”Vi har inte längre råd att umgås med släkten”

Fråga: Jag kommer från en familj där man umgås mycket och samspelar med kostnader som uppstår av umgänge. För oss är det också självklart att man anpassar kostnaderna efter budget hos de inblandade. Det gör inte min sambos släkt. Det ska bjudas på fin mat och dyra nötter/tilltugg varje gång, oavsett kontosaldo. När jag försöker prata med min man om att jag varken har råd eller lust att köpa tilltugg för 800 kronor, menar han att de alltid har goda tilltugg när vi besöker dem. Men de köper ju åt två personer (mig och min man), medan vi måste köpa för fem till tio personer. 

Då ingen part har bra ekonomi borde vi kunna ses över en sockerkaka eller en enklare lunch.

Det här har gjort att jag får ångest av att besöka dem, då jag känner att jag måste välja mellan att bli betraktad som snål eller spendera mycket pengar på saker jag egentligen inte har råd med. Vi lever på en lön – min.

Jag känner att då ingen part har bra ekonomi borde vi kunna ses över en sockerkaka, eller en enklare lunch. Självklart vill jag ha en bra relation till hans familj och släkt, och kunna bjuda och ta emot. Men vad gör man när det aldrig blir jämställt i bjudandet och utläggen? Borde jag lägga min bättre lön på att bjuda andra med sämre ekonomi hela tiden? 

/ ”Mimmi”

Bengt Ohlsson svarar: ”Det är hög tid att du återtar kontrollen”

Att din sambo har svårt att frigöra sig från de samlade förväntningarna från sin läckergommiga släkt är hans problem, och på något sätt har han lyckats göra det till ert gemensamma. Vilket är orimligt, i synnerhet eftersom du står för er försörjning. Så länge det förhåller sig på det sättet är du i din fulla rätt att bestämma hur mycket pengar du vill lägga på tilltugget. 

Gissningsvis har din sambo hittat din svaga punkt – nämligen att du är rädd att han och hans släkt ska se dig som snål – och det här har han utnyttjat så pass skickligt och fingerfärdigt att han fått dig att tappa fotfästet. Det är hög tid att du återtar kontrollen. Så länge du står för försörjningen är det du som bestämmer hur mycket som ska läggas på vad. Det är inget att snacka om. 

Han utnyttjar dig för att upprätthålla ett slags illusion inför släkten att ni har det bättre ställt än ni har det. Kanske har han börjat tro på illusionen själv. Då måste du spräcka den åt honom. Först när han ser sockerkakan på bordet kanske han fattar att det är dags att han börjar dra sitt strå till stacken. 

LÄS OCKSÅ: Bengt Ohlsson om sin nya roman och om varför människor trasslar till det för sig 

LÄS OCKSÅ: Smutsiga skandaler och sann kärlek – läs sagan om Camilla och Charles