Foto: Shutterstock

Vågar jag satsa på en 18 år äldre man?

En anonym amelialäsare ber relationscoachen Bengt Ohlsson om råd. Hennes nya kärlek är 18 år äldre än vad hon är och trots att kärleken finns där tvivlar hon ibland.

Fråga: I snart nio månader har jag träffat en man som jag har kommit att bli kär i. Vi har nu ett förhållande och det är för det mesta bra, men ibland stökar mina känslor till det. Första gången vi sågs var inte alls en dejt, utan snarare ett tillfälle vi bestämt för att ”ta ett glas eftersom vi jobbar i samma bransch”. Det var elektriskt och vips så var vi kära!

Problemet? Han bor med sitt ex (som han är känslomässigt separerad från sedan två år), har två barn och är 18 år äldre än jag. Jag hade vid tillfället vi sågs bestämt mig för att inte dejta. Var trött på män och relationer. Men det här har utvecklats, och nu ska han flytta från sitt ex eftersom han vill satsa på oss. Men samtidigt är det något som gnager inom mig – är det här verkligen rätt?

Han är ju så mycket äldre och det är väl inte livet som något slags bonusmamma jag sett framför mig. Ibland blir mina motstridiga känslor för mycket att hantera och då stänger jag bara av, vilket så klart ger honom mycket ångest då han vill satsa på oss. Och det vill ju jag med. Jag vet bara inte om jag gör rätt val. Hur vet man? Samtidigt känner jag mig också lite skyldig då han nu gjort slag i saken och ska flytta – separera – på riktigt. Jag är vilsen! /Anonym

Bengt Ohlsson svarar: ”Låt inte vilsenheten styra dig”

Ja, du låter onekligen vilsen, och ganska självupptagen. De flesta av oss är emellanåt vilsna i våra känslor och tankar. Problemet är att livet inte tar hänsyn till sådant. Det ligger framför oss och kräver handlingar och beslut, som man sen kan lära sig att handskas mer eller mindre övertygande med.

Livet bryr sig inte heller om huruvida vi är ”redo” för saker och ting, utan det kastar oss in i tillstånd och relationer och prövningar som vi är oförberedda på, men som vi lär oss att hantera efter hand. Eller inte. Men då vet vi åtminstone det. Om vi aldrig vågar utsätta oss för risken att misslyckas kommer vilsenheten till slut att vara vårt enda sällskap. Och vilsenheten kan vara en farlig följeslagare. Din metod, att stänga av, är en besvärlig metod för att handskas med motstridiga känslor. Det kan i olyckliga fall fungera som ett maktmedel, eftersom det försätter ens partner i ett vanmäktigt tillstånd, när han plötsligt står inför en stängd dörr. Då blir han foglig och följsam, men bara för att du skrämt honom till det.

Pröva i stället att vara öppen med dina motstridiga känslor, både inför mannen som du säger att du är kär i och inför dig själv. Grejen med motstridiga känslor är nämligen att alla har dem. Mannen du är kär i har dem garanterat, med tanke på vilket stort steg han står inför, men så länge du skickar ut motstridiga och förvirrande signaler – eller inga signaler alls – känner han sig förmodligen tvungen att vara drivande och övertygad åt er båda. Vilket ingen av er blir gladare av.

LÄS OCKSÅ: Älskar han fortfarande sitt ex?

LÄS OCKSÅ: ”Min pojkvän ville ta en paus men lurade mig”