Hur kan jag säga ifrån till min gränslösa granne?
Först tyckte Magda att den nya grannkvinnan och hennes barn var fantastiska. Men nu kommer de på oplanerade besök jämt och ständigt. amelias relationscoach ger råd om gränssättning - som till en början kan göras vänligt men bestämt.
Fråga: När vi fick nya grannar blev jag först glad, eftersom de verkade trevliga och sociala (till skillnad mot de förra), men nu börjar jag tröttna på att de jämt tittar in hos oss för att låna något, bjuda på konstiga hembakade kakor eller bara slå sig ner vid köksbordet och fråga om det finns kaffe.
De liksom bjuder in sig själva flera gånger i veckan. Ibland bara mamman, ibland även barnen. De är snälla och rara, men jag vill vara i fred! Ibland tar det bara fem minuter efter att jag kommit hem från jobbet innan de ringer på dörren. Jag saknar de gamla, sura grannarna varenda dag och vet inte vad jag ska ta mig till. /Magda
Bengt Ohlsson svarar: ”Var ärlig och rak”
Grannkvinnan verkar ha känt av din initiala glädje, men hon är uppenbarligen inte lika lyhörd inför din alltmer dämpade entusiasm när hon ringer på dörren... Vad du behöver göra är en tydlig markering. Den behöver inte vara kärv eller otrevlig, åtminstone inte till en början.
Det finns ingen anledning för grannkvinnan att ta illa upp
När hon ringer på nästa gång ska du säga – vänligt men bestämt, som det heter – att du haft fullt upp hela dagen och behöver vara i fred, och att du ofta känner så när du kommer hem från jobbet. Dra inte till med någon nödlögn i stil med att du just i dag måste tvätta mattorna eller sköta bokföringen, för då tror hon förmodligen att det är fritt fram i morgon, och då har du bara skjutit problemet framför dig.
VILL DU OCKSÅ STÄLLA EN FRÅGA TILL BENGT?
Bengt Ohlsson är författare, journalist, regissör och dramatiker. Han är pappa till tre barn. Han svarar på frågor från amelialäsare om allt som får hjärtat att värka. Vill du också ställa en fråga? Mejla till fraga.bengt@amelia.se
Fler människor än man tror uppskattar raka besked, i stället för att man krånglar till det och krumbuktar sig; sådant leder mest till missförstånd och oanade komplikationer. Det finns heller ingen anledning för grannkvinnan att ta illa upp, eller att ta din markering personligt. Du tycker ju inte illa om henne eller hennes barn. Du vill bara själv få välja när du ska umgås med dem.
LÄS OCKSÅ: Hur ska jag få min granne att sluta skämma ut mig?
LÄS OCKSÅ: ”Hjälp, grannarna går runt halvnakna”
