – de blir inte lika torra och de har färre svamp­infektioner. För den som vill ha engångsskydd och sam­tidigt värna om miljön finns biologiskt nedbrytbara produkter från bland annat Vuokkoset. 

– De flesta använder till en början samma mensskydd som sin mamma. Det är först när vi flyttar hem­ifrån som vi testar något nytt. Det finns ingen forskning eller statistik på det här, men min gissning är att de som har haft mens i många år är mindre benägna att testa något nytt, och därför är kanske de nya varianterna vanligare hos förhållandevis unga kvinnor, säger Louise Klintner. 

Vi ska inte heller glömma innovationerna inom techindustrin som utvecklats parallellt med mensskydden och som gör menslivet enklare: I din mobil kan du lätt få koll på cykeln genom en app. Vilken du väljer beror helt på dina egna behov. Vill du synka mensen med träningen finns Fitr woman, och för den som vill ha en gullig app som kommer med peppiga påminnelser kan Pepapp vara något. Appen Eve fokuserar förutom på mensen också på sexlivet. Lite mer enkla och stilrena appar är de populära Clue, Flo och Menskoll.

– Menskoppen har gjort mig bekväm med min kropp

Yénika bytte till menskopp för att hon ville använda ett mer klimatsmart skydd Foto: Privat

Första gången Yénika skulle tömma menskoppen blev det både geggigt och blodigt, och kanske inte riktigt som hon tänkt sig. Men efter ett par tre cykler fick hon in snitsen och nu har hon använt menskopp i tio år – faktiskt samma menskopp!

 För Yénika Castillo Muño var valet att skaffa en menskopp ett beslut som var större än att bara byta mensskydd. 

– Jag ville vara snäll mot planeten och bestämde mig för att leva mer hållbart. Under samma period flyttade jag från Mexiko till Sverige, och att prova alternativa mensskydd blev som en del av äventyret. 

Yénika köpte ett paket med en menskopp och flera olika tygbindor som en present till sig själv. 

– För mig blev det jättebra. Jag såg direkt att jag inte producerade lika mycket skräp längre, men jag märkte också skillnad i hur jag förhöll mig till min kropp, säger Yénika och tillägger att handlingen att direkt slänga bindan eller spola ner tampongen också representerar en känsla av att vi snabbt vill bli av med vårt mensblod, som att det också är skräp. En obekväm känsla som hon inte tycker uppstår med menskoppen. 

– I och med koppen upptäckte jag att själva mensblodet inte luktar, jag fick se den riktiga färgen och kunde upptäcka om det fanns några förändringar i det. Det var också en befrielse att slippa de kemikalier som engångsskydden innehåller. 

Yénika tömmer koppen tre till fyra gånger om dagen de dagar hon blöder som mest, och har ibland en tygbinda som extra skydd. Ibland glömmer hon att hon har satt in koppen, eftersom den inte alls känns. 

Det har också gått alldeles utmärkt att vara på tältsemester under mensen. 

– Med en flaska vatten och alkogel så går det att hålla menskoppen och händerna rena.  

Menskoppen har gjort att Yénika blivit mer bekväm med sin kropp. 

– Jag har omfamnat min kropps egen rytm, blodet och slidans anatomi som är unik för alla, vi ser inte ut som perfekta cylindrar därinne. Samtidigt vet jag att menskopp inte fungerar för alla, men jag vill ändå uppmana till att testa sig fram, säger Yénika. 

Guide: Vilket skydd passar dig?

De flesta av oss använder samma skydd av gammal vana, men det kan vara värt att testa ett nytt. Foto: Annette Riedl / TT NYHETSBYRÅN

Om du ska ut och leva friluftsliv: Menskoppen är toppen eftersom du inte behöver tömma den så ofta samt att den inte genererar något avfall. Ta med en flaska vatten och/eller handsprit så att du kan rengöra den. 

Om du blöder ner lakanen på natten: Imse Vimse har tagit fram nattbindor i tyg, och från märken som Comfydence och Thinx kan du beställa menstrosor för natten. Det finns även engångsnattbindor som är extra säkra, från bland annat Libresse. Särskilda tamponger för natten finns också. 

Om du har ­mycket mens: Menskoppen har fördelen att du kan ha den lite längre än andra skydd. Komplettera med en binda om du inte vet när du har chans att tömma koppen. Libresse har ultratunna bindor utan vingar. Hos Vuokkoset kan du hitta en binda med vingar som dessutom bara är att lägga i komposten. Både engångstamponger och tygtamponger finns i stora storlekar. 

Om du tränar mycket: Många kvinnor använder tampong vid träning, och på bland annat OB:s hemsida finns en guide för vilken som passar dig. Menskoppen Me luna sport är framtagen för att särskilt passa kvinnor med lite starkare bäckenbottenmuskler. Det finns fler märken som gör lite fastare koppar, som håller sig på plats när du spänner coren och gör knäböj.

Om du har ­pro­blem med torrhet och svamp: Många upplever att de är mindre irriterade i slidan och har färre svampinfektioner när de bytt engångsskydden mot tygbindor och tygtamponger. Det kan även vara värt att testa en menstrosa, alltså en tygtrosa med ­inbyggd skydd och som du tvättar efter en dags användning. Finns att köpa på en del apotek. 

Om du blöder lite: De stora märkena har minitamponger som kan vara bra de första och sista ­dagarna av mensen. Vill du undvika den smärtsamma kampen som kan uppstå när du drar ut en torr tampong kan du testa ett trosskydd. Sedan några år finns trosskydd för stringtrosor samt svarta som kan matcha dina ­underkläder. Eller botanisera bland tygvarianterna. En labia pad kan också vara ett alternativ. 

Mensskydd i backspegeln

Ca 3000 f Kr: I forntida Egypten används papyrus. I Japan finns tamponger gjorda av papper.  

›› Före industrialiseringen: Inom allmogen i Sverige används det man har till hands – mossa, gräs, hönsfjädrar. Tyg är dyrt och används troligen inte. Att blöda är naturligt, kjolarna har ofta blodfläckar. 

›› 1800-talet: Man stickar och virkar bindor av bomullsgarn som stoppas med trasor. De tvättas och återanvänds, och fästs på olika sätt i särken. Den första kommersiella bindan, av flanell, introduceras i Amerika. 

›› 1879: Menstruationsrecipienten – Sveriges första mensskydd – lanseras. Ett skålformat hölje som skulle sitta utanpå ­underlivet. Det blev ingen ­försäljningssuccé. 

Mensskydd har förändrats och utvecklats en hel del under åren. Foto: matka_Wariatka / iStockphoto

›› 1889: Menstruationsbälten för de rika. En binda inbäddad i en hållare som fästs runt ­höften.  

›› 1937: Skådespelaren Leona Chalmers får patent på en ­variant av den moderna menskoppen. 

›› 1940-talet: Sanitetsgördeln dyker upp. Liknar menstruationsbältet, men är något modernare, och används fram till 1960-talet. Under slutet av 1940-talet tillverkar de stora företagen Tampax och OB de första moderna tampongerna. 

›› 1970-talet: Den självhäftande remsan på undersidan av bindan slår igenom. Försäljningen av tamponger exploderar. 

›› 1980-talet: Tampongerna kommer i fler storlekar. 

›› 1990-talet: Bindorna blir tunnare och får absorberande kärna samt vingar. 

›› 2000-talet: Tampongerna utvecklas med ett nytt ytskikt, vridna kanaler som samlar blodet inne i tampongen. 

›› 2010–2020: Fler upptäcker andra skydd än ­bindor och tamponger. Menskoppen blir populär, tygbindan gör comeback i modern form, och de ­biologiskt nedbrytbara skydden gör entré på marknaden. Termen menstrosa betyder inte längre de bekväma trosorna med blodfläckar som man aldrig får rena, utan är nu ett smart plagg som fungerar som mensskydd.

LÄS OCKSÅ: Jag har så lite mens - är något fel?

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

6 nr av amelia + solskydds-kit från Nivea för 199 kr. Köp nu!