Fråga psykologen: Jag är osynlig för mina kollegor – även digitalt

Fråga: Jag har alltid känt mig lite utanför på jobbet och blir sällan tillfrågad om att fika eller luncha tillsammans. Jag har bitit ihop ändå. Nu har alla jobbat hemma i över ett år och vi har flera digitala möten i veckan. Men jag orkar knappt vara med på dem längre, för ingen hör vad jag säger. Alla pratar bara vidare. Om jag försöker blir jag snabbt avbruten och ingen verkar märka det utom jag. Det är både när det gäller jobbet och småprat om vad folk gjort i helgen. Det är som om jag vore osynlig. Jag står snart inte ut längre. /Linn

Svar: Låt dig inte avfärdas!

Att inte bli sedd och hörd urholkar lätt känslan att man är värd något, därför förstår jag när du säger att du snart inte står ut längre. Har du andra goda relationer? Du behöver marineras i upplevelser att du är en värdefull och uppskattad person. Sök kontakter som kan ge dig det. 

Nu till din jobbsituation. Det som behöver ske är två viktiga saker. Du behöver hitta vägar för att:

* Återta självrespekten. 

* Om möjligt etablera relationer.

När man inte blir tillfrågad (om fika, lunch och liknande) kan det bero på flera olika saker. Vi tänker nog ofta att man ses som ointressant. Visst kan det vara så, men minst lika ofta är det så att omgivningen har fått bilden av att personen i fråga inte är intresserad av sällskap. 

Du behöver fundera över om det är fel arbetsplats för dig om du far riktigt illa där.

Hade det inte varit pandemi så hade jag föreslagit att du skulle vara aktiv i att söka andras sällskap. Det är läskigt, men att gå fram till ett bord och lugnt fråga ”är det okej att jag sätter mig här med er” är en väldigt bra start. Det handlar om att bryta den onda cirkeln.

Nu är det ju pandemitider och det sociala sker via digitala möten. Det betyder också att förutsättningarna är annorlunda. Jag ska gärna ge dig några råd men jag vill understryka att det här inte är lätt, det ska inte bagatelliseras. 

Du kanske behöver ytterligare stöd för att bryta mönstret, kanske behöver du även fundera över om det är fel arbetsplats för dig om du far riktigt illa där. 

Ge inte upp om det inte fungerar första gången du provar.

Mina råd blir till sin natur däremot enkla, men saker som är lätta i teorin är ofta svåra i praktiken. Råden nedan handlar om hur du kan prova att agera just i digitala möten. Ge inte upp om det inte fungerar första gången du provar, och sök stöd av någon om det behövs.

Gör så här på nästa möte:

1. Visa tydligt att du vill säga något, till exempel genom att räcka upp handen. Om din digitala hand ignoreras så avmuta och säg tydligt ”hallå, jag har räckt upp handen en stund”.

2. Om någon pratar i mun på dig, tystna och invänta tystnad. Du behöver också visa med kroppsspråket att du är kvar och inväntar att få tala klart; häng kvar i bild och håll kvar blicken. Om du ignoreras så påpeka det: ”Jag skulle vilja få prata till punkt, jag blev avbruten.”  Låter det obehagligt? Ja, men det handlar om din självrespekt. Du är värd att höras till punkt och du behöver själv agera i linje med att du är värd respekt, för ofta färgas omgivningens beteenden av hur du behandlar dig själv. 

3. Prata inte fort, tala lugnt och våga ta plats i tid och rum. 

4. Prova att använda den ”mörkare” delen av ditt tonregister. 

5. Vinnlägg dig om att låta vänlig och våga vara personlig: ”Min erfarenhet är att…” är ofta ett bättre sätt att tala om vad man tycker, jämfört med att säga: ”Jag anser…”

6. Ta dig tid att ge kredd åt det andra säger. Visa att du har lyssnat och uppskattar det någon annat sagt.

Du är värd att höras till punkt och du behöver själv agera i linje med att du är värd respekt.

Slutligen, om det finns någon på din arbetsplats som du har lite mer förtroende för, överväg att höra av dig till den personen och berätta om hur du upplever din situation. Be om återkoppling på hur du gör i era digitala möten, fråga om personen har något tips? Att våga vara sårbar skapar nära relationer.

Lycka till med förändringsarbetet, du är värd så mycket bättre. 

LÄS OCKSÅ: ”Kissie”: Jag har aldrig varit bra på att prata om känslor 

LÄS OCKSÅ: ”Jag vill bli uppvaktad, men min sambo gör mig ständigt besviken”