Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
En yngre som är lätt att umgås med och en äldre som bara är sur. Hur gör man som mamma när man tycker mer om det ena barnet?
En yngre som är lätt att umgås med och en äldre som bara är sur. Hur gör man som mamma när man tycker mer om det ena barnet?
En yngre som är lätt att umgås med och en äldre som bara är sur. Hur gör man som mamma när man tycker mer om det ena barnet?
En yngre som är lätt att umgås med och en äldre som bara är sur. Hur gör man som mamma när man tycker mer om det ena barnet? Foto: Shutterstock

En mammas dilemma: ”Jag tycker mer om minsta barnet”

Minstingen är alltid glad, den äldre är sur och tråkig, skriver en mamma med dåligt samvete. Bengt Ohlsson, amelias relationscoach, ger henne några goda råd på vägen. 

Fråga: Det här är något jag försöker dölja. Jag tycker mer om mitt yngre barn än det äldre syskonet, som jag har svårt att kommunicera med och ofta blir osams med. De är tretton och sexton år. Den yngre är glad och rolig. Vi har alltid kul ihop. Den äldre är jämt sur och vill aldrig göra något med mig. Jag försöker vara rättvis med presenter och pengar. Men i hjärtat älskar jag minstingen mer. Vad ska jag göra? /Kluven

Svar: Det är biologiskt betingat

Kanske kan det vara en tröst för dig att dina känslor till viss del är biologiskt betingade. Du är helt enkelt programmerad att tycka bättre om trettonåringen än om din truliga sextonåring, och det beror på att sextonåringen är på väg att lämna dig. 

Hennes trulighet ingår i frigörelseprocessen. Det blir lättare att flytta hemifrån om man tycker att morsan och farsan är hopplösa än om man sitter starkt ihop med dem. 

Om du står ut med sextonåringens trulighet kommer ni att kunna mötas när frigörelsen är någorlunda fullbordad.

Om du står ut med sextonåringens trulighet kommer ni att kunna mötas sen när frigörelsen är någorlunda fullbordad (jag säger ”någorlunda”, eftersom vi aldrig blir helt fria från våra föräldrar, vilken även det är biologiskt betingat…). 

Men trots att din sextonåring aldrig vill göra något med dig tycker jag ändå att du ska fortsätta fråga. Att du visar att du vill betyder mer än du tror, även om sextonåringen gör allt för att verka oberörd. 

Fråga Bengt

Bengt Ohlsson är författare, journalist, regissör och dramatiker.

Han är pappa till tre barn. Han svarar på amelialäsarnas frågor om allt som får hjärtat att värka. 

LÄS OCKSÅ: Dilemmat: ”Jag hatar att träffa min mans exfruar” 

LÄS OCKSÅ: Sara berättar: ”Jag blev kär i en bedragare”